BAKGRUND: Litteraturen antyder att sjuksköterskor stigmatiserar och diskriminerar patienter med vissa diagnoser, i synnerhet schizofreni och borderline personlighetsstörning (BPS). BPS beskrivs som den psykiatriska diagnos med störst laddning och kring vilken det florerar flest stereotypa fördomar.SYFTE: Genom granskning av befintlig forskning i form av originalartiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter avser denna studie att sammanställa befintlig kunskap om sjukvårdspersonals attityder till patienter med borderline personlighetsstörning med eller utan självskadebeteende.METOD: Systematisk litteraturstudie. Litteratursökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och SCOPUS.RESULTAT: 21 studier inkluderades i resultatet. En rad olika studier påvisade en allmänt negativ attityd gentemot patienter med BPS med eller utan självskadebeteende. Vårdpersonal skattade mer negativa erfarenheter av att vårda patienter med BPS i jämförelse med schizofreni och depression.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka varför diagnosen Borderline personlighetsstörning till 80 % bärs av kvinnor och om detta kan ha en socialkonstruktivistisk förklaring? Studien bygger på ett antal tryckta litterära verk som berör ämnet. Vi har undersökt könsrollernas inverkan på den höga frekvensen av BPS diagnostisering av kvinnor. Genom att titta på kvinnans sjukdomshistoria genom tiderna ser vi hur kvinnan framställts som avvikande i förhållande till mannen. Vi frågar oss om detta kan vara en av förklaringarna till antalet BPS diagnoser idag.

Dialektisk Beteendeterapi (DBT) är en beforskad behandling avsedd för personer med borderline personlighetsstörning. Medveten närvaro (mindfulness) ingår som en del i DBT. Det är oklart hur de olika delarna i behandlingen påverkar helhetseffekten av DBT. Syftet med denna studie var att se i vilken utsträckning patienter som avslutat DBT-behandling för minst 6 månader sedan använder sig av medveten närvaro och om detta användande har samband med ökat välbefinnande och minskade borderlinesymtom. Korrelationer och multipel regressionsanalys användes för att undersöka dessa samband.

The overall aim of this study is to clarify the situation in school for children with language disorder from the parents? perspective.Data were collected through five interviews with parents who have children of different ages and with various diagnosis within the language disorder spectra. A qualitative method based on a narrative inquiry was used and each interview was based on a interview guide with the following themes: the child?s difficulties, starting school, the school?s pedagogy, homework, action plans, participation and the future.Each story has its own themes, but there are also themes that are common in all interviews. One common theme in the parents? stories is that school has a lack of knowledge when it comes to language disorder.

Patienter med borderline personlighetsstörning upplever svårt lidande; självskadebeteende och suicidbeteende är vanligt.  Ett flertal studier visar att patienterna löper hög risk att avbryta behandling i förtid. Det är således angeläget att motivera denna grupp att inleda och fullfölja behandling. Self-Determination Theory skiljer på inre och yttre motivation och pekar på att en patient som drivs av inre motivation har bättre förutsättningar för psykoterapi. En enkät- och intervjustudie genomfördes med patienter som deltog i en psykoedukativ introduktionskurs inför behandling med mentaliseringsbaserad terapi. Syftet var att deskriptivt undersöka påverkan av psykoedukation på behandlingsmotivationen hos patienter med borderline personlighetsstörning.

Inom området psykologisk behandling har intresset för känsloreglering och svårigheter med känsloreglering som gemensam nämnare vid psykisk ohälsa allt mer ökat. Vid behandling enligt Dialektisk Beteendeterapi av Borderline personlighetsstörning har svårigheter med känsloreglering varit en central del, både att i behandling arbeta med för att uppnå ett större fungerande, och i förståelsen av svårigheter hos individer som har fått diagnosen. Vid utvärdering av behandling har dock instrument riktade specifikt mot känsloreglering och eventuella svårigheter saknats. Denna studie har undersökt om frågeformuläret Difficulties in Emotion Regulation Scale (DERS) kan användas för detta syfte. Resultatet visar en användarvänlighet av formuläret och signifikanta skillnader i svaren mellan en patientgrupp med diagnosen Borderline personlighetsstörning och en kontrollgrupp.

This paper is written in the field of Educational Science, and it focuses on literature that pupils read. Literature has the power to shape readers beliefs, that is why this paper aims to examine, and compare two novels that are used in Swedish schools in class settings. Both novels deal with the issue of psychiatric disorder from a woman´s perspective. Research done in the field of psychiatric disorder shows that it is an important subject that should be addressed in schools. Research done from the perspective of gender studies points out the need of representation of female perspective in literature that pupils are working with.

Bakgrund: Personer med Borderline Personlighetsstörning (BPS) ses ofta inom sjukvården och är starkt förknippade med hög dödlighet. Återkommande egenskaper i denna patientgrupps liv är instabilitet, impulsivitet, en växlande självbild samt bristande relationer. Tidigare forskning visar att allmänsjuksköterskor besitter bristfälliga kunskaper om borderlinepatienter och deras upplevelser av att leva med BPS.Syfte: Studiens syfte är att belysa hur kvinnor med Borderline Personlighetsstörning (BPS) upplever sin livsvärld, för att genom livsvärlden delge allmänsjuksköterskor bättre verktyg för att möta och vårda denna patientgrupp på bästa sätt. Metod: Studien genomförs utifrån en kvalitativ ansats, med utgångspunkt från hermeneutiken. Fyra självbiografier analyseras med hjälp av Lundman och Hällgren-Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Upplevelsen av Borderline Personlighetsstörning beskrivs i studiens resultat genom fyra huvudkategorier: uppväxtens betydelse, behovet av relationer, ett svårthanterligt känsloliv samt synen på sig själv.Slutsatser: Ett livsvärldsperspektiv är nödvändigt att ha med sig som allmänsjuksköterska, för att förstå, vårda och möta borderlinepatienter på bästa möjliga sätt.

AbstraktBakgrund: Diagnosen borderline (instabil personlighetsstörning) kan orsakas av kronisk stress och utsatthet i barndomen som sedan leder till nedsatta funktioner i form av bristande impulskontroll, overkliga själv-uppfattningar och ökad risk för grava depressioner. Dessa patienter har stora behov av vård samt det krävs professionell personal som har en god erfarenhet av diagnosen samt god attityd gentemot dessa patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa sjuksköterskans erfarenhet och attityd i omvårdnad av bordelinediagnostiserade patienter samt patientens upplevelse av personalens attityd. Metod: Systematiska litteraturstudier användes genom att söka i databasen Cinahl, PubMed och PsycInfo. I studien användes 12 artiklar samt det gjordes innehållsanalys som ledde till tre teman som presenteras i reslutatet.

Some people who recovered from exhaustion disorder report that their lives feel more meaningful after the disease than before, despite residual symptoms and difficulties. This experience of increased meaningfulness has been linked to sense of coherence, SOC. The research question was whether individuals with exhaustion disorder at onset has a weak SOC, and if there is a general increase towards a higher SOC value ??during the recovery process. In a cross-sectional study, data were gathered on the SOC value via the SOC 29 form.

Under historiens gång har en rad olika benämningar använts för att på något sätt ringa in de symptom vi idag kallar Borderline personlighetsstörning (BPS) och fortfarande är det inte helt lätt att greppa diagnosen. Studiens syfte är att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka hur personal på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning i Västsverige beskriver Borderline personlighetsstörning hos sina patienter. För att besvara syftet används frågorna; Vilka nyckelord väljer personalen att använda för att beskriva patientgruppen, hur väljer personalen att förklara uppkomsten av Borderline personlighetsstörning och hur ser personalen på patienternas möjlighet till tillfrisknande?För att genomföra denna studie har en kvalitativ metod använts i form av djupintervjuer med sex anställda vid en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Även litteratur och olika vetenskapliga artiklar har använts för att på bästa sätt besvara studiens syfte.

This qualitative interview study examines the shared and discrepant experiences that nine professionals, three from each field of psychiatry, social service, and housing have from working with people with hoarding disorder, and their view on help. The main difficulty when working with hoarding disorder is described as lack of insight and understanding of the severity and consequences of the disorder among people with the disability. Professionals highlight the importance of proper diagnosis and cooperation among disciplinary teams working with hoarding disorder. Approaches differ regarding the issue of how to best help a person with hoarding disorder, especially as the emphasis of autonomy becomes more prevalent. The landlords who were interviewed expressed the hoarders? need of help from the society, whereas the social service interviewees accentuated voluntariness and motivation as a favorable long-term management.

Fibromyalgia is a chronic pain disorder. It affects muscles and connective tissue. It's a very complex disorder that has no adequate treatment or cure. The research has progressed but there are still some questions to be answered. Quality of life for these patients is decreased and leads to suffering.

Fibromyalgia is a chronic pain disorder. It affects muscles and connective tissue. It's a very complex disorder that has no adequate treatment or cure. The research has progressed but there are still some questions to be answered. Quality of life for these patients is decreased and leads to suffering.

The aim of this masters thesis is to, from a queertheoretical point of view, examine the possibilities to classify the subject homosexuality in three different classification systems. The three systems that have been analysed is the Swedish classification system SAB, the Universal Decimal Classification UDC and Dewey Decimal Classification DDC. The analysed editions are updates from the beginning of the 1970´s until today. The emphasis has been on how well the systems correspond to the changing society. We found several differences between the three systems, but also some resemblances.