Jordbrukslandskapet har som främsta uppgift att producera mat och råvaror. En uppgift som kommer att bli allt viktigare i framtiden i takt med att befolkningen ökar. Dagens agrara landskap präglas av ett högeffektivt jordbruk där storskaliga åkerfält sträcker ut sig över våra svenska slätter. ?Odlingshinder?, såsom dikesgrenar eller stenrösen, har för länge sedan undanröjts i förmån för en effektivare livsmedelsproduktion.

Högskola/universitet riktar sina Blickar allt mer ut mot övriga världen och en del i denna internationalisering är att studenterna har möjlighet till utlandsstudier under studietiden. En av de utbildningar som uppmärksammar detta är Biblioteks- och informationsvetenskaps-programmet vid Växjö universitet, där studenterna den femte terminen har möjlighet till utlandsstudier. Denna studie syftar till att undersöka huruvida dessa utlandsstudier under studietiden betraktas som en merit eller inte vid anställning av bibliotekarier. Detta syfte ses utifrån två grupper: tidigare studenter på biblioteks- och informationsvetenskapsprogrammet vid Växjö universitet och personer med anställningsansvar inom biblioteksyrket, så kallade avnämare. I examensarbetet tar jag upp dessa två gruppers uppfattningar kring utlandsstudier och jag undersöker också hur medvetna de tidigare studenterna är om avnämarnas uppfattningar kring utlandsstudier.

Syftet med föreliggande studie är att åskådliggöra den betydelse internetbaserade Communities haft som friskfaktor för personer i uppbrottet från ett utpräglat självskade¬beteende. Undersökningen kommer även urskilja övriga friskfaktorer som varit till stöd för dessa personer i uppbrottsprocessen samt diskutera tänkbara risker vid användandet av Communities i självhjälpssyfte. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med respondenter från tre olika Communities där diskussioner kring självskadebeteende är en stark beståndsdel. Intervjuerna är gjorda via e-post där intervju¬frågorna tematiserats utifrån; friskfaktorer, Internets betydelse samt risker med Communities. Studiens resultat visar hur betydelsen av internetcommunities för användarna är av liknande karaktär som självhjälpsgrupper ? där den er¬faren¬¬hets¬baserade kunskapen ligger till grund för den hjälp och det stöd som tillhandahålls av användarna själva.

Uppsatsen är en kvalitativ studie som studerar hur vuxna påverkats av att ha blivit mobbade som barn. Studien byggde på åtta halvstrukturerade intervjuer där vi sökte individernas tidigare upplevelser. Personer med denna bakgrund och som är över 20 år har nåtts genom annonsering och via mail. Materialet är avgränsat till att gälla forskning om familjestruktur och identitetsbildning. I vårt resultat har vi redovisat våra intervjupersoners egna erfarenheter av sina upplevelser och analyserat dessa i relation till litteraturer, artiklar och avhandlingar.

Gym härstammar från en manlig kultur och har kommit att bli en arena som präglas av manliga normer. En del gym har i modern tid börjat erbjuda kvinnor att träna på separata tjejdelar. Dessa delar är ofta ett låst rum där endast kvinnor har tillträde. Syftet med denna studie var att få en förståelse för varför manliga och kvinnliga motionärer tror att en separat del för kvinnor på gymanläggningar finns utifrån en social konstruktivistisk teori samt Simone de Beauvoirs perspektiv på genus. En social konstruktion är något som skapas genom människors samspel med varandra och samhället vi lever i.

Bakgrund: Humant Immunbrist Virus (HIV) är en infektionssjukdom som angriper kroppens immunförsvar vilket leder till att det stegvis försämras och slutligen helt avtar. Historiskt sett har patienter med HIV blivit diskriminerade i samhället och orättvist behandlade. Joyce Travelbee?s omvårdnadsteori tar avstånd från en generaliserande människosyn och förespråkar att se individens unika egenskaper, och sjukvårdspersonal ska enligt lag möta patienter med lika värde och lika vård oavsätt diagnos. Syftet är att beskriva erfarenheter som vuxna patienter med HIV har av möten med sjukvårdspersonal.Metod: En systematisk litteraturstudie.

Syftet har varit att i en förstudie åt BRIO ta fram ett koncept till en ny barnvagn. Detta konceptska ligga till grund för fortsatt utvecklingsarbete hos företaget. Den nya barnvagnen, sombenämns resebarnvagn, ska vara ett komplement till BRIO:s nuvarande sortiment ?To Go?.Vagnen ska vara enAllt i ett-vagn och ska således vara brukbar i flera skeden av ett barns förstauppväxtår. Barnvagnen ska vara konkurrenskraftig på en internationell marknad och attraktiv fören målgrupp som kallas "On The Go Parent".Målet för konstruktionen var att den skulle uppfylla krav på minimal vikt (hela barnvagnenska väga under 8 kg), minimal volym (hopfällt läge ska vagnen ha dimensionerna 550 x 400 x200 mm) och färre komponenter (färre än 100 stycken).

Bakgrund: Humant Immunbrist Virus (HIV) är en infektionssjukdom som angriper kroppens immunförsvar vilket leder till att det stegvis försämras och slutligen helt avtar. Historiskt sett har patienter med HIV blivit diskriminerade i samhället och orättvist behandlade. Joyce Travelbee?s omvårdnadsteori tar avstånd från en generaliserande människosyn och förespråkar att se individens unika egenskaper, och sjukvårdspersonal ska enligt lag möta patienter med lika värde och lika vård oavsätt diagnos. Syftet är att beskriva erfarenheter som vuxna patienter med HIV har av möten med sjukvårdspersonal.Metod: En systematisk litteraturstudie.

Abstrakt Vi har studerat hur människor som använder rullstol upplever och hanterar stirrandet. Enligt Garland-Thomson (2009) så kan stirrandet fixera en persons kön, etnicitet, klass och funktionsförmåga, vilket kan hindra personen som använder rullstol att vara något annat än sin funktionsnedsättning. Stirrandet kan fungera både stigmatiserande och kategoriserande, enligt Garland-Thomson. Alla informanterna har erfarenheter av stirrande, och vi har hittat fem olika Blickar som vi tematiserat och kallar för den nyfikna blicken, den medlidande blicken, den beundrande blicken, den undvikande blicken och den utstirrande blicken. Klart är att de alla påverkar informanterna olika, och hur man reagerar över stirrandet är beroende av kontexten.

Syftet med denna studie är kunna uppmärksamma det sociala deltagandet och utbytet som sker mellan barnen utifrån en interaktion i leken. Jag vill göra pedagoger medvetna om när samspel sker, hur samspelt ser ut samt dess betydelse för barns tidiga utveckling av ett socialt beteende, det vill säga att kunna delta i andras upplevelser och erfarenheter samt själv kunna delge upplevelser och erfarenheter, att föra en ömsesidig kommunikation. Lev Vygotskij och Daniel Stern beskriver hur och när barnen bli medvetna individer som börjar kunna delge samt delta i egna och andras upplevelser och erfarenheter genom samspel. Vygotskij talar om vad barnen klara av själv och tillsammans med andra medan Stern beskriver barnens utveckling av det interpersonella som behövs för att kunna förstå sig själv och andra. Jag har valt att genomföra en kvalitativ undersökning med observationer av tre- och fyraåringars lek på en förskola för att uppmärksamma deras samspel. I resultatet kom jag fram till att barnen lär sig förstå sin omvärld genom att pröva och utforska tillsammans, de kommer tillsammans fram till det som går att veta. Kommunikationen är en viktig del i att vara en social individ och denna kommunikation uppstår redan i tidig ålder då barn uttrycker sig genom kroppsspråket det vill säga Blickar, minspel med mera. Denna kommunikation behövs för att barnen ska kunna utbyta och uppfatta varandra i ett samspel. Nyckelord: Förskola, samspel, lek, social utveckling, lärande.

Vi människor har under hela vår existens kommunicerat med varandra på ett eller annat sätt. Kommunikation är en ständigt fortgående social företeelse som inrymmer mycket mer än bara ord. Såväl kroppsspråk som Blickar, klädsel, ljud och gester sänder ut mängder av kommunikativa budskap och att veta exakt hur var och en av oss tolkar olika kombinationer av dessa är omöjligt. Kanske är det just vad som har lockat människor i alla tider till att försöka behärska konsten att kommunicera effektivt och skapa nya kommunikativa förbindelser.I moderna organisationer har kommunikation blivit en viktig framgångsfaktor för konkurrens och fortlevnad. Traditionellt har fokus legat på den externa kommunikationen, med parter utanför den egna organisationen.

Syftet med denna studie är att studera pedagogers styrningsstrategier i förhållande till barns lek. Vår ambition med studien var att problematisera de styrningsstrategier som framkom i en förskolas praktik. Forskningsfrågorna som låg till grund för studien var:Vilka styrningsstrategier i relation till barns lek är framträdande i en förskolas praktik?Hur kan pedagogers styrningsstrategier problematiseras utifrån barns lek?För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna valde vi att göra ett strategiskt urval gällande studiens omfattning och antal deltagande. Undersökningen genomfördes på en förskola vid flera tillfällen genom videodokumentation.

Bakgrund:Omsorgs- och rutinsituationer är viktiga hörnstenar i arbetet med de yngsta barnen på förskolan. Trygga miljöer där barnen och pedagogerna samspelar betyder mycket för barnens utveckling, men hinner barn och pedagoger interagera i den utsträckning som vore önskvärd? Om inte, vad är det då som hindrar dem? I vår studie ville vi ta reda på hur samspel sker inom ett av dessa områden och valde ut tamburen med av- och påklädning, som den arena vi ville undersöka närmare.Syfte:Vårt syfte med arbetet var att se hur små barns samspel ser ut och hur denna interaktion kommer till uttryck i tamburen. De frågeställningar vi valde var:? På vilket sätt uttrycker de yngsta barnen en vilja eller ovilja till samspel i tamburen?? På vilket sätt medverkar pedagogen i samspelet mellan barnen?Metod:Vårt resultat bygger på en observationsstudie där vi valde att genomföra videoobservationer på en avdelning vid fem olika tillfällen och samtidigt komplettera dessa genom att skriva ner vad vi såg för hand.

Miljonprogrammet blev löftet om en modern bostad för alla bortom de odrägliga förhållanden som ansågs råda i städernas gamla arbetarkvarter. Men det blev aldrig en miljon lägenheter, industrins blomstring avtog snabbare än vad man hade väntat sig och det vi idag kan se när vi Blickar tillbaka är de första stegen mot en ökad urban segregation. Sedan början på nittiotalet har segregationen i Sverige också kommit att fördjupas, något som visar sig från sin allra tydligaste sida i de stora städerna. Den boendesegrega-tion vi idag ser präglas av både sociala och etniska förtecken som direkt och indirekt påverkar människornas vardagsliv i de forna miljonprogramsområdena, och inte minst de ungdomar som växer upp där. I Göteborg är denna segregation ett tydligt faktum, vilket bland annat manifesterar sig i de ?satellitförhållanden? som framför allt präglar de nord-östra stadsdelarnas relation till den övriga staden, och i de ojämlika relationer som råder mellan olika stadsdelar och mellan centrum och periferi (Sernhede 2002).

Uppsatsen behandlar gardinernas utveckling och relation till dräktmode och kvinnans kropp mellan 1600 och 2000. I uppsatsens första del undersöks representationer av gardiner i flamländskt 1600 tals måleri. Därefter behandlas 1700 och 1800 talens dekorerade gardiner, dess antika referenser och relation till dräktmode. Sängförhängets erotiska representationer i konsten och förhållande till den nakna kvinnokroppen undersöks i uppsatsens tredje del. Slutligen behandlas modernismens bortvalda gardiner, postmodernismens stilblandningar och samband med mode och kvinnans kropp idag.Bildanalyserna fokuserar på gardiner och sängförhängen, hur de representeras i måleri, illustrationer och fotografier samt hur de förhåller sig till bland annat dräktmode, kvinnans kropp antik skulptur, symbolik och allegoriska budskap. Gardiner har många betydelser bortom alla praktiska funktioner.