Syftet med vår undersökning av nybilsförsäljarna i Blekinge är att klargöra hur deras belöningssystem är uppbyggda. Sett ur ett ledningsperspektiv vill vi också veta hur de uppfattar sitt belöningssystem, och om de skulle vilja att det utvecklades vidare. Vi vill också ta reda på huruvida deras belöningssystem resulterar i de effekter som de eftersöker, och om systemet resulterar i ett positivt ekonomiskt resultat..

Evertiles är ett spel producerat av Olle Lundahl, Liselotte Heimdahl, Tobias Oldegren och Dan Sjödahl. Vårt mål med spelet var att vi ville göra ett onlinespel centrerat kring att spelaren skulle samla på saker och att spelare skulle mäta sina prestationer mot varandra för att se vem som är bäst. Grundidéen var att vi skulle ha en färdig spelvärld där spelare skulle gå runt och döda monster för att få saker. Idéen utvecklades snart till att vi skulle ha en värld som skapade sig själv genom slumpmässig generering, och med andra spelelement som innebar att det skulle finnas mer att göra än att döda monster. I slutprodukten finns en potentiellt, näst intill, oändlig värld och möjligheter för spelarna att bygga egna städer. Denna rapport kommer detaljera produktionen av spelet, från konceptstadiet tills dess att projekttiden var slut. Våra tankar om projektets gång, och detaljer om våra procedurer, återfinns i både reflektionsdelen, som är majoriteten av denna rapport, samt i våra personliga reflektioner..

Titel: Om personalförmåner motiverar de anställda Författare: Niklas Ambrus & Peter Lundström Handledare: Klaus Solberg Söilen Institution: Institutionen för Ekonomi, Management och Samhällsvetenskap, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng. Hypotes: Personalförmåner motiverar inte de anställda Syfte: Med den här studien vill vi klargöra om det finns ett samband mellan anställdas motivation på revisionsbyråer och deras personalförmåner. Vi vill också utreda vad som ger de anställda hög arbetstillfredsställelse och motivation. Metod: Vi har valt att göra en kvantitativ surveyundersökning med frågeformulär som redskap för att samla in empirisk data. Formulären har sedan genererat statistisk data som analyserats och jämförts med de teorier vi valt att använda. Surveyundersökningen har genomförts på fem revisionsbyråer i östra Blekinge med fem eller fler anställda. Slutsats: I vår undersökning fann vi att personalförmåner inte motiverar de anställda, utan ses som en faktor för trivsel på arbetsplatsen. Vi fann alltså inget direkt samband mellan personalförmåner och motivation hos de anställda på revisionsbyråerna, utan det är andra faktorer som arbetsuppgiftens värde i sig, utvecklingsmöjligheter och lön som ger arbetstillfredsställelse och motivation.

Dagens tekniska verktyg kan fungera som ett smidigt och självklart verktyg för eleverna i deras skolarbete. Denna studie ska leda till ökad kunskap för pedagoger angående hur tekniska verktyg används för dyskalkyliska elever i grundskolans tidigare år. Denna studie ska även belysa pedagogernas åsikter tekniska verktyg. I denna studie användes den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Intervjupersonerna var tre pedagoger som är verksamma inom skolans tidigare år.

Sammanfattning Idag finns många interaktiva tjänster, till exempel publika webbtjänster. Dessa tjänster väljer användaren själv om han/hon vill använda sig av. Detta betyder att produkten bör vara enkel och behaglig att använda, annars tappar man användare och eventuella kunder. Det finns ett flertal teorier och guidelines för hur man gör en webbplats användbar. I denna rapport har vi valt att behandla de teorier som rör navigering och informationsstruktur och jämför dessa med Blekinge Tekniska Högskolas webbplats.

Syftet med detta examensarbete är att se vad biosfärområdet Blekinge Arkipelag har för förutsättningar för att utveckla turism, samt vad de kan göra med sina resurser i området. Ett biosfärområde ska ses som ett modellområde, där målet är att ha en god balans mellan människan och naturen. Blekinge Arkipelag är den ideella förening som driver och förvaltar biosfärområdet, som består av Blekinges kust och skärgård.Den metodlogiska referensramen har baserats på litteratur från främst Bryman och Bell (2005), Smith (2010) samt Hedin (2011). Examensarbetet är en fallstudie som är inriktat på biosfärområdet Blekinge Arkipelag. Utifrån analys av litteratur om turism i biosfärområde samt turismplanering har tre kategorier framkommit, turismplanering, samverkan och kommunikation samt miljöresurser.

Syftet är att få samt skapa förståelse för hur en kommun resonerar inför införskaffandet av tekniska hjälpmedel. Köpbeslutsprocessen för B2B utgör den teoretiska grunden. En kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade telefonintervjuer genomfördes och totalt intervjuades elva respondenter. Slutsatsen är att på nämnd- och tjänstemannanivå finns ett tydligt intresse för ny teknik. Fördröjande faktorer för implementeringen av tekniska hjälpmedel är snarare personalens skepsis och ej anpassade förhandlingsdirektiv.

The municipality of Olofström is intensifying the co-operation with Sölvesborg and Karlshamn, the two other municipalities in the west of Blekinge. They co-operate in two local federations and for the moment negotiations are going on about a third local federation in continuation school, but the municipalities do not agree. The aim of this thesis is to examine why Olofström co-operate with Sölvesborg and Karlshamn, if there are any problems and where the limit of this co-operation is. The method in the thesis is qualitative interviews with local politicians and officials and an actor-structure-perspective is used. The result shows that Olofström is a municipality where the population is decreasing, and it has lost state subsidy during the last decade.

Dagens svenska samhälle ställer stora krav på läskunnighet bland sin befolkning. För personer med olika typer av lässvårigheter innebär det problem att tillgodogöra sig skriven text i alla dess former. Hindren kan dock överbryggas med hjälp av tekniska läshjälpmedel.För att ta reda på vilka kompensatoriska tekniska hjälpmedel som används i den svenska grundskolan och vilka lässvårigheter eleven har som får tillgång till läshjälpmedel gjordes intervjuer med tre specialpedagoger från två kommuner. Resultatet visade att det var ett fåtal läshjälpmedel av dem som marknaden erbjuder som används i det dagliga arbetet i grundskolan. Utnyttjandet av tekniska kompensatoriska läshjälpmedel är i ett inledningsskede.

Vi började vårt projekt med grunderna till verktyg för att utveckla spel i 2d. Dessa ämnade vi färdigställa under projektet och med dem utveckla en speldemo. Eftersom vi hade gemensamma visioner om spelutveckling så bestämde vi oss för att samarbeta, och fokusera på våra respektive områden. Med att utveckla egna verktyg ville vi få en större förståelse för de grundläggande mekanismerna av en spelmotor och möjligheten att påverka dessa efter våra specifika behov. Det var också för att hålla koden fri från licensierade komponenter för att i framtiden kunna underlätta distribution..

Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka hur en institution på en högskola påverkas av mål- och resultatstyrning och hur det upplevs ute på institutionerna. Metod: Vi har genomfört personliga intervjuer med prefekter eller representanter för institutionerna vid BTH. Det som framkom i intervjuerna analyserade vi i relation till teorin och utifrån analysen drog vi slutsatser. Slutsats: Genom att styra högskolan på detta sätt, med fokus på ekonomi och prestationer, uppfattar vi en risk för att systemet på sikt kan komma att sänka kvaliteten på utbildningarna vid BTH. Trots denna fara upplevs mål- och resultatstyrning av institutionerna som positiv..

Syftet med undersökningen är att ta reda på om begreppet ?Tekniska system? tas upp i förskolan. Dessutom undersöks hur förskolorna arbetar med teknik enligt den reviderade läroplanen, Lpfö 98.Som metod användes enkäter där pedagoger satt i arbetslagsgrupper och besvarade frågor. Enkäten används för att få en bättre bild av hur ålder, kön, tidigare utbildningar och yrkeserfarenhet förhåller sig till kunskapen av teknikämnet.Undersökningen visar att alla förskolor använde sig av begreppet tekniska system på ett eller annat sätt i samtal med barnen, till exempel vid toalettbesök, samt frågor ?vart tar rören vägen vidare till reningsverket??Vidare framkommer det att fler fortbildningsdagar och studiebesök är önskvärt för att pedagogerna ska få en större vetskap om begreppet tekniska system.

The purpose of this thesis is to investigate if there are environments that use some kind of central authentication system within institutions/schools. The hypothesis is that an institution not using a form of central authentication service has more need for maintenance and as such is considered a higher cost for the organization. The gathering of data has been done through interviews with technical personal at Blekinge Tekniska Högskola and Linköpings Universitet. Based on the technical background of the authors, and the system limited to discussing Windows and UNIX operating systems, a discussion and analysis of the systems working today has been done, with emphasize on the hypothesis..

Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka hur en institution på en högskola påverkas av mål- och resultatstyrning och hur det upplevs ute på institutionerna. Metod: Vi har genomfört personliga intervjuer med prefekter eller representanter för institutionerna vid BTH. Det som framkom i intervjuerna analyserade vi i relation till teorin och utifrån analysen drog vi slutsatser. Slutsats: Genom att styra högskolan på detta sätt, med fokus på ekonomi och prestationer, uppfattar vi en risk för att systemet på sikt kan komma att sänka kvaliteten på utbildningarna vid BTH. Trots denna fara upplevs mål- och resultatstyrning av institutionerna som positiv..

Abstrakt Titel: Affärsmodellen kring ett Community Författare: Gezim Pirku & Kreshnik Goga Handledare: Gunnar Ågren Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Syftet med vårt arbete är först och främst att undersöka vad aktuell teori säger om affärsmodeller för traditionella respektive Community företag. Sedan skall vi bestämma om teorier av ett Community företag stämmer med ett verkligt Community. Metod: Kvalitativ datainsamling för den teoretiska delen och frågeformulär för den empiriska undersökningen. Slutsats: Vi fann att skillnaderna i vad teorierna säger om Communitys och ett riktigt Community inte är stora utan man tar till sig de strategier som teorierna beskriver..