På senare tid har styrelsearbetet blivit mer komplext och tidskrävande. Detta till trots förekommer det att styrelseledamöter innehar flera parallella styrelseuppdrag. Enligt vissa kan parallella uppdrag medföra fördelar för bolaget i form av erfarenhets- och kunskapsutbyte. Samtidigt menar andra att det istället leder till att ledamöterna tar på sig för många uppdrag för att kunna fullgöra sina åtaganden. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns något samband mellan antalet parallella styrelseuppdrag i en Bolagsstyrelse och bolagets värde för bolag noterade på Stockholmsbörsen.

En styrelses uppgift är att företräda samtliga aktieägare i ett bolag. I ett börsnoterat bolag är ägarna många vilket gör styrelsens uppgift svår då det finns många intressenter. Vid ett uppköpsbud aktualiseras bolagets värde ur samtliga berörda intressenters perspektiv. Vår undersökning identifierar aktieägarnas perspektiv i denna situation och utvärderar i vilken utsträckning deras intressen tillgodoses. Vi har genomfört ett antal tester av hypoteser som formulerats utifrån tillgänglig applicerbar forskning.

Syftet med vår uppsats är att beskriva och utifrån relevant litteratur analysera Bolagsstyrelsemedlemmars åsikter och inställningar till könskvotering i Bolagsstyrelser.Vi har valt att utgå ifrån ett induktivt angreppssätt och gjort en kvalitativ undersökning bestående av semistrukturerade intervjuer med 6 Bolagsstyrelsemedlemmar. Den teoretiska referensramen utgörs av relevanta lagar och litteratur inom området. Denna används som underlag för vår analys och slutdiskussion. Vår empiri består av det material som insamlats genom de 6 intervjuerna med Bolagsstyrelsemedlemmarna.Vår slutsats är att respondenterna anser att det inte är lämpligt att lagstadga om könskvotering i Bolagsstyrelser i Sverige men trots detta kan de identifiera både positiva och negativa effekter utav det för styrelsen och dess arbete. Vår andra slutsats är att de viktigaste åtgärderna som företagen kan vidta för att minska underrepresentationen av kvinnor i Bolagsstyrelser är att erbjuda dem utbildning för att höja sin kompetensnivå och uppmuntra dem att söka till styrelsepositioner..

Syftet med denna studie har varit att utreda och föreslå strategier för hur Bolagsstyrelser kan öka sin mångfald och bli mer diversifierade. Vidare var syftet att undersöka och presentera hur styrelsearbetet skulle påverkas av den ökade diversifieringen. Vi har utfört en kvalitativ studie och använt intervjuer för datainsamling. Det insamlade empiriska materialet har sedan analyserats med utgångspunkt i de valda teorierna. I våra slutsatser kommer vi fram till att styrelsesammansättningen påverkar beslutsfattandet och att en ökad diversifiering ger positiva effekter på styrelsearbetet.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida bolagsstyrning har en påverkan på ett bolags rapportering av CSR på den svenska marknaden. Liknande studier finns utförda i andra länder men det finns ett kunskapsgap i Sverige och förhoppningen är att komma med ett resultat som är mer tillämpbart för svenska förhållanden. Eventuella resultat kan komma till nytta för företag som vill förändra sina CSR policyer.Metod: Vi använder oss av en kvantitativ ansats för att med hjälp av statistiska metoder svara på vår problemformulering. De metoder vi har använt är korrelationsanalys, för att undvika problem med multikollinearitet, och därefter en multipel regressionsanalys för att testa sambandet mellan beroendevariablerna (CSR rapportering) oberoende variablerna (styrelsens sammansättning) och våra kontrollvariabler.Slutsats: Vår slutsats är att en Bolagsstyrelses sammansättning påverkar företagets rapportering av CSR. Fler kvinnliga ledamöter i styrelsen leder till en ökad rapportering av både miljömässig och social CSR.

Background: Female representation on boards is an ongoing debate. The European Parliament voted in November 2013 in favour of a proposal that it should be at least 40 percent women on company boards by 2020. Jens Spendrup, president of the Confederation of Swedish Enterprise, was interviewed on Swedish Radio in February 2014 and stated that there are not enough qualified women to recruit to the company boards. The listed companies in Sweden only have 22 percent of women in their company boards and given Jens Spendrup?s statement should they have difficulty reaching up to 40 percent by 2020.

I den politiska debatten är jämställdhetsfrågan ett ständigt diskussionsämne. Även EU uppmärksammar detta och lägger fram ett förslag som innebär att minst 40 % av styrelseledamöterna ska vara kvinnor år 2020. Det finns flertalet internationella studier som undersöker om det finns något samband mellan kvinnor i Bolagsstyrelsen och bolagens lönsamhet, resultaten är varierande. Med detta i åtanke inriktar sig studiens syfte åt att undersöka om det finns något samband mellan de två variablerna i de svenska aktiebolagen noterade på Large Cap-listan. Denna uppsats använder sig av en kvantitativ metod. Lönsamhetsmåttet som granskas i denna studie är räntabilitet på totalt kapital och jämställdhetsmåttet är andelen kvinnor, denna information hämtas ifrån bolagens årsredovisningar.

Inledning: ?Fixar ni (styrelsen) ekonomin så skall vi (sportledningen) fixa sportresultaten!?Så här kan en fotbollsklubbs verksamhet beskrivas. Den består av två verksamhetsdelar, den sportsliga och den affärsmässiga. De Allsvenska klubbarna har i dag en omsättning motsvarande små eller medelstora företag vilket leder till att stor vikt bör läggas vid att sköta ekonomin väl. Att sitta i en fotbollsstyrelse borde följaktligen vara som att sitta i en vanlig Bolagsstyrelse.

SammanfattningDatum:         23 mars 2012Nivå:             Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hpFörfattare:   Hanna Jüllig, Johan OttossonHandledare: Ulf OlssonNyckelord:   Meritokrati, kompetens, heterogenitetsindex, styrelsesammansättning, Nasdaq OMX Nordic Stockholm, avkastning Titel:             ?Åsidosätter man meritokratins krafter så kommer kapitalismen att gå åt helvete? ? En undersökning av korrelation mellan heterogenitet inom Bolagsstyrelser noterade på Nasdaq OMX Nordic Stockholm och avkastning. Syfte:            Föreliggande promemoria syftar till att undersöka hur ett heterogenitetsindex och dess undervariabler eventuellt korrelerar med avkastning mätt som räntabilitet på sysselsatt och eget kapital för en population bestående av bolag noterade på OMX år 2009. Författarna anser att diskussionen kring heterogenitet bör vidgas till att innefatta även andra variabler än endast jämn könsfördelning och hoppas att konstruerandet av ett heterogenitetsindex kan komma att bidra till debatten kring effekterna av mångfald inom Bolagsstyrelser. Teori:           Den etablerade teorin på området påvisar de fördelar som finns kopplade till en heterogen grupp i allmänhet och en Bolagsstyrelse i synnerhet. Fem huvudsakliga variabler utkristalliseras och diskuteras i förhållande till avkastning: Könsfördelning, Åldersspridning, Utbildningsbakgrund, Tid i styrelsen och Sektorerfarenhet. Metod:          Studien har en deduktiv ansats och utgår därmed från etablerad teori inom ämnet för att medelst empiri undersöka denna. Undersökningen är kvantitativ och data rörande de fem variablerna som diskuteras i teorin har samlats in från årsredovisningar för bolag noterade på Nasdaq OMX Nordic Stockholm under 2009.