Denna studie handlar om genusskapande bland elever i Ärskurs 4 och 5 i deras klassrum. Jag har undersökt hur genus skapas i en social sprÄklig interaktion mellan lÀrare-elev samt elev-elev i ett klassrum. Intresset för att problematisera genusskapandet bland elever har vuxit sig starkare under min utbildning vid fakulteten för LÀrande och samhÀlle och under utbildningens verksamhetsförlagda tid. Som blivande svensk- och svenska som andrasprÄkslÀrare har studien fÄtt ett naturligt sprÄkfokus. Studiens fokus ligger pÄ verbala och icke-verbala performativa handlingar som kan pÄverka elevers genusskapande.

In all equestrian sports except for individual voltige, men and women compete on equal terms, which otherwise is very rare in sports. This study examines from a gender perspective how female and male riders are reffered to by expert commentators in competitions. The aim is to see if there are differences in how the riders are depicted and mentioned based on gender. The material consists of comments about eight rides, four performed by female riders and four by male riders, from two large international world cup competitions in dressage, broadcasted on SVT in 2012 and 2013. The material has been transcribed and then analyzed using content analytic method with a quantitative and a qualitative part.

Studies have shown that air pollution, as well as bark fissure depth and sun exposure of a tree can have an effect on lichen growth as well as abundance of lichen species. The aim of this study was to find out the relative importance of these factors. 211 oaks in south eastern Sweden were surveyed for presence of 17 lichen species, as well as the total number of lichen species. Half of the trees were situated in urban areas and half in the countryside. For each tree the bark fissure depth was measured and the sun exposure of the trunk was estimated.

MÄnga elever anser att SO-Àmnena Àr trista och jobbiga. Som blivande SO-lÀrare kÀnns detta faktum inte bra och mina tankar gÄr direkt till att det mÄste gÄ att göras nÄgot Ät. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sÀtt att höja intresset. Lokalhistoria Àr inte bara ett sÀtt att lÀsa historia utan det finns förutsÀttningar att integrera alla skolans Àmnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nÀra eleven och möjligheter finns att pÄ ett sÀtt vÀva in praktiska studier.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskola och i f?rskoleklass uppfattar ?verg?ngen mellan verksamheterna f?r barn som uppvisar spr?klig s?rbarhet. Studien har genomf?rts utifr?n en fenomenografisk kvalitativ metod. Vidare har det i studien genomf?rts semistrukturerade intervjuer med sju informanter.

The aim of this bachelor?s thesis is to investigate how the activities of the public library are portrayed by the Swedish press. It poses the following questions: What kinds of public library activities are portrayed in the Swedish press? What image does this depiction purvey to the general public about the societal role of public libraries?A model of four library spaces developed by Skot-Hansen, Hvenegaard Rasmussen, and Jochumsen is used as the theoretical framework for this study. Qualitative content analysis is applied to 173 Swedish newspaper articles that describe public library activities.The analysis reveals that articles about many kinds of public library activities get published in the Swedish press, but that some activities occur more frequently than others.

FrÄn massmedia presenteras skoldebatten och som blivande lÀrare Àr vi nÄgra av de i samhÀllet som i framtiden kommer beröras av den. Det Àr dÀrför aktuellt att titta pÄ hur den ser ut. Vilka aktörer Àr det som pratar om skolans kvalitet och lÀrarnas kompetens, och hur argumenterar de för att förbÀttra Sveriges skolresultat. Medias roll Àr av betydelse eftersom vi grundar en uppfattning om skolan utifrÄn media. Viktigt för vÄr undersökning har varit hur sprÄket ger betydelse och konstruerar gemensamma förestÀllningar om skolan.

Bakgrunden till studien ?r att unders?kningar och statistik visar att elever med utl?ndsk bakgrund i Sverige har st?rre utmaningar att f?rst? texter j?mf?rt med elever med inhemsk bakgrund. Att kunna avkoda och f?rst? en text har en avg?rande betydelse f?r elevernas skolframg?ng. En god l?sf?rm?ga ?r dessutom av central betydelse f?r att kunna delta i ett demokratiskt samh?lle.

I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.

I vÄr uppsats har vi tittat nÀrmre pÄ styrdokumenten för Àmnet fysik i den svenska gymnasieskolan. Vi har jÀmfört innehÄll och formuleringar mellan Àmnesplan 2011 och kursplan 2000 för att lokalisera och analysera likheter och skillnader dem emellan. En nÀrlÀsning av bÄde styrdokumenten och didaktisk- och pedagogisk forskning gjorde denna jÀmförelse och analys möjlig. Vi som blivande pedagoger vill med detta arbete bidra med vÄr syn pÄ styrdokumenten för fysikÀmnet i gymnasieskolan. Genom vÄrt arbete kom vi fram till att vetenskapsteori (Nature of Science) och samhÀllsfrÄgor (Socio-Scientific Issues) har fÄtt en mer betydande roll Àn tidigare.

VÄrt syfte med denna undersökning Àr att fÄ en inblick i elevernas upplevelser av kortskrivning. Som blivande lÀrare Àr det av intresse för oss att fÄ deras perspektiv pÄ detta verktygs potential och fÄ en uppfattning om vilka positiva och negativa aspekter som eleverna anser att det finns med kortskrivning. Vi har gjort tvÄ undervisningsförsök i tvÄ olika klasser. Eleverna som har deltagit i undersökningen gÄr i Är 7 samt första Äret pÄ gymnasiet. Utöver undervisningsförsöken har vi genomfört observationer, kvalitativa intervjuer samt nÀrlÀst elevernas kortskrivningar.

En allt större andel elever i skolan har en bakgrund som innebÀr att de Àr flersprÄkiga. För att de ska kunna fÄ det stöd de behöver krÀvs det att de lÀrare som de möter har insikt i deras behov. I en enkÀtstudie vid ett svenskt universitet undersöks kunskaperna om flersprÄkiga barns sprÄkinlÀrning bland 96 andraÄrsstudenter pÄ lÀrarutbildningen.Undersökningen visar att lÀrarstudenter har en övertro pÄ barns förmÄga att lÀra sig ett nytt sprÄk och att blivande sprÄklÀrare verkar vara bÀttre rustade Àn andra ÀmneslÀrare, vilket tyder pÄ att man saknar förstÄelse för att detta Àr kunskap som behövs inom alla Àmnen i skolan. SprÄket Àr det verktyg som vi i första hand anvÀnder dÄ vi förmedlar och tar till oss ny kunskap, dÀrför mÄste eleverna fÄ möjlighet att utveckla sitt sprÄk pÄ bÀsta sÀtt..

The purpose of this Master?s thesis is to examine what role the new city library in Halmstad has for its users. The questions posed in this study are: What do the users actually do at the library? What roles are the most significant according to the users? Have the politicians succeeded in their intention of realizing a modern library according to the users? The theoretical starting point is Andersson?s and Skot-Hansen?s theory of four different roles of public libraries. In order to extend the model we added a fifth function; the one of aesthetical experience.

Denna uppsats handlar om alfabetiseringsundervisning av vuxna andrasprÄksinlÀrare. Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ nÄgra lÀrares pedagogiska val i sin alfabetiseringsundervisning, vad dessa val grundar sig pÄ samt vad lÀrarna anser vara befrÀmjande undervisning för dessa elever. Undersökningen har en fenomenologisk infallsvinkel och bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. Resultatet visar att lÀrarna anser det vara viktigt med hemklassrum, att de utgÄr ifrÄn elevernas verklighet och anvÀnder helst autentiskt material och bilder, samt betonar att repetition och konkretisering Àr viktiga pedagogiska metoder liksom förmÄgan att sÀtta sig in i elevernas situation. LÀrarna anser att det som befrÀmjar elevernas inlÀrning Àr tillgÄng till modersmÄlslÀrare och speciallÀrare, en trygg arbetsmiljö och att lÀrarna ser eleverna som kompetenta individer.

Abstract Titel: Fastighetsekonomers motivation i yrkesliv och utbildningNivÄ: C-uppsats inom Àmnet företagsekonomiFörfattare: Mahtab Yousefi & Tony EssoHandledare: Jonas KÄgströmDatum: 2011 - 06Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats var att undersöka blivande fastighetsekonomers motivation pÄ utbildningen och yrket, som vi sedan skulle jÀmföra med yrkesverksamma. Samtliga intervjupersoner Àr befintliga och gamla studenter frÄn Högskolan i GÀvle. Denna studie Àr tillÀgnad alla studenter som Àr blivande fastighetsekonomer.Metod: Vi har anvÀnt oss utav kvalitativ metod under intervjuerna, totalt genomfördes det 20 intervjuer varav tio utav dem var via telefon. Vi har Àven anvÀnt oss utav kvantitativ metod, vÄr information samlade vi in via en elektronisk enkÀtundersökning till de yrkesverksamma, och studenterna fick undersökningen utskriven för att sedan koppla det till Self Determination Theory (SDT).Resultat och slutsats: Resultatet analyserades med hjÀlp av GCOS och ACI. Det resulterade i att studenterna hade högre procent i autonomy medan de yrkesverksamma hade högre procent i controlled och amotivation.