Sökresultat:
146 Uppsatser om Boden Ortsanalys - Sida 2 av 10
Det formella styrsystemets förändring när ett affärsverk
bolagiseras: en fallstudie av Posten försäljning i Boden
Syftet med vår undersökning var att beskriva det formella styrsystemets förändringar i en organisation som går från affärsverk till bolag. Utgångspunkten för vår undersökning var litteratur som handlade om styrning i statliga verk, moderna styrformer samt det formella styrsystemet. Undersökningen genomfördes på postkontoret i Boden och Luleå. Vi intervjuade totalt sex personer på tre olika nivåer i organisationen för att få olika perspektiv på förändringen. För att minska risken för missförstånd mellan oss och respondenten spelades intervjuerna in på bandspelare.
Det individuella programmets populäritet: studievägledares perspektiv på elev och program i kommunerna Boden, Luleå, Piteå och Skellefteå
This work of investigation was to report how four study counsellors see upon the facts regarding the amount of admission, the students social surroundings and local designs for the Individual program (IV) at upper secondary school. Through interviews with four professionals set to guide the students at four different schools in the rural districts of Boden, Luleå, Piteå and Skellefteå, this has become a paper that describes how they see these young adults today. Different handicaps and diagnosis, troubles at home, pregnancy and even drug abuse tend to make you wonder how they possibly can get through school at all. Regarding local development within the program there are no strings of what to do but for every district to deside for themselves and this has led to different ?experiments? with students not mentaly fit for school at all.
Ortsanalys av Väse
?Livskvalitet Karlstad 100 000? är Karlstad kommuns vision för hur Karlstad stad och kommun ska kunna uppnå 100 000 invånare. Tre av visionens fyra ledstjärnor, liksom den gällande översiktsplanen från 2006, åsyftar mestadels Karlstad stad och dess utveckling. Därför är det viktigt att poängtera utvecklingsmöjligheter för resterande orter i kommunen, såsom Väse. Väse är en landsbygdsort strategiskt belägen mellan Karlstad, Kristinehamn och Filipstad.
Medborgardialog i ortsanalys : ett arbete om värdet av kommunikation tidigt i planeringsskedet
Citizen participation is fundamental in place analysis, where the aim is to define the sites specific character and identity. The local citizens know the village better than anyone else since they lead their daily life in the environment. I have in cooperation with Sala municipality suggested guidelines on how to involve the local people in dialogue during place analysis. The target was to involve and enthuse as many people as possible with relatively small resources in time and money. The suggested methodology was tried out in a place analysis of Västerfärnebo, a community with about 3 000 inhabitants of which 500 live in the main village.
Brottsprevention mot hembränt i Boden
Problemet med hembränd sprit i Sverige är inget nytt. Problemet började redan på 1400 talet när man började tillverka sprit. Hembränt är ett problem över hela landet och Boden är inget undantag. På grund av att hembränt är så billigt och lättillgängligt så blir det för ungdomar ofta en tidig inkörsport till sprit och andra droger. Som det ser ut idag så har polisen i Boden inte nog med resurser för att jobba riktat mot detta problem utan man jobbar mest utifrån tips.
Ortsanalys av Väse
?Livskvalitet Karlstad 100 000? är Karlstad kommuns vision för hur Karlstad
stad och kommun ska kunna uppnå 100 000 invånare. Tre av visionens fyra
ledstjärnor, liksom den gällande översiktsplanen från 2006, åsyftar mestadels
Karlstad stad och dess utveckling. Därför är det viktigt att poängtera
utvecklingsmöjligheter för resterande orter i kommunen, såsom Väse.
Väse är en landsbygdsort strategiskt belägen mellan Karlstad, Kristinehamn och
Filipstad. Orten hade år 2008 1983 invånare.
De fyra stegen till stolthet: En kvalitativ studie om hur Boden och Mariestad, genom upplevelseproduktion, kan uppnå stoltare invånare
Idag råder det stor konkurrens mellan kommuner, regioner och länder gällande människors uppmärksamhet och val av både bostadsort och resemål. För att en destination ska verka attraktiv för en potentiell besökare är det viktigt att destinationen har en bra image. Om de som bor på orten, det vill säga de med bäst kunskap om orten, inte trivs eller talar illa om orten påverkar det destinationens image negativt. För om de som har bäst kunskap om destinationen inte trivs eller talar gott om orten, vem ska då lockas till att besöka den? Med det som bakgrund ville vi undersöka hur invånarna i våra hemorter, Boden och Mariestad, uppfattar sin hemort, vad sprider de för bild om orten utåt och hur kan orterna arbeta för att förbättra detta?Syftet med föreliggande uppsats är att utveckla strategier för Boden och Mariestad om hur de kan ta hjälp av upplevelseproduktion för att uppnå stoltare invånare, som i sin tur talar gott om sin hemort i möte med utomstående.
Skillingaryd en attraktiv ort i Småland
Skillingaryd en ort i Vaggeryds kommun med ca 3800 invånare. Det är ett litet samhälle med allt vad det innebär. Varför väljer man att bo så? Vilken sorts livsmiljö är Skillingaryd? Vad är det som gör orten attraktiv? För att besvara frågorna ovan görs en ortsanalys som undersöker vilken typ av livsmiljö Skillingaryd är och som speglar hur Skillingarydsborna ser på sin ort och på sin vardag på orten. För att få en inblick i Skillingarydsbornas vardag tillfrågas en samling personer som bor på orten eller har en koppling till orten om deras syn på samhället.
Svett och blod : modernitet, kroppskultur och ras i Gymniska Förbundets tidskrift Gymn, 1928-1932
This study aims to investigate and describe the direction of the ideological development of the Swedish gymnastics association Gymniska Förbundet. Between 1928 and 1932, this organization transformed from a purely gymnastic and cultural association into an influential platform for the production of Swedish nationalist ideology. Based on theories of National Socialism?s formation within modern society, the analysis focus on the conditions regulating Gymniska Förbundets relation to modernity. Thus the study examines the association?s ideas in relationship to the concept of modernity.
Allmänhetens informationsbehov före och vid ett eventuellt dammbrott i Lule älv
Sannolikheten att ett dammbrott ska inträffa i Lule älv antas vara mycket låg, men konsekvenserna skulle bli stora om ett sådant inträffar. Syftet med examensarbetet är att undersöka behovet av information hos boende i Porjus och Boden före och vid ett tänkbart dammbrott i Lule älv. Frågeställningarna är: Vill de boende ha information och, om så, vilken slags information vill de ha före och vid ett eventuellt dammbrott? På vilket sätt vill de boende informeras vid ett dammbrott? Hur är förtroendet för Vattenfall, kommun, Länsstyrelsen och media hos de boende? Är det viktigt för de boende vem information kommer från före och vid ett eventuellt dammbrott? Hur bedömer de boende riskerna och effekterna av ett dammbrott? Är de boende oroliga för att ett dammbrott ska inträffa? Finns det någon skillnad mellan könen eller boende på respektive ort? Överensstämmer ansvaret hos Vattenfall, Länsstyrelsen och kommunerna med de boendes uppfattning om vad dessa myndigheters ansvar är vid ett dammbrott? Ett frågeformulär skickades ut till slumpmässigt utvalda invånare i Porjus och Boden. Telefonintervjuer genomfördes med representanter för Gällivare, Jokkmokk, Boden och Luleå kommuner samt Vattenfall Vattenkraft AB.
Skillingaryd en attraktiv ort i Småland
Skillingaryd en ort i Vaggeryds kommun med ca 3800 invånare. Det är ett litet
samhälle med allt vad det innebär. Varför väljer man att bo så? Vilken sorts
livsmiljö är Skillingaryd? Vad är det som gör orten attraktiv?
För att besvara frågorna ovan görs en ortsanalys som undersöker vilken typ av
livsmiljö Skillingaryd är och som speglar hur Skillingarydsborna ser på sin ort
och på sin vardag på orten. För att få en inblick i Skillingarydsbornas vardag
tillfrågas en samling personer som bor på orten eller har en koppling till
orten om deras syn på samhället.
Emigrationen till Nordamerika: en studie av emigrationen från Överluleå församling i Norrbottens län 1860-1939
Denna uppsats belyser emigrationen till Nordamerika från Överluleå församling i Norrbottens län. Uppsatsen visar att 2.585 personer emigrerade till Nordamerika från Överluleå församling mellan åren 1860 och 1939. Medan emigrationen från hela Sverige hade sin höjdpunkt under 1880-talet, hade emigrationen från Överluleå sin höjdpunkt efter sekelskiftet 1900. Framför allt efter sekelskiftet 1900 var fluktuationsmönstret för Överluleå mycket väl överensstämmande med fluktuationerna för hela riket. I början av 1900-talet fanns det flera faktorer i Överluleå som troligtvis bidrog till den enskilda personens utvandringsbeslut.
Flexibelt fotstöd för elektrisk rullstol
Vårt examensarbete gick ut på att utveckla ett nytt flexibelt fotstöd till Boden Rehab:s elektriska rullstolar. Med flexibelt menas att fotstödet ska kunna fällas upp från vertikalt till horisontalt läge. Under den rörelsen måste även en steglös förlängning av fotstödet ske för att ge en riktigt bra komfort. Det befintliga fotstödet har vissa brister, dels i flexibilitet och dels i hållfasthet. Önskemålen på det nya fotstödets funktion från Boden Rehab var: ? Uppfällning: 90° från vertikalt till horisontalt läge.
Arbetarklassens pennor glöder
År 1978 bröt en vild strejk ut på Bil och Traktor i Boden, detta till följd av företagsledningens krav på införande av prestationslöner som villkor för löneökning utöver det centrala avtalet. Konflikten kom att bli utdragen och de strejkande ställdes inför arbetsdomstolen två gånger och ålades de högsta bötesbelopp strejkande någonsin ålagts i Sverige. Strejken resulterade till sist i avsked för de som strejkat. några av de avskedade kom dock att återanställas efter en tid. Konflikten väckte stor uppmärksamhet i pressen.
Energioptimering av Boden Arena
Ny teknik och beteendeförändringar kan vara nyckeln till att spara stora mängder fjärrvärme och el, med små investeringar kan 56 MWh/år el sparas och genom ändrade speltider på fotbollsplanen utomhus går det att minska fjärrvärmeanvändningen med 400 MWh/år (40% av totala fjärrvärmen)..