Sök:

Sökresultat:

1279 Uppsatser om Blivande förskollärare - Sida 63 av 86

LĂ€rarnas professionalisering genom 1900-talet

I denna uppsats har vi studerat hur lÀrarkÄrens professionalisering gestaltats i lÀrarfacklig media under 1900-talet. Vi har i denna uppsats gjort detta genom att följa den modell som Berg och Wallin (1983) anser att professionalitet Àr. Modellen bestÄr av fyra centrala omrÄden: erkÀnnande av samhÀllet, yrkesetiska regler och kÄranda, pedagogisk kunskap och sjÀlvstÀndighet i yrkesrollen. Genom dessa omrÄden har vi nÀrmare studerat professionaliseringen och lÀrarnas arbetssituation i de tre utvalda Ärtalen.Denna uppsats har varit mycket intressant att arbeta med. Vi har funnit mycket spÀnnande lÀsning i de olika tidningarna och artiklarna som talar för den tid de Àr skrivna i.

Att iscensÀtta lÀrande : dramapedagogik som undervisningskonst

I inledningen sta?lls fra?gan om vilka bero?ringspunkter som finns mellan ska?despelar- och undervisningskonst. A?r bero?ringspunkterna desamma oavsett la?rar- och undervisningsstil?Utifra?n tidigare forskning belyses falska motsa?ttningar likava?l som nyanserade och fo?rdjupade kopplingar mellan ska?despelar- och dramapedagogroll. Anva?ndning av olika teatrala och pedagogiska konventioner problematiseras och fo?rdjupas teoretiskt.

Manageriella chefer i en professionell organisation - lÀkare som ledare i sjukvÄrden

1997 infördes en ny chefsfunktion inom sjukvÄrden, nÀmligen verksamhetschefens ochkraven pÄ denne var att ha ledaregenskaper och att, om denne inte var lÀkare i botten, att ha enmedicinskt ansvarig med delegation som rÄdgivare i medicinska frÄgor. Antalet verksamhetschefer med annan bakgrund Àn som doktor vÀxer i snabb och ökande takt inom vissa organisationer. Medicinsk kompetens behövs fortsatt för att leda sjukvÄrden. MÄlet med denna uppsats har varit att, utifrÄn lagförÀndringens betoning av manageriell kompetens, belysa faktorer som pÄverkar lÀkares förutsÀttningar att axla chefspositioner Àven i framtiden. MÄlet har alltsÄ inte varit att diskutera om verksamhetschefer skall vara lÀkare eller inte.

VÀxter och möten : en personlig berÀttelse om projektet The Allotment Plot,frÄn idé till genomförande med vÀxtmaterialet i fokus

The Allotment Plot kan beskrivas som en odlingskomplott som hyllar kolonilotten men vill mer. Experter över hela jorden rÄdbrÄkar sina hjÀrnor för att lösa de mÄnga miljöproblem som Àr förknippade med matproduktion. Hur ska man göra för att sÄ mÄnga som möjligt ska bli sÄ mÀtta som möjligt samtidigt som man vÀrnar miljön? Buden Àr mÄnga och varierande och ofta motsÀgelsefulla. FrÄgan Àr vad vi, som inte Àr experter pÄ vare sig miljö eller matproduktion, kan göra.

Komplex PTSD: Symtombild och lÀmplig behandling

I denna studie undersökte vi barns fria lek i utomhus och inomhusmiljö. Studien genomfördes pÄ tvÄ förskolor i östra Sverige, med barn i Äldern 3-6 Är. Vi valde att undersöka detta dÄ en viktig del av förskolans uppdrag handlar om att erbjuda barn en innehÄllsrik miljö som frÀmjar barns lek, kreativitet och lustfyllda lÀrande. UtifrÄn pÄgÄende diskussion om miljöns betydelse för barns lÀrande och utveckling, Àr det meningsfullt att som blivande förskollÀrare utveckla kunskaper inom detta omrÄde. FrÄgestÀllningarna var: Hur formas barns fria lek av utomhus- respektive inomhusmiljön pÄ de aktuella förskolorna? Hur anvÀnder barnen de olika lekmiljöer och artefakter som respektive miljö erbjuder? Hur kan olika lekformer relateras till specifika lekmiljöer och tillgÀngliga artefakter i dessa miljöer? Metoden som anvÀndes var observationer med observationsschema som instrument.

RUT -konstruktioner kring det nutida svenska avlo?nade husha?llsarbetet - En diskursanalys av debattartiklar i Aftonbladet och Dagens Nyheter samt fo?retagen Hemfrid och HomeMaids hemsidor.

Syftet a?r att underso?ka konstruktioner kring avlo?nat husha?llsarbete i 10 debattartiklar i Aftonbladet och Dagens Nyheter samt pa? fo?retagshemsidorna Hemfrid och HomeMaid i fo?rha?llande till arbete, ko?n och etnicitet. Vidare underso?ks hur ja?msta?lldhet och ja?mlikhet kan fo?rsta?s. Materialurvalet a?r gjort med fo?rhoppningen att visa en ideologisk och praktisk sida.

GÄvan till liv : upplevelser av att donera en njure

Att ge bort en del av sig sjÀlv för att förbÀttra livet för en annan mÀnniska, Àr att ge gÄvan till liv. Levande njurdonatorers upplevelser kommer ofta i skymundan eftersom studier ofta fokuserat pÄ mottagarens upple-velse av njurtransplantationen. Donationen beskrivs med bÄde positiva och negativa upplevelser. De negati-va upplevelserna förknippas med fysiska och psykiska komplikationer efter donationen. De positiva upplevel-serna beskrivs som ökad livskvalitet och glÀdje inför att hjÀlpa en mÀnniska till ett bÀttre liv.

Det finns mÄl att uppnÄ medan man strÀvar: "men jag visste inte att de var sÄ mÄnga"

Resultaten frÄn de senaste PISA-studierna har utmynnat i en samhÀllsdebatt dÀr fokus har legat pÄ avsaknad av ?ordning och reda? som orsak till svenska elevers försÀmrade studieresultat. Vi stÀller oss tveksamma till fokuseringen pÄ disciplin och bestraffning, vi anser att lösningen delvis gÄr att finna bland den forskning som redan Àr gjord. Vi har i bakgrunden tittat pÄ aktuella styrdokument samt för studien relevant litteratur. Syftet med vÄr studie Àr att belysa vad som enligt eleverna har betydelse för deras trygghet och studiero i lÀrandet.

Att vardagsanknyta skolmatematiken

Anledningen till att vi valde att skriva om vardagsanknuten skolmatematik Àr vi som blivande lÀrare förstÄr vikten av att forma undervisningen utifrÄn elevernas verklighet för att fÄnga deras intresse och göra matematiken mer meningsfull. Om man hela tiden utgÄr frÄn matematikboken finns det en risk för att eleverna tror att matematik bara handlar om att lösa tal i rÀkneboken. Matematiken finns överallt och ska ses som ett redskap att lösa problem i bÄde skola och vardagsliv. VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur och varför pedagoger anknyter matematikundervisningen till vardagslivet i skolan. Vi vill ta reda pÄ hur pedagogen ser pÄ vardagsanknuten matematik, ser pedagogen nÄgra möjligheter eller svÄrigheter? Vi har i vÄr studie haft ett kvalitativt perspektiv och genomfört en intervjuundersökning.

Leka med erfarenheten : En studie av dramaledares hantverkskunnande

Studiens syfte Àr att ge en bild av hantverkskunnande i dramaledarskap och beskriva erfarna dramaledares expertis. Med en kvalitativ ansats och med en deskriptiv fallstudie som metod kombineras litteraturstudier med deltagande observation samt intervjuer. Resultatet diskuteras med stöd av teorier om hantverkskunnande med sÀrskilt fokus pÄ Dreyfus modell ?frÄn novis till expert? samt Hoffmans modell ?frÄn okunnig till mÀstare och superexpert? (min översÀttning). Dramaledarnas iscensÀttning av dramaprocessen analyseras utifrÄn Sternudds dramapedagogiska perspektiv.

FlersprÄkig ungdom : i en guatemalansk högstadieskola

SammanfattningDenna uppsats a?r baserad pa? en underso?kning med hja?lp av a?tta la?rare i en ho?gstadieskola i Guatemala. Studien syftade till att ta reda pa? hur la?rarna i bergsbyn upplever att flerspra?kigheten har utvecklats och om spra?kliga influenser fra?n andra kulturer har ma?rkts i elevernas spra?kbruk. Dessutom var det intressant att se om ?spanglish? a?ven har brett ut sig pa? landsbygden la?ngt bort fra?n sta?derna, samt om kulturutbytet med svenska skolor har pa?verkat elevernas spra?kutveckling.

Frulle & Yo-Yo : Frukostens inverkan pÄ psykofysiologisk prestation

Kost Ă€r ett brett Ă€mne i dagens samhĂ€lle. Idag lĂ€ggs ett stort fokus pĂ„ barn och ungdomars prestation i skolan. Är det bara duktiga lĂ€rare som hjĂ€lper eleverna framĂ„t eller finns det andra faktorer? Vi som blivande idrottslĂ€rare vill se hur mycket frukostens betydelse har pĂ„ elevernas fysiska prestation. Eftersom kropp och sjĂ€l hĂ€nger ihop har eleverna Ă€ven fĂ„tt skatta den upplevda fysiska anstrĂ€ngningen.

Kollegialt utvecklingsarbete i h?gre utbildning. Aktionsforskning om etablering av och arbete i en kollegial samarbetspraktik

Syftet ?r att unders?ka vad som h?nder och vad som synligg?rs i och genom etablering av och arbete i en kollegial samarbetspraktik i ett l?rarlag inom h?gre utbildning.Praktikarkitekturteorin och teorin om praktikekologier (Kemmis et al., 2014) har anv?nts f?r att analysera hur materiella-ekonomiska, kulturella-diskursiva och sociala-politiska arrangemang p?verkar och p?verkas av ageranden (g?randen, s?ganden och relateranden) i praktiker som ?r beroende av varandra. Studien ?r en aktionsforskningsstudie och omfattar ett antal aktioner som studerats. Data har samlats genom kontinuerliga observationer och reflektioner som nedtecknats i en loggbok, genom m?ten och intervjuer som videoinspelats och genom urval i statistik tillg?nglig i digitala system.

Betrakta - och bli betraktad

?Syftet med min uppsats Àr att ta reda pÄ hur unga kvinnor genom en estetisk praktik ? fotografiet - skapar sin identitet och söker sitt vuxenblivande. Min uppsats har som rubrik ? Betrakta och bli betraktad vilket för tankarna till kvinnan som objekt i en heteronormativ ordning dÀr den manliga blicken Àr norm. Genom att undersöka elevernas estetiska praktik kan jag förbereda min egen roll som bildpedagog och öka min egen förstÄelse för hur eleverna fotograferar i skolan.

Utbildningens roll för nyttjandet av MPS-system

Tillverkande företag har under de senaste Ären stÀllts inför en förÀndrad marknadssituation, vilket innebÀr att de fÄtt förÀndra sitt arbetssÀtt frÄn en produktionsorienterad syn till en kundorienterad syn. Den kundorienterade synen innebÀr att företag snabbt mÄste kunna stÀlla om sin produktion för att tillfredsstÀlla kundens behov.MPS-system (Material- och ProduktionsStyrningssystem) Àr mycket effektiva hjÀlpmedel vid snabba beslut och omplaneringar, de ger dessutom möjlighet att ge kunder direkt besked om orderstatus. MPS-system tenderar att bli stora och komplexa, de har kontaktytor mot nÀstan alla delar i företagen.MÄnga företag idag köper MPS-system. Stora företag byter gamla förÄldrade system och allt fler smÄ och medelstora företag inför MPS-system. Kommande milleniumskiftet Àr ocksÄ en orsak till att flera företag byter sina MPS-system idag.Med detta vÀcktes intresset för att undersöka om företag som investerar i dyra MPS-system verkligen fÄr ut det de förvÀntar sig av dem.

<- FöregÄende sida 63 NÀsta sida ->