Matematiken har i den reviderade läroplanen för förskolan lyfts fram och fått en mer betydande roll och matematik finns överallt i förskolans värld. För barn går lek och lärande hand i hand och något som ingår i en helhet och som inte ska ses som två enskilda aktiviteter. I den fria leken tar barn med sig sina tidigare erfarenheter och gör dem möjliga att förstå. Här har förskollärarna i uppdrag att synliggöra och utmana barnen i deras matematiska lärande.Syftet med denna undersökning var att bland annat ta reda vad matematik i förskolan innebär för förskollärarna men framförallt deras syn på matematiken i sandlådan samt hur de förhåller sig till barns matematiska lärande i sandlådan. För att kunna ta reda på detta intervjuade vi fem förskollärare och använde oss av kvalitativa intervjuer som hjälpte oss att få fram respondenternas tankar kring detta ämne.Barn möter matematik överallt i förskolans verksamhet och det handlar om så mycket mer än plus och minus.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagogerna uppfattar begreppet barns inflytande och hur de resonerar kring barns inflytande i förskolans verksamhet. Tidigare forskning visar att det är fortfarande oklart var och i vilka sammanhang barn ges inflytande och hur pedagogerna kan arbeta i förskolan på ett demokratiskt sätt.Som anställd inom förskoleverksamheten känner jag ofta osäkerhet när det gäller vissa situationer. Pedagogerna upplever att de har övergripande kunskaper om ett demokratiskt förhållningsätt emot barnen men saknar krokar att hänga kunskapen i, det vill säga konkreta förslag på hur man ska arbeta i möte med barnen.Begreppet barns inflytande är ett stort område i den reviderade läroplanen för förskolan, därför anser jag att pedagogerna bör öka medvetenheten om styrdokumentens intentioner angående detta. Det är viktigt att pedagogerna gör barnen medvetna om att de faktiskt har rätt till eget inflytande och möjlighet att påverka sin situation.Resultatet jag fick fram i min studie visar att det har skett en förändring och att pedagogerna idag är mer medvetna om att barn har rätt till inflytande och delaktighet i förskolans vardag. Samtidigt, i min undersökning, har jag kommit fram till att pedagogerna anser att barn bör ha mindre inflytande när det gäller existentiella frågor som säkerhet och omsorg, som också är en stor del av förskolans verksamhet. .

Syftet med examensarbetet var att belysa förhållandet mellan uppdraget som ges i Lpfö 98 (2010) vad gäller systematiskt kvalitetsarbete, och vad som görs på verksamhetsnivå, förskolechefsnivå och lärarnivå för att kunna fullfölja detta uppdrag. Ett intresse fanns att undersöka om pedagogerna i förskolan fick de förutsättningar som krävdes för att kunna utföra det utökade dokumentationskravet enligt den reviderade läroplanen. Dessutom fanns ambitionen att undersöka om det utfördes på ett sådant sätt så att det ledde till den utveckling som det borde leda till. I syfte att undersöka detta valdes en kvalitativ metod, det genomfördes nio semistrukturerade intervjuer på tre olika ledarnivåer, det samlades in fem enkätsvar från förskollärare. Undersökningen utfördes i en kommun i Sverige.Resultatet visade att man på de olika nivåerna arbetade med systematiskt kvalitetsarbete, kunskaperna fanns, kring hur ett sådant skulle vara uppbyggt.

Digitala spel har utvecklats kraftigt de senaste 10 åren. Moderna spel kan skryta med otroliga världar med trovärdiga karaktären och visuella egenskaper som liknar modern film. Modern teknologi har förmågan att skapa världar som kan uppsluka vår uppmärksamhet som aldrig förut. Många moderna spel lägger även stort fokus på att skapa ett narrativ som ger kontext och mening till den virituella världen. Ett sätt att skapa narrativ i spel har varit att implementera en bakgrundshistoria som spelaren får ta del av innan man börjar interagera med spelet.Målet med denna rapport har varit att koppla teorier om the magic circle till teorier om perception, och immersion för att försöka få en bild över hur spelarna upplever spelvärlden.

Syftet med denna studie är att synliggöra om förskollärarna upplever upplever några skillnader i sitt metodval inom matematik i och med implementeringen av läroplanen för förskolan reviderad 2010 samt om den geografiska placeringen av förskolan har någon inverkan på dessa val. Studien behandlar även om yrkesidentiteten har förändrats i och med reviderigen, samt om den geografiska placeringen av förskolan har betydelse för den metodik förskolläraren använder sig av inom ämnet matematik. Genom att först göra en textanalys av läroplanen för förskola (Lpfö98) och läroplanen reviderad förskola reviderad 2010 (lpfö98/10) har vi belyst de skillnader som finns i förskolans läroplaner. Detta resulterade i att vi kunde utforma en intervjuguide som vi sedan har kunnat använda i de intervjuer som gjordes med respondenter som totalt är nio stycken, fyra som är verksamma i en stor stad och fem som är verksamma i glesbygden. Under studiens gång har vi ständigt använt oss av relevant litteratur som bland annat behandlar matematik i förskolan.

Syftet med denna studie är att redogöra hur förskollärare ser på och använder sig av naturvetenskapliga experiment i förskolan. Studien ska ta fram vilka motiv och målsättningar en förskollärare har inför en aktivitet med experiment. Tidigare forskning visar att naturvetenskap och teknik inte varit så högt prioriterade i förskolans pedagogiska verksamhet. Därför så reviderade Skolverket Läroplanen för förskolan 2010, då bl.a. naturvetenskap och teknik fick ett större utrymme i den pedagogiska verksamheten.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan välja bort revision. Syftet med denna uppsats är att undersöka om de aktiebolag, som nu har möjligheten att välja bort revision, gör det. Vidare syftar undersökningen till att ta reda på vilka faktorer som påverkar detta val och jämföra resultaten med tidigare forskning. För att uppnå syftet användes en kvantitativ metod i formen enkät som skickades till 364 små aktiebolag inomvSödermanlands län.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av utvecklingssamtal i förskolan. Vi vill därmed att studien ska bidra med kunskap om hur förskollärare tänker om genomförandet av dessa samtal i förskolan. Som blivande förskollärare anser vi att detta ämne är av prioritet eftersom förskolläraren i samband med den reviderade Läroplanen för förskolan (Lpfö 98/2010) tillskrevs det yttersta ansvaret för utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande. Forskningen som ligger till grund för studien visar också att bedömning i samband med utvecklingssamtal förekommer alltmer i dagens förskola trots att förskolans styrdokument motsäger bedömning av det individuella barnet. Studiens teoretiska utgångspunkt är Foucaults maktteori. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem förskollärare, förskollärarnas berättelser utifrån deras personliga erfarenheter om utvecklingssamtal är i fokus.

Ridlärarens yrkesroll är att undervisa ryttare och öka deras kunskap inom ridkonsten. Vanligtvis är det sex till tolv elever i en ridgrupp, vilket ställer stora krav på ridläraren att nå fram med sitt budskap till varje enskild individ. Varje ryttare har sin individuella lärstil samt egna tidigare färdigheter och erfarenheter. För att varje ryttare skall kunna utvecklas krävs det att ridläraren behärskar en pedagogik som främjar den visuella ryttaren, den auditiva ryttaren och den kinestetiska och/eller taktila ryttaren. Syftet i detta arbete är att dokumentera hur demonstrationer i hoppning kan genomföras med en tydlig röd tråd och en genomtänkt progression samt att utvärdera studenternas syn på undervisningsformens pedagogiska värde kopplat till studentens lärstil.

Denna rapport beskriver konstruktionsarbetet av en testrigg som ska användas för provning av brunnslock. Arbetet är utfört åt Brunnspecialisten Sverige AB som säljer egenutvecklade brunnslock tillverkade av glasfiberarmerad plast. Dessa brunnslock ska godkännas enligt europeiska standarder och måste då bland annat genomgå belastningsprov.Anledningen till arbetet och att testriggen behövs är att de tidigare standarderna har blivit reviderade och därmed har provningarna blivit mer avancerade och ett automatiserat system kommer att krävas då det i vissa av fallen handlar om högcykelutmattning.Arbetet har utgått från den standard som reglerar provning av brunnslock. Detta ledde till en konceptstudie där olika förslag på utformningen togs fram och utvärderades. Beräkningar gjordes för att dimensionera komponenterna till testriggen för att säkerställa hållfastheten hos denna.

Syftet med denna studie är att undersöka införandet av begreppet värdegrund i den ursprungliga Lpo 94 samt dess förändrade betydelse i de senare läroplanerna för grundskolan: den reviderade Lpo 94 samt Lgr 11.Studien undersökte tre forskningsfrågor: Finns det en entydig värdegrund i de studerade läroplanerna och texter? Hur förändras begreppet värdegrunds innebörd från Lgr 80 fram till Lgr 11? Varför förändras innebörden av begreppet värdegrund i de studerade texterna? En variant en begrepphistorisk metod som gav möjlighet att se kontexten och begreppets förändrade innebörd över tid för att uppfylla syftet. Vad som kunde konstateras är att begreppet som infördes i debatten under tidigt 1990-tal hade föregångare i tidigare läroplaner och var därmed inte unikt. Vad som däremot var mer unikt var begreppets diffusa natur, liksom den diffusa formuleringen kring värdena som skall ingå. Försök att konkretisera begreppet värdegrund och värdena som ingår där har ökat allt eftersom åren går och fick sin kulmen runt sekelskiftet i Utbildnings-departementets Värdegrundsprojekt.

En oro för svenska elevers sjunkande skolresultat har gjorts gällande. Då grunden för läsning läggs i förskolan har förtydliganden av mål och riktlinjer för barns språkliga utveckling gjorts i den nyligen reviderade läroplanen för förskolan. Förskolans uppdrag är att varje barns språkutveckling skall stimuleras i verksamheten utifrån deras olika förutsättningar och behov. Mot bakgrund av detta har jag genomfört en kvalitativ studie kring hur den sociala och fysiska språkmiljön kan se ut kring ett enskilt barn under en dag i förskolan verksamhet, samt hur och när dennes språkutveckling då stimuleras. Empirin har samlats in via observationer och har sedan analyserats utifrån aktuell forskning på området med avstamp i Vygotskijs sociokulturella teori kring barns kognitiva utveckling.

Samhället eftersträvar att förhindra våld. Tre ansatser har etablerats för att avgöra farlighet och för att bedöma risk för våld; den ostrukturerade professionella bedömningsansatsen, den aktuariska bedömningsansatsen, samt den strukturerade professionella bedömningsansatsen. HCR-20 är ett strukturerat professionellt bedömningsinstrument med hög validitet och interbedömarreliabilitet i bedömning av risk för våld. HCR-20 genomgår en evidensbaserad uppdatering och den reviderade versionen skall utvärderas - syftet med studien var därför att undersöka interbedömarreliabilitet för den tredje versionen av HCR-20 [HCR-V3]. Vid Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall riskbedömdes 35 patienter som inskrivits för tvångsvård under februari 2010 till oktober 2011.

Vid politiskt beslutsfattande framhävs från politikernas sida i första hand ekonomiska och funktionella motiv som styrande. Vad som beslutas om skall framstå som nyttigt för allmänheten. Denna nyttoaspekt är en av rationalitetens kännetecken. Denna uppsats har sin utgångspunkt i antagandet att även symbolpolitiska motiv ligger bakom tillkomsten av beslut. Som fall för studien ligger beslutet att bygga ett Kulturens hus i Luleå.

Bakgrund: Företag behöver i dagens samhälle robusta och pålitliga datasystem. För att bygga ett väl fungerande nätverk måste dessa baseras på bra operativ- systemprogramvara. Den fria programvaran, Linux, har stärkt konkurrensen på marknaden för operativsystem. Att konkurrensen hårdnat gör det intressant att undersöka ifall kostnaderna för anskaffning och användning skiljer sig åt mellan olika operativsystem.Syfte: Syftet med detta arbete är att skapa en LCC-modell vilken skall appliceras på operativsystem i datanätverk. Vidare skall vi använda modellen till att jämföra totalkostnaden för att anskaffa och nyttja operativsystem i datanätverk under nätverkets livstid.Genomförande: För att uppnå vårt syfte har vi genomfört personliga intervjuer med ekonomi- och dataansvariga på tio olika organisationer.