Sök:

Sökresultat:

1635 Uppsatser om Boende för äldre - Sida 65 av 109

Ser anhöriga tecken pÄ gerotranscendens hos sin Äldrande förÀlder?

Det finns flera teorier om hur Àldre uppnÄr det goda Äldrandet med hög livstillfredsstÀllelse. Gerotranscendens Àr en av dessa. Syftet med denna studie var att undersöka om anhöriga ser tecken pÄ gerotranscendens hos sin Äldrande förÀlder och i sÄ fall vilka tecken de ser. Forskningsdesignen var kvalitativ och metoden var att spela in semistrukturerade intervjuer med tolv anhöriga till förÀldrar i Äldern 75 + utan demenssjukdom, boende pÄ ett servicehus i Stockholm. Tidigare forskning har beskrivit att vÄrdpersonal och Àldre individer uppfattat tecken pÄ gerotranscendens och alla anhöriga i denna studie beskrev flera tecken pÄ gerotranscendens.

En skola Àr en skola, Àr det EN skola?

Ett utvecklingsarbete med gymnasielever om faktorer som ligger utanför skoltid och som de anser inverkar pÄ deras skolprestation. The purpose of this paper was to develop a material that highlights what causes there were outside school that pupils thought affected their performance in school. This was strictly done according to the statements that the pupils made. To fetch these statements the paper used essays, interviews and inquiries, all of whom were presented for the pupils. Initially we asked the pupils to write a short essay where we wanted them to describe circumstances in the classroom, in school and spare time that affects their performance in school.

Arbetsterapeuters erfarenheter av bostadsanpassningar och intygsskrivande

Bostadsanpassningar och att skriva bostadsanpassningsintyg utgör en del av arbetsterapeuters dagliga arbete inom kommunal hemsjukvÄrd. I takt med att befolkningen blir allt Àldre och bor kvar lÀngre i sina ordinÀra boende ökar denna del av arbetsterapeutens arbetsuppgifter. Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av bostadsanpassningar och intygsskrivande. Författarna anvÀnde sig av en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer för att samla in data. Intervjuerna utfördes inom hemsjukvÄrden i fem kommuner frÄn mellersta till södra Sverige.

Att hitta sin marknad : En studie om marknadsbedömning för mindre företag

För att lyckas bra som egenföretagare i dag Ă€r det bra att genomföra en marknadsbedömning,gĂ€rna under sjĂ€lva etableringsfasen. Ska en butik lyckas pĂ„ marknaden och fĂ„ ett brakundunderlag Ă€r det en god idĂ© att undersöka om det finns nĂ„gon marknad för det sortimentföretaget planerar att ha i sin butik. Marknaden skiftar stĂ€ndigt och företaget bör varaföreberedd pĂ„ förĂ€ndringar dĂ„ de kan pĂ„verka företaget stort.Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att studera och ge djupare förstĂ„else för hur en egenföretagaregenomför en marknadsbedömning vid etablering av en butik. Uppsatsen avser att belysa desvĂ„righeter som kan uppstĂ„ vid en marknadsbedömning och hur en egenföretagare kanundvika dessa. Åtta stycken intervjuer med butiksĂ€gare har genomförts.Att vara medveten om vad en marknadsbedömning Ă€r, och tillför företaget, Ă€r en förutsĂ€ttningför att kunna genomföra en grundlig och noggrann sĂ„dan.

Silviasyster : expert eller undersköterska

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Mjuka kvinnor och hÄrda mÀn : Socialsekreterares konstruerande av kön

Mot bakgrund av ett ökat medvetande och ett större fokus pÄ jÀmstÀlldhetsfrÄgor i PiteÄ kommun de senaste Ären, syftar denna kandidatuppsats till att se huruvida socialsekreterare som arbetar med handlÀggning av ekonomiskt bistÄnd konstruerar och formulerar könsstereotypa och könsnormativa förstÀllningar om, och framstÀllningar av, klienter. Undersökningen genomförs genom att, med utgÄngspunkt i socialkonstruktivismen, studera heltidsanstÀllda socialsekreterares avslutade klientjournaler. Journalerna analyseras med hjÀlp av kvalitativ textanalys, med inslag av textanalys med fokus pÄ kön och kvantitativ textanalys. Genom riktade frÄgor samt ett öppet studerande av datamaterialet framkommer att det rÄder vissa skillnader mellan manliga och kvinnliga klienters journaler. Det skrivs totalt sett mer i kvinnliga klienters journaler, sÀrskilt kring omrÄdena Familj/Boende och HÀlsa, medan det skrivs nÄgot mer kring Arbete/SysselsÀttning och Ekonomi i de manliga klienternas journaler.

Det finns inget barnets bÀsta utan ett barnperspektiv : - Studie om familjerÀttssekreterares tolkning av barnets bÀsta och barnpersektivet i umgÀngestödsÀrenden

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur socialsekreterare inom familjerÀtten tolkar begreppen barnets bÀsta och barnperspektiv i sina utredningar om vÄrdnad, boende och umgÀnge, och i sitt arbete med umgÀngesstöd. FamiljerÀtten skall utreda vad som Àr det bÀsta för barnet, och dÄ inneha ett barnperspektiv i sitt arbete. Huvudsyftet med umgÀnge och umgÀngesstöd Àr att barn har rÀtt till kontakt med bÄda sina förÀldrar. Dock Àr det inte alltid för barnets bÀsta att ha kontakt med den andra förÀldern, och orsakerna kan se olika ut. Enligt den nya lagÀndringen i FörÀldrabalken 6 kap (prop.

Stadens rum : dess betydelse och olika tiders ideal

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka stadsplaneringvid tre tidsepoker. Genom att jÀmföra mellanrummen i stadenoch sedan plocka ut de positiva inslag som vi tror tilltalar deflesta mÀnniskorna vill vi komma fram till hur en idealstad skullekunna se ut.De tidsepoker vi valt Àr Kvartersstaden, Funktionalismens stadoch Dagens byggande. För att kunna bygga framtidens stÀdermÄste man titta tillbaka och ta till vara pÄ det som fungerat ochlÀra sig av sina misstag. FrÄn den korrekta kvartersstaden via detstorskaliga funktionalistiska samhÀllet till dagens förtÀtningarfinns det tydliga likheter sÄvÀl som olikheter. Grönskan har storbetydelse för en stad och dess invÄnare.

Kommunikation och interaktion mellan personal och brukare pÄ
ett boende för demenssjuka personer: en studie ur ett
personalperspektiv.

Syftet med studien var att beskriva hur personalen pÄ ett demensboende kommunicerar och interagerar med demenssjuka personer. Studien utgick frÄn ett personalperspektiv och beskrev hur de upplevde kommunikationen och interaktionen mellan dem och personer med demens. Studien omfattade sex personer, fyra undersköterskor samt tvÄ vÄrdbitrÀden. Metoden som anvÀndes var intervjuer som berörde frÄgeomrÄdena interaktion, kommunikation samt personalens kunskap i detta arbete. I intervjusvaren framkom att omsorgen för demenssjuka personer prÀglas av brukarnas behov av lugn och ro.

Arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med de Àldres aktiviteter pÄ kommunens sÀrskilda boenden

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med Àldres aktiviteter pÄ kommunens sÀrskilda boenden. Undersökningsgruppen bestod av Ätta arbetsterapeuter med minst ett Ärs erfarenhet verksamma inom kommunens sÀrskilda boenden i Norrbottens lÀn. Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ ansats. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i tre kategorier: ?Faktorer som pÄverkar Àldres deltagande i aktiviteter?, ?Betydelsen av direkt och indirekt arbete för att frÀmja de Àldres aktiviteter? och ?FrÀmjandet av Àldres aktiviteter krÀver samverkan i organisationen?.

Skolan i parken - En skola för Ärskurs f-6 samt kulturcenter i Annedalsparken i MariehÀll

En skola dÀr kretsloppstanken fÄtt genomsyra bÄde konstruktion, system och pedagogik. Med hÀnsyn till omrÄdet och Annedalsparkens betydelse för de boende har byggnaden infogats som ett hÀnsynsfullt tillÀgg. Delar av skolans lokaler, takterass samt kulturcenter, Àr tillgÀnglig för allmÀnheten och fungerar dÀrför som en sammanbindande lÀnk mellan omrÄdets invÄnare.  Privata innergÄrdar, takterassen och kontakten med den allmÀnna parken ger en stor variation för skolbarnen utan att parkens yta tas i ansprÄk.Utformningen av skolans lokaler skapar en trygg och hÀlsosam miljö för skolbarnen bÄde rumsligt och materialmÀssigt. De obehandlade mjuka trÀytorna nöts av barnens nÀrvaro och ger barnen möjlighet att sÀtta sitt mÀrke pÄ historian.

LÀsarna och lokaljournalistiken : En publikundersökning om lokaljournalistiken i Stockholms vÀstra förorter

Denna uppsats syftar till att genom en publikundersökning, ta reda pÄ hur Stockholms VÀsterorts invÄnare uppfattar sin lokala nyhetsrapportering i tryckpress. De orter undersökningen utförts i Àr SpÄnga, Tensta, Kista, Rinkeby, Akalla och Hjulsta. De undersökta tidningarna Àr Norra sidan och/eller Mitt i-tidning, undantagsvis SpÄnga, dÀr enbart Mitt i VÀsterort-SpÄnga kommer ut.Vi Äkte ut pÄ fÀltet för att möta lokaltidningarnas publik och utföra semistrukturerade intervjuer. PoÀngen med undersökningen var att de tillfrÄgade skulle ge en helhetsbild av hur de uppfattar sina lokala medier. DÀrför gjordes en utrÀkning med hjÀlp av invÄnarstatistik, dÀr vi kom fram till hur mÄnga mÀn respektive kvinnor i olika Äldersgrupper, som skulle tillfrÄgas.

Som man frÄgar, fÄr man svar ? En studie om gymnasieelevers politiska intresse

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte Àr att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid VÀxjö universitets Campus, med utgÄngspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid VÀxjö universitet, som Àr boende pÄ universitets CampusomrÄde ligger till grund för en förstÄelse av det sexuella handlingsutrymmet. VÄra forskningsfrÄgor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjÀlp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nÄ en förstÄelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kÀrlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Bostadsutveckling pÄ landsbygden -Ortsanalys och planförslag med gestaltningsprogram, VÀstra Möcklö

Detta arbete berör kunskaper och frÄgor kring hur vi anvÀnder och har anvÀnt oss av landsbygden som bo- och arbetsplats, samt hur dess karaktÀr och gestaltning upplevs och pÄverkas av utveckling och ett förÀndrat anvÀndande. Genom ortsanalyser pÄ tvÄ mindre landsbygdsorter i Karlskrona kommun registreras och karaktÀriseras landsbygdens sÀrdrag, upplevda kvalitéer och begrÀnsningar. Inventering och analys sker genom ortsanalysmetoden Estetisk Byutformning, framtagen av Thomas Thiis-Evensen, samt genom samtal med boende dÀr tankar och upplevelser sammanstÀlls i en mental karta. Adekvat forskning, skriftliga kÀllor, strategier och kommunala planer studeras och skapar tillsammans med analysresultaten en bas för framtida utveckling och gestaltning av landsbygdens bebyggelse. UtifrÄn insamlat material skapas riktlinjer för framtida komplettering av bebyggelse, dessa i form av utvecklingsprinciper med syfte att bevara och utveckla landsbygdens agrara karaktÀr. Med dessa utvecklingsprinciper som utgÄngspunkt föreslÄs sedan ett planförslag med gestaltningsprogram för bostadsutveckling pÄ vÀstra Möcklö, belÀget vid Karlskrona kommuns östra kust..

En kvalitativ studie om utövares erfarenheter av Motiverande samtal pÄ HVB

Motiverande samtal Àr en pedagogisk metod som frekvent förekommer pÄ Sveriges HVB. Det finns tidigare forskning som pekar pÄ att metoden fungerar bra vid de flesta beteendeförÀndringar. Utövare har erfarenheter av att metoden fungerar bra i mÄnga sammanhang men ocksÄ att metoden ibland kan ha brister. Denna studie syftar till att undersöka utövares upplevelser och erfarenheter av motiverande samtal (MI). Studien undersöker pÄ vilket sÀtt MI kan vara ett stöd för patienten och vilka svÄrigheter det finns med metoden.

<- FöregÄende sida 65 NÀsta sida ->