Syftet med detta arbete är att belysa pedagogers erfarenheter om arbetet med de elever som inte vågar tala inför sina klasskamrater. Vidare belyser arbetet eventuella orsaker till uppkomsten av rädsla att våga tala. Det resoneras även mycket om vikten av att kunna tala för sig, vilket innebär ett problem för tysta elever. Den litteraturstudie som ligger till grund för denna undersökning berör tolkningar om vad läroplanen och kursplanerna skrivit om dessa elever. Även som olika forskares uppfattningar om tystlåtenhetens känsla, orsaker, konsekvenser och åtgärder berörs.

The purpose of this study was to examine pedagogues? experience working with shy children and their opportunities for participation in preschool. An increasing number of children are registered in preschools today; this leading to larger groups of children and the chance for the individual child to practice its rights of having its voice heard are therefore becoming more difficult.The literature review will start with what the UNCRC and the pre-school curriculum, Lpfö 98, say about children?s participation and their right to have their voices heard. After that, shortly about the shy child, and then moving on to what is important in the work with children?s participation.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att se om vi genom medveten talträning kan stärka och stimulera framförallt de elever som är blyga och tysta att vilja och våga tala inför andra. Utvecklingsarbetet utfördes i två klasser, år 4 och år 5 i olika skolor. Fyra elever valdes ut i båda klasserna med hjälp av handledarna samt genom observationer. Med hjälp av enkäter, loggböcker och observationer har vi kunnat följa elevernas upplevelser och utveckling i att tala inför andra. Vi har arbetat medvetet och strukturerat i klasserna.

Den här undersökningen syftar till att studera om datorn kan vara ett hjälpmedel i språkundervisningen för att hjälpa elever att tala mer på spanska. Eftersom datoranvändningen i skolans värld hela tiden ökar är det synnerligen relevant att undersöka hur lärare kan se datorn som ett verktyg i språkundervisningen. Studien var både kvalitativ såväl som kvantitativ. Med hjälp av datorn fick eleverna i hemuppgift att lyssna på spanska texter som de tränade på att läsa högt. Under ett par lektioner arbetade de i smågrupper för att spela in dialoger på ljudfiler på datorn som de sedan lyssnade på, analyserade och därefter spelade in igen.

Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur lärare och elever tänker kring barnlitteraturens påverkan och betydelse för barns syn på genus. Jag undersöker även hur barn uppfattar karaktärer som bryter stereotypa könsmönster i böcker. Det som jag får djupare förståelse för genom arbetet hoppas jag sedan kunna ta med mig i min kommande yrkesroll som lärare.Metod som jag använder mig av är av kvalitativ sort, vilket innebär att man försöker hitta särskilda kvaliteter och egenskaper i det man undersöker. Fokus ligger på deltagarnas uppfattningar och perspektiv i kvalitativa undersökningar. Jag har valt att utföra intervjuer med elever i årskurs 1 och årskurs 6, samt av lärare.Arbetets viktigaste resultat är att det finns ett tydligt samband mellan barnlitteratur och genus.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare beskriver erfarenheter av att bemöta tysta elever i skolan utifrån deras kommunikativa och språkliga förmågor. Med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma lärare på låg- och mellanstadiet presenterar studien hur lärarna beskriver att de bemöter tysta elever i skolan samt hur de beskriver att de anpassar undervisningen för att lyfta fram tysta elevers kommunikativa och språkliga förmågor.Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv har intervjuerna tolkats och analyserats med avsikt att lyfta fram lärarnas beskrivningar av sina erfarenheter, bemötanden och anpassningar.En slutsats i denna studie är att lärarna upplever att tysta elevers tysthet är situationsberoende.  Den kan vara beroende av gruppstorleken eller miljön. Ett annat resultat som framkom var att lärarna ansåg att det var betydelsefullt att skapa en trygg undervisningssituation för att få de bästa förutsättningarna för framför allt de tysta eleverna. Lärarna beskrev också olika tillvägagångssätt som de använde för att kunna bedöma elevernas muntliga förmågor. I studien framkom också att lärarna upplevde en del hinder för sina ambitioner att skapa bra undervisningssituationer.

I många klasser finns det elever som av en eller annan anledning inte tar lika mycket utrymme i det offentliga rummet (klassrummet). Vi har valt att intervjua verksamma lärare och gjort litteraturstudier i ämnet. Enligt de elva lärare som ingår i denna studie är dessa elever ofta flickor. Syftet är därför att ta reda på hur några lärare resonerar och arbetar med dessa elever. Våra frågor är vad flickornas tystnad kan bero på enligt lärarna och litteraturen.

Att kommunicera i dagens samhälle är otroligt viktigt. Med vår studie vill vi bidra till en ökad förståelse för hur skolans pedagoger arbetar för de tysta eleverna och vad de anser orsakar att en elev är tyst. Bakgrunden bygger till stor del på vad forskningen säger om vilken betydelse språket har, vad som kan vara ett hinder i att kunna uttrycka sig men även vad pedagogen kan göra för att underlätta för en tyst elev. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer för att ta del av pedagogernas erfarenhet om hur de arbetar för de tysta eleverna. Några av frågorna vi ställde till pedagogerna var bl.a.: Hur beskriver de en tyst elev? Kan miljö, arv och pedagogens arbetssätt vara en bidragande orsak till elevens tystnad? Når de tysta eleverna målen? Resultatet av vår undersökning visade att merparten av de tysta eleverna når målen.

Att kommunicera i dagens samhälle är otroligt viktigt. Med vår studie vill vi bidra till en ökad förståelse för hur skolans pedagoger arbetar för de tysta eleverna och vad de anser orsakar att en elev är tyst. Bakgrunden bygger till stor del på vad forskningen säger om vilken betydelse språket har, vad som kan vara ett hinder i att kunna uttrycka sig men även vad pedagogen kan göra för att underlätta för en tyst elev. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer för att ta del av pedagogernas erfarenhet om hur de arbetar för de tysta eleverna. Några av frågorna vi ställde till pedagogerna var bl.a.: Hur beskriver de en tyst elev? Kan miljö, arv och pedagogens arbetssätt vara en bidragande orsak till elevens tystnad? Når de tysta eleverna målen? Resultatet av vår undersökning visade att merparten av de tysta eleverna når målen.

Sammanfattning Mitt examensarbete behandlar konflikthanteringsmetoden ART (Aggression Replacement Training) och hur denna fungerar i en klass i årskurs 6 på en skola i Skåne. ART är en konflikthanteringsmetod som använder sig av tre olika komponenter. Dessa består av social färdighetsträning, ilskekontrollträning och moralträning. Syftet med arbetet är att ta reda på vilka förutsättningar som krävs för att konflikt-hanteringsmetoden ART ska fungera i en klass i åk 6. Min intention är också att redogöra för vilka eventuella resultat som pedagogerna och eleverna i berörd klass kan se under arbetet med ART.

Syftet med det här arbetet är att belysa modersmålslärares uppfattningar om hur två skolors sätt att organisera modersmålsundervisning påverkar elevers möjligheter att nå kursmålen i modersmål samt elevers motivation att lära sig det egna språket och kulturen och hur detta avspeglar sig i självbilden och identiteten. Undersökningen genomfördes genom att jag intervjuade sex modersmålslärare på två kommunala grundskolor. Den ena skolan, skola A, har valt att bedriva modersmålsundervisningen efter ordinarie skoltid, utanför timplanen och den andra skolan, skola B, har valt att integrera modersmålsundervisningen inom ramen för skolans ordinarie timplan, i form av tvåspråkiga klasser. Resultatet av undersökningen visar på att modersmålslärarna på skola A finner det vara svårt att nå alla kursmålen med skola A:s nuvarande organisationsform. Modersmålslärarna på skola B anser att den tvåspråkiga undervisningsformen bidrar till en positiv måluppfyllnad för eleverna. Modersmålslärarna på skola A menar modersmålsundervisning utanför timplanen medför vissa negativa effekter på elevernas motivation att lära sig språket och kulturen, medan modersmålslärarna på skola B upplever att eleverna påverkas positivt i sin drivkraft att lära sig språket och kulturen.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka vilka åsikter eleverna har kring likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Målet med undersökningen är att ge eleverna tillfälle att diskutera genusfrågor som existerar i deras vardag. Vi har utgått från följande frågeställningar i vårt arbete med studien: Hur kan man med hjälp av pedagogiskt drama arbeta mot jämlikhet mellan pojkar och flickor? Undersökningen består av två delar: En undersökning genom att arbeta med ett fall (case), som följs upp av den andra undersökningen arbetsmetoden värderingsövningar. Elevernas egna tankar om genus speglas därefter i ett antal korta intervjuer.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilken förståelse elever i skolår 5 och 6 har om begreppen HIV och AIDS. Vidare ville vi undersöka vilken skillnad det fanns mellan de två skolåren. Eftersom vi valde att göra en kvantitativ undersökning, blev enkät som underökningsmetod vårt val. 106 elever deltog i undersökningen, 50 elever i skolår 5 och 56 elever i skolår 6. Resultatet visade att många elever i skolår 6 hade förståelse för begreppen men endast en elev i skolår 5 hade den förståelse som vi sökte..

Syftet med studien är att beskriva hur ett antal lärare upplever, resonerar kring, förhåller sig till och hanterar sin undervisningssituation beträffande elever med svenska som andraspråk. Undersökningens syfte och frågeställning har motiverat för intervjuer som forskningsmetod och en kvalitativ forskningsansats. Data har analyserats i ett sociokulturellt perspektiv och med teorier kring lärande och identitetsutveckling. Undersökningen visar hur elever med svenska som andraspråk ofta av lärarna beskrivs som elever med språkliga problem, vilket i sin tur sammankopplas med svaga elever eller elever med dyslexi. Bristande kunskaper i svenska hos elever med svenska som andraspråk ställer stora krav på både elever och lärare, då elever tvingas ta itu med dubbla inlärningsuppgifter och lärarna får extra arbetsuppgifter.

Jag har en utifrån mitt intresseområde informationsteknik, gjort en studie av barn när de arbetar i och använder multimediaprogrammet Kid Pix i årskurs 1. Syftet med denna undersökning är att skapa kunskap om hur elever i 7-8 års ålder använder ett enkelt multimediaprogram. Jag har med detta också förhoppningar att konsekvenserna blir förbättrad undervisning, rätt programval och ökad motivation hos eleverna när det gäller datoranvändandet.Några av mina största frågeställningar har varit att se hur kan barn i 7-8 års ålder arbeta självgående efter en given arbetsgång när det gäller det enkla multimediaprogrammet Kid Pix? Fungerar det att göra självinstruerande uppgiftskort som eleverna får läsa och följa? Hur fungerar arbetet vid datorn? Hur är elevernas samarbetsförmåga? Är det någon skillnad på pojkar och flickors sätt att lösa uppgifterna? Till sist frågar jag mig också hur föräldrarna till eleverna har upplevt att eleverna motiverats kring arbetet med Kid Pix?Jag har gjort en kvalitativ studie av eleverna i klassrumsmiljön. Jag är en del av undersökningen och därmed blir min forskning en aktionsforskning som belyser elevernas handlande och upplevelse i olika situationer.