The ambition with this piece of work, a collaborative project between a landscape architecture student and an architecture student, is to design a centre for art and culture at Lilla Stenshuvud near Kivik in Skåne in the south of Sweden. Though the project draws upon existing plans for an institution like this on the site, it has been independently developed and can thus be regarded as a project sufficient in itself. During the work-in-progress a proposal has been shaped which considers the existing landscape and emphasizes its characteristics. Great effort has been invested in the centre?s location, and thereafter the work has focused on finding an expression for the art centre that connects to the specific character of the surroundings in this part of Skåne.

Ett Allt är möjligt hus lokaliserat i den gamla porslinsfabrikens lokaler i Gustavsbergs hamn. Ett interaktivt Cirkus Cirkör-hus där det även ska rymmas bibliotek, konsthall och porslinsmuseum. Ett öppet landskapsformat rum skapar publika ytor och sammanbinder de olika funktioenrna i huset..

International media groups and the freedom of speech are two issues that have been questioned during the last years when large media groups control a large amount of public-oriented information. The masters thesis at hand considers three debates that illuminate Bonniers and AB Mariebergs hereinafter referred to as the Bonnier Media Group positions on the media market. The objective of such a study is to establish in the face of the theory on hegemonia, for example from which factors the media actors deduce their argumentation when discussing the above-mentioned topic and the meaning of such a discussion in our time. The thesis also discusses whether freedom of speech and free opinion are affected by the increasing power of the Bonnier Media Group and if they, as a result, have diminished their own cultural and liberal assets, features that are firmly associated with the company. I conclude that various features have come to change the media market during the last years.

Uppsatsen undersöker retoriken runt konst på fyra konstverksamheters hemsidor. Konsthallarna och gallerierna som undersöks är alla belägna på landsbygden eller i mindre samhällen i Sverige. Dessa är Bjurbäcks konsthall, Virserums konsthall, Neon Gallery samt Galleri Astley. De frågor som ställs till materialet är: Vilken konst är det som presenteras och hur lyfts den fram? Vilka retoriska medel använder man sig av, och vem vänder man sig till? I vilka sammanhang presenteras konst? Vilken relation och vilket synsätt till konst förmedlas? Vilken relation till platsen och miljön där konsthallen och galleriet är belägen förmedlas?För att undersöka hur konstverksamheternas retorik är upplagd på hemsidorna har framförallt de klassiska begreppen ethos, logos och pathos fungerat som analysverktyg så som de används i metoden retorikanalys.

En brandstation ställer specifika krav på funktionalitet och flöden - som i det här examensarbetet har fått generera rumsligheter och arkitektoniska händelser. Brandbilarna står uppradade i ett stort och rymligt garage. Ljuset flödar in genom portarna och det stora glastaket. Om hundrafemtio år kanske det inryms en konsthall här istället - så som i Magasin 3 en bit bort..

Kultur har länge använts som medel för att planera städer. Kulturen och konsten i staden förväntades förr skapa rättvisa och social jämlikhet men med tiden har den blivit ett medel för att skapa ekonomisk tillväxt. Kultur och kreativitet finns nu med högt upp på dagordningen i strategier för utveckling av städer. Denna utveckling har både kritiserats och hyllats utifrån olika teorier om kultur i stadsplaneringen.I Stockholms urbana periferi finns marginaliserade områden, även så kallade förorter, som präglas av isolering och utanförskap. Ett exempel är Tensta som fungerar som fallstudie i arbetet.

Arbetet är ett förslag till ett nytt konstmuseum i Uppsala. Förslaget delar upp det givna programmet för museet i en del med Uppsala Konstmuseums nuvarande samlingar och en utställningshall för temporära utställningar. De två utställningshallarna ligger på vardera sida av Fyrisån och binds samman av en gångbro. I anslutning till bron och de två entréerna ligger café, shop, restaurang och bibliotek. Arbetet har inneburit studier av omkringliggande stadsrum, dess färg och skala, av kommunikationen mellan museets olika delar och ljusföringen i utställningsrummen..

Vi hade en skissuppgift i bo?rjan av kandidatprojektet, da?r vi skulle fundera o?ver va?r passion till arkitekturen. Min passion kan vara minnet av en byggnad, ett rum, da?r jag ka?nt ett sug i magen. Jag inspireras av film, teater, foto och konst.

This thesis explores the conditions of painting artists in the former GDR. The conclusion after studying rather many artists excepted paintings is, that they had a very personal style within the figuration, considering the official prescription of Social realism. The main objective for the study is common motives and changes over time. It showed a development against greater freedom in expression. A closer analyse of one painter´s work (Susanne Kandt-Horn) and of the exhibitions in Rostock Art Museum during the 80´s illustrates the circumstances under which the artists lived..

The aim of this study is to describe how reviews of literature in Bonniers litterära magasin and Expressen changed during the period 1964-2004. The investigation is based on 20 reviews of novels and short stories, which are analysed with a method described in Hellspong and Ledin (1997) and inspired by Halliday. The theoretical frame of the investigation is founded on critical discourse analysis (Fairclough 1992 & 2001) and Habermas´social theory of the public sphere.The investigation shows, among other things, that the reviews became shorter and easier to read in both paper during the period. The investigation also shows that the genre´s style, composition and contents are relatively stable, and that current ideologies in society have a tendency to be reflected in the reviewers´evaluation of the books. To generalize, the reviews thus developed from a poetic genre in 1964, to become political in the 1970s, academic in the 1980s, feminist in the 1990s and finally an intermedial genre in 2004..

This essay concerns the fantastic and its position in narration. The fantastic's defintion is based on Martin Horstkotte's defintion in The Postmodern Fantastic and the essay focuses on the noncontextual aspects such as the clash between two incompatible fictional worlds and the absence created. Instead of the ordinary identification of the established fictional world with realism and our reality it is suggested that both of the colliding fictional worlds are fictive and that the established one not necessarily need to be realistic. Exampels on how the fantastic takes place on the syntagmatic level in a narration is drawn from the short story ?Samvetets fantasi? by Clas Livijn when analysed with Peter Brooks' closurebased narratology theory in Reading for the Plot.

The aim of this study is to describe how reviews of literature in Bonniers litterära magasin and Expressen changed during the period 1964-2004. The investigation is based on 20 reviews of novels and short stories, which are analysed with a method described in Hellspong and Ledin (1997) and inspired by Halliday. The theoretical frame of the investigation is founded on critical discourse analysis (Fairclough 1992 & 2001) and Habermas´social theory of the public sphere.The investigation shows, among other things, that the reviews became shorter and easier to read in both paper during the period. The investigation also shows that the genre´s style, composition and contents are relatively stable, and that current ideologies in society have a tendency to be reflected in the reviewers´evaluation of the books. To generalize, the reviews thus developed from a poetic genre in 1964, to become political in the 1970s, academic in the 1980s, feminist in the 1990s and finally an intermedial genre in 2004..

Examensarbetets mål var att utforma två förslag på ett musik- och konsthus för placering i Växjösjön. Konstruktionen ämnas vara flytande och mobil.Gemensamt undersökte författarna byggnadens förutsättningar och möjligheter, i syfte att underlätta utformningsprocessen.Författarna utformade var sitt förslag. Det resulterade i två förslag med skilda arkitektoniska särdrag, skapade utifrån gemensamt stipulerade avgränsningar.Det ena förslaget är utformat med hjälp av geometriska former med raka sidor. Det kontrasterar mot det andra förslaget som har organiska och mjuka former..

Denna uppsats undersöker den svenska populärhistoriska utgivningen åren 2003-2007. Totalt 830 titlar - utgivna vid förlagen Historiska Media, Signum, Atlantis, Albert Bonniers Förlag, Natur & Kultur, Nordstedts Förlag, Prisma, samt Wahlström & Widstrand - bearbetas statistiskt och analyseras utifrån variablerna tema, rum, epok, förlag och format.Undersökningen visar på en påtaglig konformism i utgivningen där de olika förlagen i stor utsträckning efterliknar varandra i sina respektive val att främst behandla kulturhistoria, militärhistoria och biografier. Ett annat tydligt mönster är att utgivningen främst uppehåller sig vid svenska eller europeiska skeenden, huvudsakligen under 1900-talet. Genom att göra en historiografisk utblick blir det vidare tydligt att det finns betydande beröringspunkter mellan den populärhistoriska utgivningens etnocentriska och epokcentriska perspektiv och dess historievetenskapliga motsvarighet..

Uppsatsen handlar om den historiska debatten hur Göteborgs stadsteater kom till. Med stadsteaterns placering vid Götaplatsen med konstmuseum, konsthall och konserthus innebär det en mycket central och betydelsefull plats i Göteborg. Uppsatsen behandlar svårigheten att anpassa teatern till denna kulturella plats. Därför ingår en kort historik om Götaplatsen. Undersökningen tar upp arkitekten Carl Bergsten som ritade teatern i samarbete med regissören och scenteknikern Knut Ström.