Bakgrund: Cirka 1-2 % av befolkningen har Borderline personlighetsstörning. Patienter med borderlineproblematik upplevs ofta som en frustrerande patientgrupp. Det är därför viktigt att bygga upp en kontaktrelation mellan patienten och vårdpersonalen. Syfte: Syftet med studien är att belysa de faktorer som påverkar mötet mellan vårdpersonalen och patienten med Borderline personlighetsstörning. Metod: En metod enligt Graneheim & Lundmans kvalitativa innehållsanalys har använts. Resultatet har framkommit genom nio stycken kvalitativa artiklar som svarar mot syftet.

Borderline Personlighetstörning är en psykiatrisk diagnos som definieras genom symtom som bristande impulskontroll, relationsproblem och självskadeproblem.Flera av dessa symtom är av den karaktären att de förorsakar beteenden som gör att möjligheten till att ge en god omvårdnad försvåras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors attityder och upplevelser av att vårda patienter som lider av diagnosen BPS.Resultatet analyserades utifrån Evans (2003) modell. Studien har visat vilka utmaningar sjuksköterskan upplever i mötet med patienter med BPS när det gäller relation och omvårdnad.Sjuksköterskorna beskriver negativa attityder och upplevelser i arbetet med patienter med BPS. Vidare har det framkommit att sjuksköterskorna har föreställningar om egenskaper av farlighet och manipulation när det gäller patienter med BPS.

Att skapa en god vårdrelation mellan sjuksköterska och patient är en förutsättning för att patienten ska kunna delta och vara motiverad till att förbättra sin psykiska hälsa. Patienter med borderline personlighetsstörning (BPD) och självskadebeteende är patientgrupper som omnämns med en negativ attityd inom psykiatrisk omvårdnad. Vårt syfte med studien är sjuksköterskors beskrivning av faktorer som kan påverka vårdrelationen med patienter med BPD och självskadebeteende. Metoden är systematik litteraturstudie där sökning av vetenskapliga studier har gjort i databaserna OneSearch beta, Medline , Cinahl och PSYC-info. Studierna granskades utifrån modifierade kvalitetbedömningsprotokoll.

Bakgrund: Borderline personlighetsstörning (BPS) har en bred symtombild som främst karaktäriseras av en känslomässig instabilitet hos individen. Flertalet förklaringar till uppkomsten finns men de allra flesta grundar sig i en otrygg uppväxt. Inom patientgruppen är det vanligt med suicidala handlingar samt ett aktivt självskadebeteende utan avsikt att avlida. Syfte: Denna studie siktade till en ökad insyn och förståelse för hur patientgruppen upplevde det att leva med diagnosen BPS samt hur de upplevde att de blir bemötta inom vården. Metod: Litteraturstudien genomfördes med en kvalitativ ansats. Åtta stycken vetenskapliga artiklar svarade mot underliggande studies syfte.

According to Swedish contract law, a mistake in contract can be categorized as either an error concerning the content of the agreement or an error in motive. An error concerning the content of the agreement could be described as a divergence between a party?s intent and his declaration, while an error in motive is a mistake about the reasons why a party would like to agree to the contract. The borderline between these two types of mistakes is based on Savigny?s theories on echt (error in motive) and unecht (error in content) mistakes.

Syftet med denna uppsats var att klargöra vad några psykiatriskötare som är yrkesverksamma inom den slutna psykiatrin har för erfarenheter kring diagnosen och bemötande av personer som lider av borderline personlighetsstörning. De övergripande frågeställningarnavar: Hur beskriver intervjupersonerna diagnosen BPS? Vad har intervjupersonerna för egna erfarenheter kring mötet med personer som lider av BPS? Och vad anser intervjupersonerna att ?gott bemötande av personer som lider av BPS är? Metoden som användes var en kvalitativ intervju med halvstrukturerat upplägg. Intervjuerna gjordes med fyra yrkesverksamma psykiatriskötare. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv.

Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor som fått diagnosen borderline personliglighetsstörning upplever att deras liv har varit innan, under och efter diagnostiseringen. Syftet är också att ge en inblick i hur dessa kvinnor beskriver begreppet borderline. Studien har en kvalitativ ansats med narrativ teori som utgångspunkt, där sex kvinnor med diagnosen BPD har intervjuats. En inblick i informanternas subjektiva upplevelser har strävats efter genom berättelser. Detta för en förståelse för hur de ser på sin omvärld och sig själva.

BACKGROUND: Previous research shows that many nurses feel that patients with borderlinepersonality disorder (BPD) are more difficult to provide care to than patients with otherdiagnoses. Experiences of these meetings with BPD patients are often negative. With thisbackground, a literature study was made in order to elucidate the patients' perspective. AIM:Compiling knowledge of how patients diagnosed with BPD experience their treatment and themeeting with health care professionals. METHOD: Through the databases PsycINFO andPubMed, twelve qualitative articles were selected and summarized in a literature study.

Background: Borderline personality disorder is a psychiatric diagnosis that one to two percent of the population and at least every fourth patient that have received treatment at a psychiatric clinic has been diagnosed with. BPD is most common in women between teenage and early adulthood. Purpose: The aim of this literature study was to emphasize the nursing care of patients diagnosed with BPD within different perspectives. Method: A literature study was conducted to get a deeper understanding for the nursing care of patients with BPD. The search for pertinent articles, answering to the aim of the study, was done in different databases.

Depression är vanligt hos personer med Borderline personlighetsstörning (BPS). Det finns risk för att komorbid depression försämrar behandlingsutfall och minskar sannolikhet för remission från BPS, en problematik förknippad med signifikant funktionsned-sättning. Denna studie syftade till att undersöka hur patienter med BPS och samtidig depression, svarade på beteendeaktivering inriktad på att konkurrera ut ohälsosamma beteenden med hälsosamma. I single-case design om fyra patienter, registrerades aktivitetsnivå dagligen samt upprepade mätningar med validerade skattningsskalor under baslinje och aktiv intervention. Resultatet visade att patienterna hade stora svårigheter med registrering och närvaro, och att även om hälsosamma beteenden ökade i vissa fall så påverkades inte grad av depression..

Borderline personlighetsstörning är en psykisk störning. Personer med borderline personlighetsstörning är impulsiva, affektiva och har ett självskadande och självmordsnära beteende. Personer med borderline har särskilt svårt med relationer och rädslan att bli övergiven och lämnad finns ofta hos dessa personer. Med anledning av detta finns den skäl att anta att personer med borderline har svårt med relationer även med sina vårdare. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur personer med diagnosen borderline personlighetsstörning upplever relationen till sina vårdare inom psykiatrisk vård.

Mentaliseringssvikt är ett fenomen där tänkandet och kännandet kring sig själv och andra försämras drastiskt. De svårigheter som personer med borderline personlighetsstörning har kan förklaras som en konsekvens av mentaliseringssvikt. I denna studie genomfördes 11 intervjuer som analyserades med tematisk analys i syfte att undersöka hur patienter med borderline personlighetsstörning beskriver upplevelser av mentaliseringssvikt. Patienterna beskrev att mentaliseringssvikten uppkom i situationer då de kände sig lämnade, kränkta eller ensamma. Avskärmning, våld eller självskada karaktäriserade patienternas sätt att beskriva sina reaktioner.

Bakgrund: Borderline personlighetsstörning är en sjukdom som är svår att diagnostisera, en sjukdom vars orsaker ännu inte är klarlagda och patienter med denna diagnos upplevs som svåra att hantera. Syfte: Att undersöka närmare vad det är i mötet mellan sjuksköterskan och patienten med borderline personlighetsstörning som försvårar ett professionellt förhållningssätt. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, som noggrant valdes ut genom sökningar i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Febe Fribergs modell och resultatet delades in i tre olika kategorier. Resultat: Sjuksköterskor hade negativa och stereotypa föreställningar om patienter med borderline personlighetsstörning.

En idrottslärare behöver mer kunskaper och förståelse angående elever med ätstörningar..

Bakgrund: Borderline personlighetsstörning karaktäriseras av stark impulsivitet, långvariga känslor av tomhet, självskadebeteende och destruktiva relationer. Suicidrisken uppskattas till 8-10%. Orsaken till borderline personlighetsstörning är ej helt känd men studier har visat att barndomstrauma och negativa händelser i livet kan vara en bidragande faktor till insjuknade. Majoriteten, 75%, av de som utvecklar borderline personlighetsstörning är kvinnor. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med borderline personlighetsstörning. Metod: En litteraturstudie genomfördes där kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades.