BakgrundGenom livet a?r bero?ring betydelsefullt fo?r ma?nniskans va?lbefinnande. Vid bero?ring frisa?tts hormonet oxytocin som bland annat bidrar till sa?nkning av blodtryck och puls. Att fa? bero?ring i vardagen kan vara en sja?lvklarhet fo?r vissa men ju a?ldre en person blir desto fler ma?nniskor i dess na?rhet fo?rsvinner.

I föreliggande rapport studeras de förändringar som vårt framtida boende i kunskapssamhället kan komma att genomgå. Studien är inriktad på vilka förändringar som följer i spåren av utvecklingen inom området informationsteknologi.De problem som tas upp i rapporten behandlar de planer och visioner som framtidsforskare har beträffande informationsteknologi i bostaden. Dessa planer och visioner jämförs med bostadsbolagens planer. Rapporten undersöker även om det finns en beredskap avseende de krav på bostaden som förvärvsarbetare i kunskapssamhället lär ställa på bostaden i framtiden.Resultatet visar att våra bostäder kan komma att vara föremål för datorisering inom en snar framtid. Resultatet visar även att de planer och visioner framtidsforskare för fram har god överensstämmelse med bostadsbolagens planer.

Blandat boende är ett begrepp som betecknar ambitionen om blandade bostadskategorier på kvartersnivå med övergripande syfte att motverka eller minska segregation. Detta ideal omfattar, dels fysiska aspekter i bostadssammansättning som: upplåtelseformer, hustyper och lägenhetsstorlekar, dels sociala aspekter i form av blandad befolkningssammansättning. I en tid där rapporteringen i media kring segregationsproblematik ökar, både internationellt som nationellt, finns belägg för att det skulle vara av intresse att undersöka på vilket sätt blandat boende är ett nutida ideal och strategi som förekommer i svensk översiktsplanering. Undersökningen som genomförts har tagit avstamp från en forskningsöversikt som redogör för synen på blandat boende genom olika planeringshistoriska strömningar, samt slutsatser från tidigare forskning på blandat boende som utvärderat verktyg och strategier för att realisera ambitionen genom olika program och styrmedel. Forskningsöverblicken har inletts med en redogörelse och diskussion kring begreppet blandat boende, samt åskådliggjort de relaterade begrepp som blandat boende kan kopplas till.

Bakgrund: Förutsättningarna för sjukgymnasters arbete på särskilt boende ser olika ut beroende på brukarantal, möjlighet att vara tillgänglig samt resurser från kommunen. Flera studier visar på att resursbrist försvårar sjukgymnasters arbete och att det är svårt att tillgodose brukarnas behov när sjukgymnasterna har det medicinska rehabiliteringsansvaret för ett stort antal brukare. Rehabilitering sker på specifik och allmän nivå, och till stor del genom omvårdnadspersonal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjukgymnasters upplevelser av sitt arbete på särskilt boende för äldre. Metod: Datainsamling skedde genom sju semistrukturerade intervjuer med sjukgymnaster som arbetade på särskilt boende.

Bakgrund: När beslutet att flytta in på ett särskilt boende fattats förändras livssituationen för både den som drabbats av demens som för de anhöriga.Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att studera och beskriva anhörigas upplevelser i samband med att en person som drabbats av demens flyttar in på ett särskilt boende. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Litteratur­sökningarna gjordes i databaserna Medline och Cinahl efter relevanta artiklar. Sökord som användes var relatives, experience, caregivers burden, coping, dementia, nursing home, placement, decision, Sweden, family caregivers. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

Gemenskap och utbyte av erfarenhet är ledorden för kollektivhuset i Stadshagen. Här bor flera människor som tycker om att odla och bygga, framförallt i trä. Huset som vilar på Stadshagens tunnelbaneuppgång har kontakt med gatan genom en materialhandel med minibrädgård. I våningen under finns en verkstad som vem som helst enkelt kan hyra en arbetsplats. Detta är ett kollektivhus med verksamheter som öppnar upp sig mot gatan och allmänheten, någonting som skiljer sig från de traditionella, privata kollektivhusen.

Den kommunala äldreomsorgen omfattas av socialtjänstlagen. Kommunerna har ansvar att tillhandahålla insatser av god kvalitet, utförda av personal med lämplig utbildning. Tillföljd av den demografiska utvecklingen i Sverige, kommer på sikt behovet av personal med lämplig utbildning öka inom den kommunala äldreomsorgen. Syftet med uppsatsen var att belysa hur brukare som bor i särskilt boende för äldre, ser på omvårdnadspersonalens kompetens. I politiska utredningar har den formella kompetensen tillskrivits avgörande betydelse.

Hur kan studenter spara pengar på sitt boende? Enligt SSCO är bostaden den tyngsta utgiftsposten för studenter. Genom att kombinera vandrarhem med studentbostäder kan man göra det möjligt för studenter att spara pengar på sitt boende då de t ex åker till sin hemstad - över helg liksom sommar. Genom att lägga till studieytor och kontorshotell skapas en flexibel byggnad som ger och tar av varandras ytor beroende på tid, dag och månad.Synen på material har också spelat stor del i projektet. Vad händer med befintligt material då en byggnad ska transformeras? .

Bakgrund: Förutsättningarna för sjukgymnasters arbete på särskilt boende ser olika ut beroende på brukarantal, möjlighet att vara tillgänglig samt resurser från kommunen. Flera studier visar på att resursbrist försvårar sjukgymnasters arbete och att det är svårt att tillgodose brukarnas behov när sjukgymnasterna har det medicinska rehabiliteringsansvaret för ett stort antal brukare. Rehabilitering sker på specifik och allmän nivå, och till stor del genom omvårdnadspersonal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjukgymnasters upplevelser av sitt arbete på särskilt boende för äldre. Metod: Datainsamling skedde genom sju semistrukturerade intervjuer med sjukgymnaster som arbetade på särskilt boende.

Denna uppsats handlar om fem samer som idag är boende i Stockholmsområdet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur informanterna gestaltar sin samiska identitet och vad det samiska betyder för dem. Olika symboler så som språk, kolten, renen och den samiska flaggan var viktiga för gestaltningen av den samiska identiteten, men dessa fungerade också som gräns-markörer mellan det samiska och det svenska. Även kopplingen till den samiska historien och förfäder var viktigt för den samiska grupptillhörigheten, och förtrycket deras förfäder varit med var än idag en viktig del av den samiska identiteten. .

Syftet med denna studie är att beskriva situationen idag för tre tonårsflickor med Asperger syndrom (AS) och berörda familjers kamp för att få den hjälp de behöver vid utslussningen till eget boende. Vidare är syftet att beskriva två privata företags arbete med att ta hand om personer med AS, och liknande diagnoser, samt att beskriva deras arbete att sprida kunskapen om detta i samhället. Studien baseras på en litteraturstudie samt intervjuer med familjer till tonårsflickor med AS och två privata företag som arbetar med AS. Ett resultat av studien var att personer med AS oftast inte klarar av att leva ett helt självständigt liv utan behöver stöd och hjälp för att kunna leva så självständigt som möjligt. Ytterligare resultat var att kommunernas kunskap om AS, och deras ekonomiska möjligheter att underlätta situationen för personer med AL, varierar.

Det har visat sig att närstående som vårdar en person med demenssjukdom använder i större utsträckning psykofarmaka samt löper större risk att drabbas av depression. Känslor av otillräcklighet, skuld, dåligt samvete och skam är vanligt. Att leva med en person med demenssjukdom kan göra det svårt att tillgodose sitt eget sociala behov vilket kan leda till ensamhet som i sin tur leder till sämre hälsa och lägre livskvalitet. Syftet med studien var att belysa livsvärlden för närstående som vårdar en person med demenssjukdom i ordinärt boende. Metoden var en litteraturstudie baserad på åtta stycken vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Kommunikation är grundläggande i all omvårdnad och sjuksköterskan förväntas kunna kommunicera professionellt med alla patienter. Kommunikation mellan sjuksköterska och patient/boende riskerar att kunna bli asymmetrisk i hälso- och sjukvården och patienten/den boende kan lätt hamna i underläge. Äldre patienter/ boende är en utsatt grupp vad gäller asymmetrisk kommunikation. I vårt samhälle och inom hälso- och sjukvården finns en rad negativa attityder och stereotypa bilder av äldre och åldrande. Kommunikationen med den äldre patienten/boenden anpassas och förenklas ofta.

Föreliggande examensarbetet hade som mål att vara ett hjälpmedel för att kontrollera kvaliteten på hjälpen i Systerjourens Somaya?s tjejboende Styrka, som är ett boende för tjejer med hedersproblematik. Syftet var att undersöka processen i skyddat boende för tjejer som hade bott på Styrka och undersöka om de tre kategorierna aktörer; tjejer, socialsekreterare och personal hade en enhetlig bild gällande processen i det skyddande boendet. Via semistrukturerade intervjuer intervjuades tio informanter; fyra tjejer som tidigare hade bott på Styrka, fyra socialsekreterare samt två ur Somaya?s personal.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur äldre, efter att de flyttat in på särskilt boende, upplever självbestämmande. Även att öka kunskapen om vilka faktorer det är som medverkar till ett ökat självbestämmande hos den äldre. Till detta syfte formulerades följande två frågeställningar: ?Hur upplever äldre självbestämmande på särskilt boende?? samt ?Vilka faktorer medverkar till skapandet av självbestämmande?? Frågeställningarna handlar om att få fram informationen utifrån hur de äldre själva ser på begreppet självbestämmande, hur det skapas och hur de ser på betydelsen av självbestämmande. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med utgångspunkt i den hermeneutiska meningstolkningen.