Sök:

Sökresultat:

46 Uppsatser om Borgensćtagande - Sida 2 av 4

Journalisten och dess kÀllor : En studie om arbetet med kÀllor i regionalpress

Tidigare forskning har visat att journalistik Àr en produkt av förhÄllandet mellan journalisten och dess kÀllor. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att kartlÀgga hur arbetet med kÀllor ser ut för sex journalister pÄ regionaltidningar. HÀr undersöks hur kontakten med kÀllorna sker och hur journalisten och kÀllan samspelar med varandra. Studien tÀcker hela arbetsprocessen, frÄn vem som tagit initiativ till nyheten till hur journalisten och kÀllan sedan bidragit med information till artikeln. Metoden gÄr ut pÄ att journalisterna rekonstruerar sitt arbete med nyhetsartiklar.

Delaktighet i vÄrden : Patienters och sjuksköterskors upplevelser

Hur patienter och sjuksköterskor upplever delaktighet i vÄrden Àr en viktig aspekt för att kunna vidareutveckla och frÀmja patientens delaktighet i vÄrden. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av patientens delaktighet ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie och grundar sig pÄ 14 vetenskapliga artiklar. Resultaten visade att patienters upplevelser av patientdelaktighet innefattade att bli sedd och respekterad som en egen individ. Ett inbjudande klimat dÀr sjuksköterskan var lyhörd och dÀr relationen mellan parterna var jÀmlik upplevdes viktigt.

FrÄn ledare till chef : enhetschefer i kommunal Àldreomsorg om förÀndringen av sin yrkesroll

Kommunal Àldreomsorg har under de tvÄ senast decennierna genomgÄtt stora organisations-förÀndringar. Syftet med studien var att fÄ insyn i hur enhetschefer i kommunal Àldreomsorg upplever sin yrkesroll och hur den har förÀndrats i takt med olika organisationsförÀndringar. Ledarskap och organisationsforskning har bedrivits under lÄng tid, och mycket litteratur finns pÄ omrÄdet. Dock finns det fÄ empiriska studier om den renodlade yrkesrollen enhetschef som uppkom i anslutning till att bestÀllar- och utförarmodellens infördes i svenska kommuner un-der 1990-talet. Studien byggde pÄ kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer i tvÄ kommu-ner.

Tillsammans Àr man smartare : Hur lÀrare pÄ högstadiet arbetar med att utveckla elevers samarbetsförmÄga

I denna studie undersöks hur sex lÀrare i svenska pÄ högstadiet arbetar med att utveckla elevers samarbetsförmÄga. DÄ denna förmÄga inte betygsÀtts men poÀngteras som viktig i lÀroplanerna Àr det av vikt att se hur arbetet med förmÄgan fortgÄr. Resultaten har fÄtts fram genom kvalitativa intervjuer. De har sedan analyserats med hjÀlp av Meads responsteori samt Lewins fÀlt- och kanalteori. I resultatet framkommer att lÀrarna anser ett givande och tagande, samt en förstÄelse för att flera Àr smartare Àn en, som viktiga aspekter av samarbete.

Snatterier : Hur polisen effektivt kan utreda snatteribrott

Stöld och snatteri Àr tillgreppsbrott som finns reglerade i brottsbalkens Ättonde kapitel. Stöld Àr kapitlets huvudbrott och snatteri Àr en ringa form av stöld. BÄda dessa brott har tre gemensamma rekvisit som mÄste vara uppfyllda för att straffansvar ska föreligga. Dessa rekvisit Àr olovligt tagande, tillÀgnelseuppsÄt samt att det ska innebÀra en ekonomisk skada för den som blir drabbad av brottet. Det finns flera olika sÀtt att utreda snatterier och detta arbete kommer att förklara nÀrmare vilka sÀtt som finns och nÀr de olika sÀtten Àr tillÀmpbara.

Samverkan i Hemavan-TĂ€rnaby : - ett givande och ett tagande?

Turistdestinationen Hemavan-TÀrnaby i VÀsterbotten expanderar mer och mer tack vare vinterskidsÀsongen. De berÀknar att intresset kommer att öka ytterligare under de kommande Ären. En begrÀnsning för expansionen Àr bland annat att kommunikationen till omrÄdet Àr begrÀnsad. Detta skapar ett problem dÄ de inte har möjlighet att ta emot alla de gÀster som skulle vilja resa till Hemavan-TÀrnaby. Att sÀtta in fler avgÄende flyg till destinationen skulle kunna generera nya gÀster och vinster för orten, med det Àr Àven förenat med stora kostnader och dÀrmed ocksÄ stora finansiella risker.

Psykoterapi med Àldre

Syftet med denna studie Àr att belysa psykoterapeuters erfarenheter av psykoterapi med Àldre patienter. Kvalitativa intervjuer har gjorts med fem Àldre legitimerade psykoterapeuter. I intervjuerna lÄg fokus pÄ följande frÄgestÀllningar, förekommer specifika drag hos en Àldre patient, hur ser den  psykoterapeutiska processen ut med Àldre patienter och har psykoterapeutens egen Älder och livserfarenhet betydelse för psykoterapi med Àldre patienter. Resultatet visar att Äldras Àr ett nytt livsskede i en mÀnniskas liv, som innebÀr förluster, sorger men ocksÄ utveckling och fördjupad sjÀlvkÀnnedom. En tid av försoning och integritet.

AnvÀndaracceptans för Web 2.0

Web 2.0 har blivit ett vanligt förekommande ord ute pÄ Internet och i datorrelaterad press. Men vad innebÀr detta egentligen? Ordet innebÀr i grund och botten en attitydförÀndring som har med hur InternetanvÀndare anvÀnder Internet och dess applikationer att göra. Det rÄder dock delade meningar om vad, vilka tekniker och applikationer, som kan rÀknas till Web 2.0. I detta arbete reder vi ut begreppet tydligare för att skapa oss en bÀttre förstÄelse för ordet och dess innebörd.

"En reformerad mutbrottslagstiftning" : Eller pÄ korruptionsbekÀmpningsfronten intet nytt?

Dagens svenska korruptionsbrottslagstiftning stÄr nu i begrepp att förÀndras efter tryck frÄn sÄvÀl nationellt som internationellt hÄll efter att stommen i lagstiftningen har sett i princip likadan ut under de senaste fyrtiofem Ären. Under Ären som gÄtt har kritiken mot den befintliga lagstiftningen vuxit, vilket kulminerade i att regeringen tillsatte en utredning som 2010 kunde överlÀmna betÀnkandet Mutbrott. Enligt direktivet skulle utredningen se över hur lagen kunde moderniseras samt ta fram ett förslag till en kod för nÀringslivets sjÀlvreglering. Efter att det sedvanliga remissförfarandet genomförts kunde propositionen 2011/12:79 - En reformerad mutbrottslagstiftning antas av riksdagen och den kommer att trÀda ikraft den 1 juli 2012. Propositionen innehÄller ett flertal reformer dÀr bl.a.

"Skogen Àr mitt hem" : En ekokritisk analys av Astrid Lindgrens Ronja Rövardotter

Det finns tvÄ miljöer som kontrasterar i Ronja Rövardotter. Borgen och skogen. Borgen kan stÄ för kulturen och tryggheten, medan skogen stÄr för friheten men ocksÄ det farliga. Skogen blir ocksÄ en fostrare som lÀr Ronja om livet och om sig sjÀlv, sina egna rÀdslor och förmÄgor. Det Àr ocksÄ i skogen Ronja lÀr sig medkÀnsla och medmÀnsklighet.

Det kreativa barnet - En studie kring skapande verksamhet inom Reggio Emiliainspirerade förskolor

Bakgrund:I litteraturen som framhÄlls i bakgrunden stÄr att lÀsa att pedagoger inom Reggio Emilia har en stor tilltro till barnet. Deras synsÀtt Àr att barnet Àr kompetent och full av nyfikenhet och lust till att lÀra. Pedagogen har en mycket viktig roll för att lÄta dessa kunskaper komma fram, tillsammans med barnet skall pedagogerna vara medupptÀckare. Inom filosofin Àr miljön en mycket viktig del för att det skapande barnet skall fÄ upptÀcka och utveckla sinfantasi. För att göra barnet medvetet om sin utveckling anvÀnds dokumentation ochreflektion som ett flitigt redskap.Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med skapande verksamhet inom Reggio Emiliainspirerade förskolor.Metod:Studien utgÄr frÄn kvalitativ metod och redskapen som anvÀnts Àr intervju och observation.

Handledning som arbetsverktyg för pedagoger

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning VÄrterminen 2009 Abstrakt Malmgren, Therese (2009) Handledning som arbetsverktyg för pedagoger. ( Guidance as a functional tool for educators) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola Syftet med denna studie var att försöka ta reda pÄ hur pedagoger ville att handledning skulle vara utformad och vad den skulle kunna innehÄlla, för att kunna anvÀndas som ett regelbundet arbetsverktyg. Dessutom syftade den till att försöka ta reda pÄ vad, om nÄgot, som behövde förÀndras pÄ organisations-, grupp- och individnivÄ för att vara sÄ meningsfull som möjligt. Jag valde att göra kvalitativa intervjuer med sju personer, med semistrukturerade intervjufrÄgor. Av dessa sju var fyra stycken 1-7 lÀrare, tvÄ stycken 4-9 lÀrare samt en förskollÀrare. Resultatet visade att flera av intervjupersonerna ansÄg att det var viktigt att kunna se sina fördelar och nackdelar, styrkor och svagheter, i ett handledningssamtal.

Jag lÀr dig - Du lÀr mig? - en pilotstudie om sjuksköterskans uppfattning om eget lÀrande vid handledning av sjuksköterskestudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Bakgrund: I sjuksköterskans profession ingÄr det, förutom patientarbete, att handledasjuksköterskestudenter i deras verksamhetsförlagda utbildning VFU. Det Àr bÄde enansvarsfull och tidskrÀvande uppgift. Dagens akademiska sjuksköterskeutbildning stÀller kravpÄ den handledande sjuksköterskan i att planera för VFU:n och att reflektera utifrÄnstudentens lÀrandemÄl. LÀrande sker pÄ olika sÀtt, ett sÀtt Àr att se förÀndring som ett resultatav ett lÀrande.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva specialistsjuksköterskans uppfattningar av egetlÀrande vid handledning av studenter under deras verksamhetsförlagda utbildning (VFU).Metod: Empirisk, Kvalitativ analys av intervjuer med en fenomenografisk ansats. Att ta redapÄ uppfattningar om hur nÄgot upplevs vara genom att anta andra ordningens perspektiv inomfenomenografi.

I den bÀsta av vÀrldar : Hur gymnasielÀrare uppfattar betygens inverkan pÄ verksamheten

Sammanfattning Bakgrund: NÀr mÀnniskor blir patienter inom psykiatrisk vÄrd upplever de sig ofta utlÀmnade till andras vÀlvilja. De kan ofta redan innan ha en skör och svag autonomi och deras egen medverkan och delaktighet i vÄrden kan ibland vara svÄr att sÀrskilja. Det finns en stor aktualitet i Àmnet delaktighet dÄ patienters rÀttigheter, sjÀlvbestÀmmande, inflytande och ansvar i vÄrden pÄ mÄnga sÀtt stÄr i fokus idag.  Syfte: Att beskriva patienters erfarenhet av delaktighet inom psykiatrisk vÄrd Metod: Metoden Àr en litteraturstudie dÀr 14 vetenskapliga artiklar som svarar pÄ syftet och frÄgestÀllningarna för studien har sökts fram. Analysmetoden baseras pÄ en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr meningsbÀrande enheter identifieras som vidare kodas i kategorier och utvecklas till centrala teman. Resultat: Resultatet redovisas under fem huvudteman; att bli sedd, att fÄ veta, att utgÄ frÄn patienten, att ha kontroll och egenmakt samt att hindras av sitt sjukdomslidande med tillhörande underteman. Resultatet visar att bekrÀftelse i vÄrdrelationen Àr viktigt för att skapa förutsÀttningar för patientens delaktighet. Om en patient har en kÀnsla av att bli sedd, hörd, förstÄdd, respekterad som individ och bekrÀftad av vÄrdare kan ett ömsesidigt givande och tagande i relation uppstÄ och utgöra en god grund för delaktigheten.

Vad Àr demokrati? : En textanalytisk studie av lÀroböcker i samhÀllskunskap A

Sammanfattning Bakgrund: NÀr mÀnniskor blir patienter inom psykiatrisk vÄrd upplever de sig ofta utlÀmnade till andras vÀlvilja. De kan ofta redan innan ha en skör och svag autonomi och deras egen medverkan och delaktighet i vÄrden kan ibland vara svÄr att sÀrskilja. Det finns en stor aktualitet i Àmnet delaktighet dÄ patienters rÀttigheter, sjÀlvbestÀmmande, inflytande och ansvar i vÄrden pÄ mÄnga sÀtt stÄr i fokus idag.  Syfte: Att beskriva patienters erfarenhet av delaktighet inom psykiatrisk vÄrd Metod: Metoden Àr en litteraturstudie dÀr 14 vetenskapliga artiklar som svarar pÄ syftet och frÄgestÀllningarna för studien har sökts fram. Analysmetoden baseras pÄ en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr meningsbÀrande enheter identifieras som vidare kodas i kategorier och utvecklas till centrala teman. Resultat: Resultatet redovisas under fem huvudteman; att bli sedd, att fÄ veta, att utgÄ frÄn patienten, att ha kontroll och egenmakt samt att hindras av sitt sjukdomslidande med tillhörande underteman. Resultatet visar att bekrÀftelse i vÄrdrelationen Àr viktigt för att skapa förutsÀttningar för patientens delaktighet. Om en patient har en kÀnsla av att bli sedd, hörd, förstÄdd, respekterad som individ och bekrÀftad av vÄrdare kan ett ömsesidigt givande och tagande i relation uppstÄ och utgöra en god grund för delaktigheten.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->