Enligt det agentteoretiska synsättet kan osäkerhet kring företagsledarens beteende avhjälpas genom att förutsätta ett opportunistiskt beteende från denne och sedan utforma styrmekanismer som begränsar denna opportunism.  Agentteorin har dock sitt ursprung i en amerikansk kontext med helt andra värderingar än de som format de svenska institutionerna. Därmed öppnas det för andra orsaker och teorier som kan förklara förekomsten av rörliga ersättningar i Sverige.Syftet med denna uppsats är att bidra till diskussionen om vilket eller vilka teoretiska perspektiv som kan ligga bakom förekomsten av belöningssystem i Sverige.Uppsatsen bygger på kvantitativ forskningsstrategi detta eftersom författarna försöker finna ett samband mellan olika variabler.  Genom att utgå från en total populations undersökning av ca 300 börsnoterade företag kom den slutliga populationen som uppfyllde de uppställda kriterierna att uppgå till 211 företag. Respektive bolags årsredovisningar studerades därefter med hjälp av ett kodningsschema som angav informationen som skulle inhämtas och kvantifieras.  Information har sedan statistiskt bearbetats för att kunna bidra till att testa de uppställda hypoteserna.Eftersom att ingen av agentteorins antagande som prövades kunde styrkas indikerar detta att andra teorier kan vara bättre lämpade. Resultaten indikerar på att det är institutionell teori i form av härmande isomorfism och symbolisk kompensation som är mer tillämplig för att förklara rörliga ersättningar i det svenska corporate governance-systemet.

Begrunda följande erbjudanden för att uppleva Inkafolkets Sydamerika:Guidad tur av Machu Picchu 3000:-Guidad tur av Inkaleden 7000:-Guidad tur av Inkaleden och Machu Picchu 7500:-Om du var på väg till området, vilken av de guidade turerna skulle du välja? Välj nu!Om du valde den guidade turen av Inkaleden och Machu Picchu, så vore du ett exempel för teorin om asymmetriskt dominerade alternativ. Hade du gjort samma val om mellanpriserbjudandet inte funnits?För att ett företag ska nå framgång inom försäljningen av sina produkter är det väsentligt att tillämpa en genomtänkt prissättningsstrategi. För att styra konsumenter mot för företaget önskvärda preferenser kan priser beslutas om och sättas med hänsyn till psykologiska faktorer.

Vår uppsats på kandidatnivå syftar till att knyta ihop två olika ämnesområden för att komma fram till en enhetlig slutsats. Syftet är att skapa en uppfattning om Internetanvändandet i relation med nya teknologiska möjligheter, i det här fallet har vi valt att undersöka trådlös och mobil kommunikation mot Internet. Situationen beskrivs dels ur ett tekniskt sammanhang, men även bakomliggande faktorer till teknikutnyttjande tas i beaktande för att få en rättvis och enhetlig bild av läget. Då tidigare forskning främst har fokuserats på mobiltelefonernas påverkan på vårat sätt att leva samtidigt som forskning inom trådlös och mobilt Internet får påstås vara starkt begränsad ville vi bidra med vårat inlägg i ett relativt ungt, men ack så viktigt forskningsområde.Vi utförde dels en kvantitativ studie där faktorer som sociala vanor, kommunikationsbehov och syn på mobilitet vägdes in för att skapa en bild av Internetanvändningen idag. I denna kvantitativa studie inkluderade vi även kvalitativa influenser i form av öppna frågor för att bredda synen av valt ämne, vilket visade sig vara ett lyckat tillvägagångssätt.Resultaten täckte mer än väl våran frågeställning och som bonus fick vi kvalitativ respons som gav oss en större insikt i hur Internet upplevs idag.

De flesta chefer ställs inför frågan hur de bäst motiverar sina medarbetare att prestera väl, men utmaningarna och möjligheterna i motivationsarbetet varierar mellan privata och offentliga organisationer. Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur mellanchefer i Uppsala kommuns kommunledningskontor och Vasakronan AB:s region Uppsala använder motivationsverktyg samt vad eventuella skillnader mellan organisationerna beror på. Med utgångspunkt i fem väletablerade motivationsteorier ? Herzbergs tvåfaktorteori, Maslows behovshierarki, rättviseteorin, förväntansteorin och målsättningsteorin ? skapades en modell över sambandet mellan hur chefer kan motivera sina medarbetare, vad som skiljer olika motivationsverktyg åt och vilka särdrag olika organisationer har. Därefter genomfördes djupintervjuer med tre mellanchefer i respektive organisation för att undersöka hur de resonerade kring användandet av olika motivationsverktyg och de empiriska resultaten analyserades i ljuset av författarnas teoretiska modell.

Fiskars morfologi, det vill säga dess utseende och form, kan variera beroende på hur de utvecklas och fortplantar sig. Morfometriska analyser används för olika typer av studier då det ger information om grupper av individer med samma reproduktions-takt, tillväxt och överlevnad samt fenotypiska grupper. Skrubbskädda, Platichthys flesus, delas in i två olika lektyper; utsjölekande och kustlekande, där de utsjöle-kande lägger pelagiska ägg och de kustlekande lägger demersala ägg. Morfomet-riska analyser kan vara en bra metod att skilja dessa lektyper åt i förvaltningen. I denna studie fotograferades skrubbskäddor och morfometriska analyser utfördes i samarbete med BONUS-INSPIRE för att avgöra om dessa två lektyper skiljer sig åt i morfologi.

Belöningssystem kan användas som ett verktyg för att styra organisationens anställda mot mål som organisationen satt upp. Inom ett belöningssystem finns det flera typer av belöningar. Genom ett belöningssystem kan organisationen öka anställdas motivation för sitt arbete vilket ses som det främsta skälet till att använda ett belöningssystem. Det är viktigt att belöningssystem anpassas till den typ av verksamhet som bedrivs. En stor del av finansieringen i en kommun är finansierat utav skattemedel och därför har skattebetalarna ett intresse av att kommunala förvaltningar håller sina kostnader nere.

Allt fler blir allt äldre i Sverige och äldreomsorgen står inför en stor utmaning när resurser i form av ekonomiska medel och rätt personal blir allt svårare att konkurrera om. I eHälsans tidsålder utvecklas det på många håll smarta tekniska lösningar för att effektivisera och kvalitetshöja omsorgsinsatser, något som allt fler aktörer får upp ögonen för. Denna uppsats utreder behovsbilden för att kunna skapa en ny kontaktyta mellan omsorgstagare, närstående och utförare inom äldreomsorg. Uppsatsens resultat är en del av det Vinnova-finansierade projektet BoNUS VO som undersöker förutsättningarna för en sådan kontaktyta. IKT-stödet ska underlätta delaktighet i den egna omsorgen såväl som stödja yrkesutövare i arbetsuppgifter.

Vi går mot en tid med fler och fler bonusfamiljer, där halvsyskon och bonusbarn är någotvanligt och ibland förväntat. Att det ska vara svårt och kräver en del jobb är nog de flestamedvetna om, men hur blir det med kärleken mellan parterna som en gång blev förälskade?Uppbackningen från samhället är liten, samtalsforumen få och litteraturen begränsad (om änökande). Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ intervjustudie ta reda på hur denvuxna kärleksrelationen påverkas av att leva med bonusbarn. Undersökningspopulationenbestod av fem kvinnor som lever med en man och hans barn från en tidigare relation.Frågeställningarna är: Vad säger bonusmammorna i denna intervjustudie om relationen tillmannen? Vad säger bonusmammorna i denna intervjustudie om sin relation tillbonusbarnen? Analysmetoden är en narrativ analys där kvinnornas berättelser återges i formav citat och i en berättande form.

Syftet med studien var att synligg?ra hur barn och unga framst?lls i relation till f?r?ldrar och familj i BBIC grundbok, genom att kritiskt granska materialet med hj?lp av WPR. Empirin bestod av handboken BBIC grundbok (Socialstyrelsen 2023), ett dokument med samlade riktlinjer f?r arbetss?ttet BBIC som v?gleder barnav?rdsutredningar inom socialtj?nsten i Sveriges samtliga kommuner. Studien som ?r en dokumentanalys pr?glades av en socialkonstruktionistisk f?rst?else och empirin bearbetades med teoretiska begrepp fr?n WPR tillsammans med teoretiska begrepp fr?n barndomsstudier, kritiska barndomsstudier och queerteori.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att ur ett ledningsperspektiv undersöka vilka belöningssystem småsom gare nämnde nämnde prestation. hur vi kommer in på just ett belöningssystem som främjar. lvis kopplingen emellan prestation företag använder och jämföra detta med företagens tillväxt och de anställdas prestation.Metod: Metoden använder en tvärsnittsdesign med induktiv karaktär. Primärdata består av kvalitativa intervjuer som kombineras med en kvantitativ enkätundersökning ur ett  företagsledarperspektiv. Urvalet baseras på företagens storlek, år de grundades samt  bransch.TeoriUppsatsskribenterna avser att använda agentteorin, Hertzbergs tvåfaktorteori, teorier kring belöningssystem och motivationsteorier som uppsatsen teoretisk ramverk.Resultat: Resultatet visar att fast lön och prestationsbelöningar är mest använt.

Sedan 2005 är det obligatoriskt för alla företag som har aktier eller andra värdepapper noterade på börs inom EU att upprätta koncernredovisning enligt IFRS. Detta beslut fattades av Europaparlamentet och rådet för att få en ökad jämförbarhet gällande redovisningen mellan olika länder samt för att företag ska ha samma tillgång till de globala kapitalmarknaderna. Det är främst på grund av den ökade internationaliseringen som en gemensam redovisningsstandard skapats för att åstadkomma en harmonisering mellan olika länders redovisning.För onoterade bolag som inte behöver använda IFRS finns möjligheten att frivilligt tillämpa de internationella redovisningsreglerna istället för nationella redovisningsregler. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka faktorer som förklarar frivillig tillämpning av IFRS i svenska onoterade bolag. Studien behandlar organisatoriska faktorer som rör förhållanden inom företagen samt miljöfaktorer vilka innefattar företagens yttre omgivning.

Denna studie syftar till att kartlägga och analysera den svenska dagspressens nyhetsrapporteringar om belöningssystem under åren 2007, 2009 och 2011.Ett flertal akademiska skrifter hävdar, ofta utan större belägg, att belöningssystem är ett fenomen vitt kritiserat i media. Vår studie ämnar inte motbevisa detta utan har för avsikt att underlätta för fortsatta studier om belöningssystem genom att göra en fullständig kartläggning av medias rapportering under de valda årtalen.I synnerhet i samband med finanskrisen har företag, särskilt banker, anklagats för att ha undermåliga belöningssystem. Syftet med de för studien valda årtalen är därför att fånga eventuella förändringar i medierapporteringens mönster till följd av finanskrisen.För att skapa en struktur i dagspressens rapporteringar har en kvantitativ innehållsanalys genomförts, där ett antal hypoteser fungerat som utgångspunkt för de variabler materialet ställts mot.Undersökningen har en deduktiv ansats där hypoteserna formulerats baserat på teoretiska resonemang. Vilka kriterier som bör uppfyllas för att en händelse ska publiceras som en nyhet har varit utgångspunkten för den teoretiska referensramen. Teorin om nyhetskriterier har sedan kopplats samman med resonemang relevanta för både belöningssystem och finanskrisen.Slutsatser som dras utifrån resultatet är att belöningssystem är ett i media väl omdiskuterat och kritiserat fenomen.

SammanfattningKandidatuppsats, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i KalmarKurs: International business and Global marketing VT14Titel: Hur överlever mikroföretag i modebranshens djungel - En studie om e-handelsföretags internationalisering och dess kundrelationerFörfattare: Jonna Andersson och Stephanie NguyenHandledare: Susanne SandbergBakgrund: E-handeln är en växande trend som fler och fler upptäcker som ett bekvämt sätt att utföra sina ärenden på. Under 1990-talet, slog konsument e-handeln slog igenom och idag fortsätter den att växa allt starkare. En av de mest framgångsrika branscherna av e-handeln idag är kläder. Modebranschen ses som en väldigt betydelsefull bransch för den växande upplevelseindustrin i Sverige.Frågeställningar: Vad krävs för att skapa ett konkurrenskraftigt e-handelsbolag internationellt? Hur arbetar e-handelsbolag för att bygga upp och bevara kundrelationer?Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera vilka faktorer som är grundläggande för återförsäljande e-handelsföretag inom klädesindustrin för att vara konkurrenskraftiga internationellt.

SammanfattningKandidatuppsats, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i KalmarKurs: International business and Global marketing VT14Titel: Hur överlever mikroföretag i modebranshens djungel - En studie om e-handelsföretags internationalisering och dess kundrelationerFörfattare: Jonna Andersson och Stephanie NguyenHandledare: Susanne SandbergBakgrund: E-handeln är en växande trend som fler och fler upptäcker som ett bekvämt sätt att utföra sina ärenden på. Under 1990-talet, slog konsument e-handeln slog igenom och idag fortsätter den att växa allt starkare. En av de mest framgångsrika branscherna av e-handeln idag är kläder. Modebranschen ses som en väldigt betydelsefull bransch för den växande upplevelseindustrin i Sverige.Frågeställningar: Vad krävs för att skapa ett konkurrenskraftigt e-handelsbolag internationellt? Hur arbetar e-handelsbolag för att bygga upp och bevara kundrelationer?Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera vilka faktorer som är grundläggande för återförsäljande e-handelsföretag inom klädesindustrin för att vara konkurrenskraftiga internationellt.

Denna studie utgår från fältet PR och marknadskommunikation med inriktning mot employer branding. Landstinget i Jönköpings län har nyligen inlett ett arbete med employer branding och som ett led i detta arbete söker de nu kunskap om vad som bör kommuniceras till presumtiva medarbetare för att på så sätt skapa ett attraktivt employer brand.Syftet med studien var att identifiera de attribut som Landstinget i Jönköpings län med fördel kan lyfta fram i den marknadskommunikation som riktas till presumtiva medarbetare. För att besvara syftet utfördes en kvantitativ enkätundersökning bland studenter vid Högskolan i Jönköping för att få en bild av vilka attribut de ansåg viktiga hos en arbetsgivare samt hur de såg på Landstinget som arbetsgivare. För att få ytterligare substans i studien valde vi att ställa resultaten mot teorier om inre och yttre motivation för att på så sätt undersöka vilken typ av motivaton som de tillfrågade studenterna drivs av när de väljer arbetsgivare.Studiens resultat ger en tydlig bild av vad som anses vara mest respektive minst attraktivt hos en arbetsgivare, där goda relationer med kollegor är det attribut som värderats högst och förmånersamt bonus värderats lägst av respondenterna. Goda relationer med kollegor är även det attribut som respondenterna ansåg som mest troligt att Landstinget kunde erbjuda som arbetsgivare.Sammanfattningsvis har studiens resultat visat att psykologiska attribut som kan härledas till inre motivation är de som värderats mest attraktiva.