Munkfors kommun är en kommun som har haft en negativ befolkningsutveckling under en tid då det är brist på unga människor och barnfamiljer. Denna utveckling skapar problem eftersom det bl.a. hotar skolornas bevarande. Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga inpendlarnas synsätt på Munkfors kommun. Vi har arbetat utifrån denna problemformulering: Vilka faktorer är det som gör att inpendlarna inte bosätter sig i Munkfors utan istället väljer att pendla till kommunen varje dag för att arbeta? De tre övriga frågeställningarna lyder: Vad anser inpendlarna saknas i Munkfors? Vilka förändringar måste ske för att få inpendlarna att flytta till Munkfors? Vad är kännetecknande för dem som kan tänka sig att flytta till Munkfors? I den teoretiska referensramen har vi haft med saker som platsbegreppet, platsidentitet, vad som är positivt respektive negativt med att pendla, hur beslut om pendling eller flyttning tas och hur/vad människor tänker när de tar ett sådant beslut samt vilken sorts människor i allmänhet det är som är mest benägna att flytta och pendla..

SammanfattningSyftet med vår uppsats är att undersöka förhållningssätt till jämställdhetsarbete inom Forshaga kommun samt vilket tillvägagångssätt kvinnliga och manliga chefer har för att bedriva ett framgångsrikt jämställdhetsarbete.Forshaga kommun fick uppdraget att utveckla en personalredovisning i slutet av 1990-talet av dåvarande Svenska kommunförbundet. Sedan dess har personalredovisningen i Forshaga kommun utvecklats ytterligare varje år. En av anledningarna till att personalredovisningen utvecklats sedan dess är att det tillkommit vissa lagkrav. Bland annat rör lagkraven redovisning av sjukfrånvaro vilket Forshaga kommun anpassat sig till. Innan uppdraget att utveckla en personalredovisning kom så fanns statistik angående personal med i årsredovisningen och det var denna statistik som omarbetades och kompletterades till en egen personalredovisning där jämställdhet ingår.Forshaga kommun är en kvinnodominerad arbetsplats vilket kan anses bero på den könsordning som råder i samhället där det är tradition att vårdarbete och arbete med barn är kvinnorelaterat.

Marknadsföring har tidigare varit mest använd inom företagssektorn. På senare tid har marknadsföringen börjat bli en allt viktigare del för icke kommersiella och ideella organisationer. En viktig del i marknadsföringen är kommunikationen, eftersom det bara är den som kan nå ut med information. Det är viktigt att ha en strategi för sin kommunikation, på grund av att kommunikationen har blivit mer komplex. Marknadskommunikation är ett handhavande genom vilket en organisation kommer i dialog med allmänheten.

Syftet med undersökningen är att kartlägga hur lärarnas syn på och inställning till datorn i undervisninggen påverkar den praktiska tillämpningen. Undersökningen avser lärare inom grundskolan i Piteå kommun, från förskoleklass till årskurs 9. I genomförandet av undersökningen har vi använt oss av enkäter som besvarades av 60 stycken lärare, samt kompletterande djupintervjuer av fyra stycken lärare från olika skolor. Undersökningen visar på att dator och IT användandet hos lärare inom Piteå Kommun är utbrett. Beroende på lärarnas lokala förankring och deras syn på datoranvändning i skolan varierade kontinuiteten i användandet.

Med bakgrund av urbaniseringsproblematiken i Sveriges landsbygdskommuner gjordes en fallstudie utav Eda kommun. Syftet för denna kvantitativa studie var att undersöka ungas uppfattning om Eda kommun samt förstå varför unga migrerar till storstadskommuner. Den teoretiska referensramen innefattar tidigare studier och teorier angående migration, plats och ungdomars rörelsemönster samt föreställningar om landsbygden. Avgångsstudenter år 2015 skrivna i Eda kommun som går sista året på gymnasiet fick svara på en öppen enkät. Deras svar sammanställdes genom att dela in respondenterna i fyra grupper; yrkesförberedande man/kvinna och högskoleförberedande man/kvinna.

Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivet utomhus för att uppnå rekreation, miljöombyte och naturupplevelser, utan något krav på prestation eller tävling. Vår studie syftar att undersöka hur förskolor inom Luleå och Piteå kommun arbetar med friluftsliv. I studien har vi valt att använda oss av en kvantitativ insamlingsmetod, dvs. enkäter. Undersökningsgruppen har bestått av 72 förskolor från Luleå kommun och 53 förskolor från Piteå kommun.

Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivet utomhus för att uppnå rekreation, miljöombyte och naturupplevelser, utan något krav på prestation eller tävling. Vår studie syftar att undersöka hur förskolor inom Luleå och Piteå kommun arbetar med friluftsliv. I studien har vi valt att använda oss av en kvantitativ insamlingsmetod, dvs. enkäter. Undersökningsgruppen har bestått av 72 förskolor från Luleå kommun och 53 förskolor från Piteå kommun.

I denna uppsats har jag försökt få en uppfattning om hur kommun X skulle kunna använda sina studie- och karriärvägledare som en resurs för att utveckla personalutvecklingsarbetet gällande kommunens anställda. Utifrån tankar om att samhällsresurser måste användas på ett effektivt sätt och att vi alla måste vara mer flexibla i våra arbeten. Då måste förutsättningar finnas för att ha beredskap för, samt en vilja till, förändring. Med samhällsresurser menas främst, i det här fallet, människor anställda i kommun X. Syftet med arbetet är att undersöka hur kommun X arbetar med personal- och verksamhetsutveckling i stora drag.

Arbetsmiljöverket har under 2008 och 2009 gjort inspektioner hos Hudiksvalls kommun. Arbetsmiljöverket konstaterade i samband med dessa inspektioner att chefer och arbetsledare saknade kunskaper om arbetsmiljölagen och dess föreskrifter. En utbildningsplan inom kommunen var lagd under 2009 för att rätta till dessa brister. Hudiksvalls kommun har en önskan att veta om utbildningen i det systematiska arbetsmiljöarbetet gav förbättrade kunskaper inom området. För att ta reda på om utbildningen gav förbättrade kunskaper har en undersökning gjorts mellan två grupper, varav den ena inte har gått arbetsmiljöutbildningen.

Syfte med uppsatsen har varit att undersöka vad man kan erbjuda unga arbetslösa i Bräcke kommun, Vi har valt att titta på åldersgruppen 16-24 år. Uppsatsen baseras på tidigare forskning och information om arbetslöshet och dess följder. Vi har använt oss av personliga intervjuer med bl.a. Arbetsförmedling, Socialtjänst och ansvarig personal för verksamheten Vågen. Metoden är därmed kvalitativ då tillfrågade intervjupersoner har svarat fritt utifrån ställda frågor rörande verksamhetens uppbyggnad och arbetssätt.

Sammanfattning:Syftet med uppsatsen är att undersöka ungdomsarbetslösheten i Örebro kommun utifrån gymnasieelevernas egna åsikter och upplevelser.Min frågeställning ser alltså ut enligt nedan:Vad utmärker ungdomsarbetslösheten i Örebro kommun?                       Hur stor andel av ungdomarna är arbetslösa?                        Vilka drabbas av arbetslösheten? Hur ser gymnasieelever i Örebro kommun på sin framtid inom arbetsmarknaden?Uppsatsen bygger främst på enkäter som två gymnasieklasser svarat på och detta stärks upp av tidigare forskning som jag har ansett som användbar för att kunna svara på min frågeställning.Nedan följer resultatet av min undersökning:I Örebro kommun är det cirka 2 200 ungdomar i åldrarna 18-29 år som är arbetslösa och siffran ser ungefär likadan ut varje år. De ungdomar som drabbas är de som kommer från en familj där en eller båda föräldrarna är eller har varit arbetslösa, om en eller båda föräldrarna är från ett annat land eller om familjen någon gång fått hjälp i form av socialbidrag. Föräldrarnas egen situation spelar mycket stor roll för barnens framtid.Gymnasieeleverna i Örebro kommun ser olika på sin framtid, en stor del av dem är oroliga, dels på grund av den höga ungdomsarbetslösheten, men även för svårigheten att hitta ett jobb, svårigheten att skaffa sig erfarenheterna som krävs för att få ett jobb. Många ungdomar upplever även att gymnasieskolan inte har hjälpt till att förbereda dem inför arbetslivet..

Syftet med denna studie var att undersöka tillgängligheten och användbarheten för barn i rullstol, på olika lekplatser i Lunds kommun. Fyra olika bedömningsinstrument/manualer användes för att bedöma tillgängligheten och användbarheten (Housing Enabler, egenkonstruerad checklista, egenkonstruerad intervjuguide och egenkonstruerad observationsmanual). Resultatet visade att lekplatser i Lunds kommun är långt ifrån så handikappanpassade som en anställd vid Lunds stadsbyggnadskontor påstod att de var. Majoriteten var heller inte tillgängliga och användbara, vilket delvis berodde på miljöns utformning, men också på ett barns funktionshinder.

Kvalité i äldrevården är något det bland politiker talas väldigt mycket om, men som det ur ett vetenskapligt perspektiv relativt sett inte har skrivits mycket om. Sätten att organisera sin äldrevård runt om i landet skiljer sig vitt åt och säkerligen har detta effekter på kvaliteten. Ett sätt att organisera sin äldrevård är via kundvalssystem, där kunden får en vårdpeng som kunden väljer var och hos vem den vill bruka tjänsten inom kommunen. En kommun som kommit långt i sitt utvecklande av kundvalssystemet är Nacka kommun. Med hjälp av enkätundersökningar, intervjuer och andra empiriska studier har vi försökt att utvärdera om kvaliteten inom äldrevården i Nacka kommun har blivit bättre eller sämre sedan införandet.

Syftet med detta examensarbetet var att ta reda på och jämföra hur pedagoger i förskolan arbetar med jämställdhet och begreppet "hen", samt hur barnen bemöts och om det finns skillnader härledande till barnens kön. För att studera detta användes de kvalitativa metoderna, observationer och intervjuer. Här jämförs Karlskronakommun och Markarydkommun genom fyra observationer och 13 intervjuer med pedagoger och förskolechef. I studien framkom det att pedagogerna vet vad jämställdhet är och menar att de bemöter barnen lika oberoende av kön. Men omedvetet stimulerar pedagogerna de traditionella könsmönstren istället för att motverka dem.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad flyktingar som genomgått introduktion i Sollentuna kommun kan uppleva som bidragande till att kunna få eller skaffa arbete. Undersökningen utgår från följande två frågeställningar:Vilka faktorer i introduktionsprogrammet kan flyktingar på introduktionsenheten i Sollentuna kommun uppleva som bidragande till att kunna få/skaffa arbete? Vilka faktorer utanför introduktionsprogrammet kan flyktingar på introduktionsenheten i Sollentuna kommun uppleva som bidragande till att kunna få/skaffa arbete?Studien är kvalitativ och bygger på fem stycken intervjuer med flyktingar som genomgått introduktion i Sollentuna kommun. Undersökningen visar att sociala kontakter, kunskaper i det svenska språket samt individens egna förmågor och initiativtagande upplevs som viktiga faktorer för att kunna få eller skaffa arbete medan introduktionsinsatserna anses ha liten inverkan. Däremot nämner två av intervjupersonerna handläggarens engagemang som en bidragande faktor till att de fått arbete..