Sökresultat:
899 Uppsatser om Borgerliga regeringen - Sida 33 av 60
Enhetlig moms : ? konsekvenser för ett idrottsaktiebolag?
Regeringen beslutade 2002 att utreda reglerna om reducerade mervärdesskattesatser. För att komma undan gränsdragningsproblem föreslogs en enhetlig mervärdesskatt (moms) på 21,7 procent. Idrottsevenemang beskattas idag med 6 procent moms och en enhetlig moms på 21,7 procent skulle alltså innebära en momshöjning för idrottskonsument¬erna. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för vad en momshöjning skulle innebära för ett idrottsaktiebolags ekonomi och hur en eventuell prishöjning av evenemangsbiljetter påverkar besökarnas köpbeteende. Studien utformades med en deduktiv ansats.
40 kap. 12 § Inkomstskattelagen : En rättslig analys av lagrummet
Enligt huvudregeln i svensk skatterätt ska företag som tidigare år redovisat underskott dra av underskottet det följande beskattningsåret. Till huvudregeln följer begränsningar i avdragsrätten, vilka aktualiseras först vid ägarförändringar. En begränsningsregel som har fått mycket uppmärksamhet är den som följer av 40 kap. 12 § Inkomstskattelag 1999:1229 (IL). Paragrafen infördes ursprungligen för att begränsa handel med underskottsföretag.
En kartläggning av befintliga och planerade vindkraftverk i Västra Götaland
Vårt examensarbete är ett arbete vi gjort åt Länsstyrelsen i Västra Götaland och syftar till att kartlägga befintlig och planerad vindkraft i länets 49 kommuner. Västra Götaland är det län som har den största ökningen av antal verk i landet. Syftet med denna rapport är att ge länsstyrelsen i Västra Götaland en bättre översikt av vindkraftsläget i länet. Energimyndigheten gör en liknande kartläggning av hela Sverige och vi har fått i uppgift att förmedla den information vi samlat in även till dem. I och med att energimyndigheten föreslagit regeringen nytt planeringsmål att öka vindkraftsproduktionen från idag 1,99 TWh till 30 TWh år 2020 ger man tydliga riktlinjer på hur man ska satsa på vindkraften i framtiden.
Sänkning av aktiekapitalet: vad blir effekten
Syftet med denna uppsats har varit att se över konsekvenserna av det nya förslaget som lagts fram gällande en sänkning av minimikapitalet. Kravet på minimikapital gäller för Sveriges mest förekommande associationsform, nämligen aktiebolag. Kännetecknet för den här associationsformen är dels att aktieägarna är fri från personligt betalningsansvar och dels att det finns ett krav på ett lägsta startkapital, för privata aktiebolag ligger det för närvarande på 100 000 kr. Regeringen har nu kommit med ett förslag på att minska aktiekapitalet i privata aktiebolag i syfte att underlätta för nybildandet av småföretagandet. Därför har uppsatsens vikt legat på privata aktiebolag.
Nycklarna till framgång
Som en följd av det svenska miljöarbetet gav regeringen, år 2006, ut riktlinjer till kommuner och landsting för en ökning av ekologiska livsmedel, i strävan mot en mer hållbar utveckling i vårt samhälle. Tanken var att man till 2010, inom offentliga måltidsorganisationer, skulle uppnå 25 procents användning av dessa livsmedel. År 2010 är det endast sex av 310 kommuner och landsting som nått målet. Då tidigare forskning till stor del inriktat sig på hinder och svårigheter i denna strävan har denna studie inriktat sig på de måltidsorganisationer som lyckats och tagit del av deras erfarenheter. Syftet med studien har varit att dels se om marknadsutvecklingen av ekologiska livsmedel har påverkat dagens användning samt om det går att urskilja ?framgångsnycklar? i dessa måltidsorganisationer.
Pedagogen i ett besjälat förhållningssätt : En undersökande studie utifrån några pedagogers berättelser och målningar
Studien belyser hur bemötandeaspekten av tillgänglighetsarbete för elever med funktionshinder kan se ut i samarbetet mellan museum och skola. Jag har intresserat mig för hur man som institution ser på den psykosociala miljön och vilka insatser man gör på museet i den pedagogiska verksamheten för att nå ökad tillgänglighet och bättre bemötande. Det mellanmänskliga mötet är av stor betydelse för hur en person med ett funktionshinder bemöts visar de studier jag tittat på. Samhällets lagar och förordningar visar sig ha en vägledande betydelse som påverkar på individens förutfattade meningar och attityd och som i sin tur påverkar bemötandet av personer med funktionshinder. Skolan och museets förutsättningar för att samarbete i lärande syfte har vidgats genom Skapande Skola projektet liksom museerna anpassar sin verksamhet uppmuntrar skolan att använda museet som lärmiljö.
Arbetsförmedlares bemötande gentemot funktionsnedsatta arbetssökanden - lära av bemötande
Bemötande gentemot funktionsnedsatta arbetssökande från arbetsförmedlare är
något som inte utforskats i en större grad inom pedagogik. Därför har denna
studie om arbetsförmedlares bemötande gentemot funktionsnedsatta arbetssökanden
fått använda sig utav tidigare studier som utrett begreppet bemötande inom
myndigheter som underlag. Generella vetenskapliga studier inom detta ämne finns
alltså inte. Dock har begreppet bemötande varit ett relativt stort
forskningsarbete för regeringen där ett antal statliga studier skedde under
slutet av 90-talet samt i början av 2001 då ett projekt om bemötande gentemot
funktionshindrade påbörjades. Syftet med denna studie är att studera
arbetsförmedlares bemötande gentemot funktionsnedsatta arbetssökande.
Folkpartiets syn på svensk säkerhets- och utrikespolitik 1956-1974 : En jämförande analys av Folkpartiets syn på svensk säkerhets- och utrikespolitiska frågor i förhållande till regeringen
The socialdemokrats? long possession of government power from the 1930?s to 1976 gave them the opportunity to put their stamp on Swedish domestic and foreign affairs in the shadow of the cold war. The government policy in security and foreign affairs, therefore, was that of the socialdemokratic party. The stance of the government has been researched, but it lacks focus on the opposition. The purpose of this paper is to analyse Folkpartiet´s view of security and foreign affairs in comparison with government policy.
"Hållbara städer" - teori, politik och praktik
Dagens urbaniseringstakt innebär att majoriteten av alla svenskar nu bor i städer. Detta ställer stora krav på politiker och tjänstemän att skapa goda livsmiljöer med hänsyn till de tre välkända hållbarhetsaspekterna; ekologisk, social och ekonomisk. För att möjliggöra en hållbar stadsutveckling gäller det bland annat att; identifiera vilka problem som aktiviteterna i staden orsakar, sätta upp en vision om hur man vill att en mer hållbar stad ska se ut, därefter gäller det att bryta ned visionen i delmål som är väldefinierade och förankrade bland både politiker, tjänstemän och innevånare, sist och slutligen gäller det att ha en arbetsplan och även en strategi för uppföljning om målen nås. Arbetet med hållbar stadsutveckling fortgår hela tiden utifrån de rådande förutsättningarna, det går inte att uppnå ett tillstånd då allt blivit hållbart. Med bakgrund av detta har Regeringen tillsatt Delegationen för hållbara städer, som år 2008-2010 delade ut ekonomiskt stöd till investerings- och planeringsprojekt i Sverige med hållbarhetsambitioner.
Vem lär lärarna?
Syftet med studien var att undersöka likriktningen inom yrkeslärares kompetens med avseende på vegetarisk kost samt att utröna på vilket sätt vegetarisk kost bör ingå inom ramarna för restaurang- och livsmedelsprogrammet med utgång kock.
Studien utfördes med sex lärare och programansvariga vid restaurang- och livsmedelsprogram med hjälp av strukturerade intervjuer som spelades in och sedan transkriberades. Sedan följdes intervjuerna upp med ett standardiserat email med ett fåtal ytterligare frågor då regeringen nyligen beslutat om möjlig kompetensutveckling för yrkeslärare.
Undervisning i vegetarisk mat sker främst i storkök ? då genom kursen specialkost, lärarens benägenhet att inkludera det i övriga kurser hänger dels ihop med vederbörandes egna specialintressen och kunskaper samt huruvida vegetarisk mat anses vara ekonomiskt gångbar. Spjutspetskompetens hos läraren ger dock också en möjlighet för eleven att bredda sin kompetens genom att erhålla kunskaper som de inte skulle få från en annan lärare. Genom att anställa lärare med olika bakgrunder försöker vissa informanter få en bredd i arbetslaget där de olika lärarna kan komplettera varandras kunskaper.
Hälsobokslut : En studie av tre landsting
Hälsobokslutet är ett relativt nytt begrepp som härstammar från flera olika redovisningsläror. På grund av den höga sjukfrånvaron i Sverige har regeringen utformat en handlingsplan med syfte att minska ohälsan. En del i denna handlingsplan är den om hälsobokslut. Syftet med hälsobokslutet är att företagen ska bli mer medvetna om den hälsostatus som råder på arbetsplatsen och utifrån det genomföra hälsorelaterade åtgärder.Syftet är att beskriva två olika hälsobokslutsmodeller och sedan jämföra tre genomförda hälsobokslut sinsemellan samt med modellerna. Syftet är även att klarlägga implementeringsarbetet och utröna om hälsoboksluten lett till några effekter i landstingen.För att få en förståelse för begreppet hälsobokslut och kunna besvara uppsatsens syfte används den kvalitativa metoden.
Deliberativa element i governance: En fallstudie av viltförvaltningsdelegationen vid Norrbottens läns länsstyrelse
Den svenska rovdjurspolitiken har präglats av starka intressekonflikter och riksdagsbeslutets verkställande från 2001 (att behålla eller återställa rovdjurens gynnsamma bevarandestatus) har visats sig problematisk. Rovdjurspolitiken och dess implementering har lidit av bristande legitimitet och effektivitet. Syftet med de nya viltförvaltningsdelegationerna har varit att förbättra förvaltningen i rovdjurspolitiken genom att inkludera olika intressen i förvaltningsarbetet. Det bakomliggande och långsiktiga målet för de nya viltförvaltnings-delegationerna är att utöka acceptansen för rovdjuren bland befolkningen genom regionalt ansvarstagande och lokalt inflytande.Viltförvaltningsdelegationerna är ett nytt inslag i den svenska vilt- och rovdjurspolitiken. Den har tydlig karaktär av det som i statsvetenskapliga sammanhang ofta kallas för governance.
När tilltal blir trösklar : En studie i hur museum och skola samarbetar för att bemöta elever med funktionshinder
Studien belyser hur bemötandeaspekten av tillgänglighetsarbete för elever med funktionshinder kan se ut i samarbetet mellan museum och skola. Jag har intresserat mig för hur man som institution ser på den psykosociala miljön och vilka insatser man gör på museet i den pedagogiska verksamheten för att nå ökad tillgänglighet och bättre bemötande. Det mellanmänskliga mötet är av stor betydelse för hur en person med ett funktionshinder bemöts visar de studier jag tittat på. Samhällets lagar och förordningar visar sig ha en vägledande betydelse som påverkar på individens förutfattade meningar och attityd och som i sin tur påverkar bemötandet av personer med funktionshinder. Skolan och museets förutsättningar för att samarbete i lärande syfte har vidgats genom Skapande Skola projektet liksom museerna anpassar sin verksamhet uppmuntrar skolan att använda museet som lärmiljö.
Mediernas bevakning och gestaltningar av regeringskrisen 2014 : En undersökning om rapporteringen av regeringskrisen 2014
Gestaltningar handlar om hur man förstår, tolkar och skapar mening ur sina upplevda eller medierade erfarenheter. Med det är gestaltningsprocesser oundvikliga eftersom människan strävar efter att skapa mening i tillvaron. Varje gång vi kommunicerar med någon gestaltar vi verkligheten.Detta gör det intressant att undersöka hur medierna har valt att gestalta regeringskrisen och därmed påverkat vår uppfattning av den. Regeringskrisen inleddes den 2 december 2014 efter att Sverigedemokraternaavsåg att rösta för Alliansensbudgetförslag. Detta skulle leda till att regeringens budgetpropositionskulle fällas vilket är en unik situation i Sverige och har inte hänt i modern tid.1Detta var den första regeringskriseni Sverige efter regeringen Carlssons avgång 1990.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur rapporteringen av regeringskrisen gestaltades.
Gjuteriet : Ett planförslag med hänsyn till det kulturhistoriska arvet
Sammanfattning Malmö är idag i en övergångsfas från att ha varit ett industrisamhälle till att bli ett kunskapssamhälle. En sådan övergång leder till att industrierna måste ge plats åt kunskapsföretagen. I samband med dessa industrier i före detta profilerade industristäder som Malmö finns ett stort kulturhistoriskt värde förknippat. Att omvandla kulturhistoriska områden utan att inskränka på dess historiska värde är inte alltid lätt. Därför har regeringen arbetat fram det kulturpolitiska målet där termen kulturmiljövård introducerades som ett samlande begrepp för att bevara och levandegöra kulturarvet samt kunna spegla samhällets och inte minst industrialismens historia.