Uppsatsen undersöker om de sociala nätverk som uppstår i kollektiva Boendeformer kan fungera som socialt stöd för individen samt bakgrunden till valet av en kollektiv Boendeform. Med utgångspunkt i socialarbetarens roll som samhällsplanerare belyser vi de socialpolitiska argument som finns för att driva frågan om kollektivhus/gemenskapsboenden. Vi granskar även hur de större kommunala hyresvärdarna i Göteborg ser på utvecklandet av kollektiva Boendeformer utifrån de allmännyttiga bostadsföretagens uppdrag som bland annat innefattar att utveckla den fysiska och sociala boendemiljön. Frågeställningarna är som följer:* Vad är individens motiv till att välja en kollektiv Boendeform?* Är den kollektiva Boendeformen stärkande i individens vardagsliv och i så fall på vilket sätt?* Hur tillfredställer kollektiva Boendeformer tillgången till sociala nätverk och möjlighet till socialt stöd för individen?* Hur ser de kommunala bostadsföretagen på möjligheterna till en framtida utveckling av kollektiva Boendeformer?Vår kartläggning av kunskapsområdet innefattar tidigare forskning om sociala nätverk och socialt stöd, den fysiska boendemiljöns inverkan på grannkontakter samt forskning om senmodernt föräldraskap vilket följer av att många av informanterna är föräldrar.

Är det mest fördelaktigt att hyra eller äga sin bostad? Vi har jämfört två europeiska storstadsmetropoler, Stockholm och Paris. Frågan är vilka aspekter som spelar in vid val av Boendeform? De aspekter vi tittat på är inkomst, bristen på hyresrätter, ränteförändringar, lånevillkor gällande amorteringar, ombildningar till bostadsrättsföreningar, marknadshyror och den högt värderade bostadsmarknaden. Genom enkätundersökningar och intervjuer i de båda städerna har vi kommit fram till ett flertal skillnader på de båda bostadsmarknaderna.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Undernäring är ett tillstånd som kan påverka äldre personers dagliga liv och som därmed kan påverka hälsan negativt. Faktorerna som kan leda till undernäring är många och av skiftande slag. Syftet med arbetet var att identifiera och beskriva faktorer som kan leda till att äldre personer bli undernärda. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie och genomförandet av sökningarna gjordes i de vetenskapliga databaserna Cinahl, ELIN, PsycINFO och PubMed. I den systematiska litteraturstudien ingick 12 kvalitetsgranskade artiklar, både kvantitativa och kvalitativa studier.

Kontaktmannaskap är inte något nytt i vård och omsorgs sammanhang utan har länge använts inom bland annat psykiatrisk sjukvård. Detta är en arbetsmetod, som innebär att en ur personalgruppen i till exempel särskilda Boendeformer får vissa uppgifter och ett ansvar gentemot en eller flera äldre. För att omsorgen om den äldre ska bli så bra som möjligt bör den bygga på ett samspel mellan den äldre, dennes anhöriga och personalen. Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse kontaktpersonen i särskilda Boendeformer har för anhöriga. Frågorna som ställts handlade om vilka kunskaper om och erfarenheter av kontaktmannaskap som anhöriga har.

Statistik har visat att växelvis boende har blivit en alltmer vanlig Boendeform för barn efter att föräldrar har separerat. Det är viktigt att klarlägga detta område för både socialarbetare, föräldrar och andra vuxna individer som kommer i kontakt med barn i vårt samhälle. Syftet med studien har varit att fånga upp barns egna upplevelser av växelvis boende och belysa olika konsekvenser med Boendeformen. Studien bygger på tre kvalitativa intervjuer som har analyserats och jämförts med tidigare forskning. De teoretiska utgångspunkterna som använts under intervjuerna såväl som vid analysprocessen, är begrepp ur kristeori samt 1-2 §§ och portalparagrafen 2a § ur Föräldrabalken.

Statistik har visat att växelvis boende har blivit en alltmer vanlig Boendeform för barn efter att föräldrar har separerat. Det är viktigt att klarlägga detta område för både socialarbetare, föräldrar och andra vuxna individer som kommer i kontakt med barn i vårt samhälle. Syftet med studien har varit att fånga upp barns egna upplevelser av växelvis boende och belysa olika konsekvenser med Boendeformen. Studien bygger på tre kvalitativa intervjuer som har analyserats och jämförts med tidigare forskning. De teoretiska utgångspunkterna som använts under intervjuerna såväl som vid analysprocessen, är begrepp ur kristeori samt 1-2 §§ och portalparagrafen 2a § ur Föräldrabalken.

Den 1 maj 2009 infördes Boendeformen ägarlägenhet i Sverige. Detta medförde ingen ny särskild lag utan de befintliga fastighetsrättsliga lagstiftningarna kommer att tillämpas på ägarlägenheterna. Ägarlägenheten är en tredimensionell fastighet som ägs genom direkt ägande. Den Boendeform som ägarlägenheten utåt sett liknar mest är bostadsrätten, det finns dock avgörande skillnader mellan dessa. Den största skillnaden är att ägarlägenhetsinnehavaren begränsas mindre i förfogandet över bostaden.

En Urban Allmänning på Hornsbruksgatan. Kombinationshus med bostäder, T-bana och kontor .Sträcker sig över en 150 m lång slits på gatan.Uppdelad programmatskt med kommers i BV och bostäder ställda ovanpå som fria punkthus.Taket till kommersdelen/sockelvåningen ger tillbaka en park till stadsrummet. Det är den som är den urbana allmänningen.Byggnaden behandlar en höjdskillnad på c:a 6 meter från början av sockelvåningen till slutet. Därför varierar byggnaden i takhöjd vilket ger olika rumsligheter och skillnader i program som anpassats efter de olika höjderna. T.ex ett öppet andra våningsplan i västra delen som bidrar till dubbelt antal kontorplatser i frilanskontoret.Frågor jag ställt mig under processen var: Vad är en bostad idag? Vad är ett kontor idag? Vad kommer Hornstull att vara i framtiden med sin nya galleria? Vilka bostadstypologier råder i området?Dessa frgor har jag tagit i beaktande under förfarandet och kommit fram till en Boendeform med yteffektiva och ljusgenerösa lägenheter i funkistyp.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Lindbäcks i Öjebyn. Lindbäcks tillverkar bostäder av trävolymer i fabrik. Målet var att ta fram förslag på lägenheter för äldre i lämplig Boendeform. Särskilt fokus har lagts på en flexibel utformning av hygienutrymmet. En önskan fanns att hitta en utformning som medger att ytan utanför hygienutrymmet kan användas för hantering av hjälpmedel och som rörelseutrymme för vårdpersonal.

Det finns många faktorer som hindrar äldre människor från att kunna ta sig ut i den tätortsnära naturen. Den här uppsatsen beskriver hur servicehusets sociala och fysiska faktorer påverkar de boendes möjligheter för vistelse i den tätortsnära naturen. Studien inkluderar även en analys av vad de boendes egna möjligheter och begränsningar har för betydelse i frågan. Kvalitativa intervjuer med boende, anställda, frivilliga och en anställd på de sociala nämndernas stab har gjorts för att undersöka servicehusen som Boendeform. Eftersom många av de boende har svårt att gå är serviceboendets fysiska struktur, som balkonger, uteplatser och närhet till grönområden, av stor betydelse.

Sveriges befolkning blir allt äldre och med hög ålder ökar risken för att drabbas av olika demenssjukdomar, framförallt Alzheimers sjukdom. Den som drabbas av demenssjukdom behöver ibland någon form av särskilt boende. Den Boendeform som bäst passar för personer med Alzheimers sjukdom är ett gruppboende för 6-10 personer. Det som i litteraturen framhölls som viktigt för gruppBoendeformens funktion var bland annat rätt planlösning och boendemiljö, selektion av de boende men också problematiken kring kvarboendeprincipen. Handplockad personal, individualiserad och meningsfull aktivering för de boende, ansågs också som viktigt för gruppBoendeformen samt att verksamheten utvärderades och kvalitetssäkrades.

Bakgrund: Inom vården är möten med vuxna patienter som känner obehag inför blodprovstagning eller rädsla vid situationer där stick är inblandat vanligt förekommande. Studier visar att det rör sig om cirka tio procent av den vuxna befolkningen som känner stickrädsla. Sjuksköterskan har därvid ett stort ansvar att hjälpa patienterna genom de ibland påfrestande situationer som kan uppstå på grund av stickrädslan. Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta för den vuxna patienten med stickrädsla vid sticksessioner. Metod: Studien är en litteraturstudie där resultatet baserats på kvantitativa och kvalitativa originalartiklar.

Uppsatsen handlar om hur föräldrar talar om lärandet i förskolan. Syftet med vår studie är att förstå och tydliggöra hur föräldrar talar om lärandet i förskolan samt vilka kunskaper och färdigheter de lyfter fram som viktiga aspekter i barns lärande i förskolan. Vi har utgått från följande frågeställningar, hur talar föräldrar om lärandet i förskolan? Vilka kunskaper/färdigheter lyfter föräldrar fram som viktiga aspekter i barns lärande i förskolan? Påverkar föräldrars habitus talet om lärandet i förskolan? Vi har intervjuat sex föräldrar för att få svar på våra frågeställningar. Vår teoretiska ram utgörs av Bourdieus begrepp habitus och det sociala rummet.

Uppsatsen behandlar ?gated community? ett känt fenomen i många delar av världen och börjar även växa fram i Sverige. Syftet med uppsatsen är att förstå begreppet ?gated community?. Mer specifikt undersöka och jämföra förhållandet mellan tre olika företags marknadsförings innehåll med definitionen av gated community och teorierna som tas upp i arbetet.