Sammanfattning Detta arbete gör ett nedslag i Malmös och Lunds bostadsmarknad, med fokus på hyresmarknaden. Det som åskådliggörs under arbetets gång är vad som styr dagens hyresgäster när det kommer till att välja Boendeform. Detta är sprunget ur den kraftiga ombildningshysteri från hyresrätt till bostadsrätt, som råder i dagsläget. Vi ämnar ta reda på vilken Boendeform man föredrar som hyresgäst och varför. Vidare vill vi undersöka vilka förväntningar man har på respektive Boendeform och hur dessa gestaltar sig, samt vilka för- och nackdelar man upplever med de olika formerna.

Bakgrund: I Sverige har individer med utvecklingsstörning rätt att välja Boendeform. Det finns dock lite forskning som undersöker vilken Boendeform som är mest lämplig för dessa individer. De är en sårbar individgrupp som behöver uppmärksammas mer i forskning.Syfte: Studien avsåg att undersöka vilken Boendeform som var mest lämplig för en individ med grav utvecklingsstörning. Detta gjordes genom att granska dennes Boendeformsbyte från gruppboende till enskilt boende,  utifrån ett omvårdnadsperspektiv.Metod: Mixed methods användes för att besvara syftet. Intervjuer och fokusgruppmöte användes för kvalitativ datainsamling.

Denna studie handlar om de svårigheter äldre upplever i ordinärt boende och orsakerna till att de önskar flytta till servicehus. Dessutom undersöks om de äldre upplever att de har möjlighet att påverka beslut som fattas beträffande deras Boendeform. I den kvalitativa studien intervjuade jag fyra personer varav två redan bodde på servicehus och de andra två ville flytta till servicehus. De äldre upplevde att bristen på gemenskap och samverkan i aktiviteter samt otrygghetskänsla i det ordinära boendet var grunden till att de ville bo på servicehus. Samtliga respondenter ansåg att servicehus innebar en större trygghetskänsla och gav möjlighet till gemenskap.

Seniorboende är en ny Boendeform för äldre, från 55 år och uppåt. Vilka faktorer går att urskilja i offentliga debatten när det gäller tillkomsten av dessa boende? Varför flyttar människor dit och hur upplevs boendet? En stor förändring för äldre var när kvarboendeprincipen hade sitt intåg i Sverige under 1950- talet. Denna innebar att människor inte längre kunde tvingas flytta ifrån sina hem när de blev gamla och sjuka. Under våra verksamma år inom äldreomsorgen har vi sett ytterligare en stor förändring i form av ädelreformens införande år 1992.

Syftet med föreliggande studie var att jämföra stressupplevelsen hos unga kvinnor som har bott i växelvis boende med unga kvinnor som har bott i kärnfamilj. Två fokusgruppsintervjuer genomfördes där sammanlagt tio kvinnor medverkade i åldern 16-20 år. Med hjälp av en intervjuguide, som innehöll frågeställningar vilka behandlade begreppet stress, upplevelsen av kvinnornas vardag och Boendeform samt kvinnornas kontakt med föräldrar, syskon, släkt och vänner, besvarades frågeställningarna. Utgångspunkten för analysen har förutom tidigare forskning varit Aaron Antonovskys teori KASAM vilket ansågs relevant då känslan av sammanhang grundläggs i barndomen och fokuserar på god hälsa. Resultatet visade bland annat att de unga kvinnorna vilka hade bott i kärnfamilj endast gav uttryck för en skolrelaterad stress medan kvinnorna med erfarenhet från ett växelvis boende uppgav att deras stress var kopplad till både Boendeform, fritid och föräldrarelationen.

SammanfattningSyftet med den här studien är att klarlägga de likheter och skillnader som finns mellan Boendeformerna bostadsrätt, hyresrätt och ägarlägenhet. Tanken är att studien ska kunna tjäna som grund för att göra en bedömning av vilken av Boendeformerna i flerfamiljshus som är lämpligast utifrån olika situationer. Efter en historisk tillbakablick över regleringen på bostadsmarknaden granskas gällande rätt för de tre Boendeformerna i varsitt kapitel. Först i varje kapitel tas den för respektive Boendeform viktigaste lagstiftningen upp. När det gäller bostadsrätter återfinns den viktigaste lagstiftningen i bostadsrättslagen (1991:614) och i lag (1987:667) om ekonomiska föreningar. För hyresrätter återfinns de viktigaste reglerna i hyreslagen (12 kap Jordabalken, 1970:994).

Uppsatsen handlar om hur en omyndig person kan förvärva en bostadsrättslägenhet. En omyndig person är en underårig person som har begränsad rättshandlingsförmåga och inte själv kan rättshandla för sig. Förmyndare hjälper en underårig person med att rättshandla. En förmyndare är vanligtvis den underåriges föräldrar. Underåriges rättshandlingsförmåga har tagits upp och hur förmyndaren kan hjälpa den underårige i frågor där den inte kan företräda sig själv och då främst vid förvärv av en bostadsrätt.

Syftet med detta examensarbete är att klargöra de juridiska skillnaderna som finns mellan en bostadsrätt och en ägarlägenhet. Arbetet är främst en litteraturstudie där information från böcker, Internet samt lagtext redovisats. En undersökning har gjorts via Hemnet.se för att få en geografisk överblick om vart i Sverige som ägarlägenheter är till salu. Två kvalitativa  intervjuer har gjorts, dels med en bankman från Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän, där han bland annat har berättat hur utlåning för respektive Boendeform går till. I den andra intervjun har en fastighetsmäklare intervjuats, som förmedlat både ägarlägenheter och bostadsrätter.

Seniorboende är en ny Boendeform för äldre, från 55 år och uppåt. Vilka faktorer går att urskilja i offentliga debatten när det gäller tillkomsten av dessa boende? Varför flyttar människor dit och hur upplevs boendet? En stor förändring för äldre var när kvarboendeprincipen hade sitt intåg i Sverige under 1950- talet. Denna innebar att människor inte längre kunde tvingas flytta ifrån sina hem när de blev gamla och sjuka. Under våra verksamma år inom äldreomsorgen har vi sett ytterligare en stor förändring i form av ädelreformens införande år 1992.

Gated Communities är en utbredd Boendeform i USA och i många övriga länder. Fenomenet med inhägnade bostadsområden börjar nu även närma sig Sverige. Denna uppsats undersöker om livsstilsboendet Victoria Park, beläget i Malmö, kan klassas som ett Gated Community. Undersökningen är utav en kvalitativ metod. Sammanlagt har fyra intervjuer genomförts med personer bosatta på Victoria Park. En observation av området är också utförd.

Gated Communities är en utbredd Boendeform i USA och i många övriga länder. Fenomenet med inhägnade bostadsområden börjar nu även närma sig Sverige. Denna uppsats undersöker om livsstilsboendet Victoria Park, beläget i Malmö, kan klassas som ett Gated Community. Undersökningen är utav en kvalitativ metod. Sammanlagt har fyra intervjuer genomförts med personer bosatta på Victoria Park.

Den svenska befolkningen har pratat om att äga sin lägenhet i över 150 år, något som kom att bli verkliget i Sverige den 1 maj 2009 då ägarlägenheter inrättades som Boendeform. Boendeformen finns redan i andra Europeiska länder så som Belgien, Norge och Holland och har etablerats i Sverige. På tre år har media övervakat upprättad byggnation av ägarlägenheter där skilda åsikter framkommit av intressenter, byggherrar och banker. Det är dessa åsikter som undersökts och ligger till grund för antalet ägarlägenheter som byggts i landet. Det är viktigt att titta på vilka Boendeformer som finns i landet idag och hur dessa förhåller sig till varandra.

Regeringen i Sverige har länge diskuterat ägarlägenheter som ny Boendeform på den svenska bostadsmarknaden. Sedan den nya lagen som tillåter ägarlägenheter infördes den första maj 2009 har inga större förändringar skådats. Ägarlägenheter kan ses som en utveckling av bostadsrätten och en liknelse vid småhusägandet. Den stora skillnaden mellan en bostadsrätt och en ägarlägenhet är att en ägarlägenhet ger ägaren full äganderätt, medan en bostadsrätt enbart ger innehavaren full nyttjanderätt. Ägaren till en ägarlägenhet har rätten att hyra ut fritt i andra hand utan övriga boendes godkännande.

Bostads AB Mimer har beslutat att sälja ut delar av sitt bostadsbestånd. Hyresgästerna hos Bostads AB Mimer kan, om de vill, starta en bostadsrättsförening och på så sätt köpa fastigheten. Målgruppen i denna studie är hyresgästerna. Vilka aspekter är viktiga att ta i beaktande inför valet av Boendeform? Frågan kommer att utvärderas utifrån variablerna; ekonomi, livscykel, fastighet och område.

Uppsatsen undersöker om de sociala nätverk som uppstår i kollektiva Boendeformer kan fungera som socialt stöd för individen samt bakgrunden till valet av en kollektiv Boendeform. Med utgångspunkt i socialarbetarens roll som samhällsplanerare belyser vi de socialpolitiska argument som finns för att driva frågan om kollektivhus/gemenskapsboenden. Vi granskar även hur de större kommunala hyresvärdarna i Göteborg ser på utvecklandet av kollektiva Boendeformer utifrån de allmännyttiga bostadsföretagens uppdrag som bland annat innefattar att utveckla den fysiska och sociala boendemiljön. Frågeställningarna är som följer:* Vad är individens motiv till att välja en kollektiv Boendeform?* Är den kollektiva Boendeformen stärkande i individens vardagsliv och i så fall på vilket sätt?* Hur tillfredställer kollektiva Boendeformer tillgången till sociala nätverk och möjlighet till socialt stöd för individen?* Hur ser de kommunala bostadsföretagen på möjligheterna till en framtida utveckling av kollektiva Boendeformer?Vår kartläggning av kunskapsområdet innefattar tidigare forskning om sociala nätverk och socialt stöd, den fysiska boendemiljöns inverkan på grannkontakter samt forskning om senmodernt föräldraskap vilket följer av att många av informanterna är föräldrar.