Sökresultat:
426 Uppsatser om Blandning av läsmetoder - Sida 12 av 29
Hedgefonder : Strategiers pÄverkan pÄ avkastning
TvÄ populÀra investeringsformer Àr aktier och fonder. Det ökade intresset för dessa placeringsalternativ beror bland annat pÄ den ökade tillgÀngligheten och den goda marknadsutvecklingen under senare Är. En typ av investeringsform som vÀxt, bÄde i efterfrÄgan och i tillgÀnglighet pÄ marknaden, Àr hedgefonder. De marknadsförs med lÄg risk och positiv avkastning oberoende av hur marknaden gÄr. Dessa fonder riktar sig frÀmst till företag och kapitalstarka privatpersoner med anledning av de höga startbeloppen, dock med undantag för en del hedgefonder som har lÀgre insats.
Copingstrategier hos förÀldrar och syskon till barn med cancer : -en systematisk litteraturstudie
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka vilka copingstrategier förÀldrar och syskon till cancersjuka barn anvÀnde sig av. Underlag till studien söktes i Högskolan Dalarnas databas ELIN och i databasen Cinahl. Sökningarna resulterade i 30 artiklar som granskades och vÀrderades med hjÀlp av granskningsmallar. Av de granskade artiklarna bedömdes 22 motsvara studiens syfte och frÄgestÀllningar och anvÀndes i studiens resultat. Resultatet visade att förÀldrar till cancersjuka barn inte valde en eller flera copingstrategier utan att det var en process under en lÀngre tid.
MinirÀknaren pÄ gymnasiet : elevuppfattningar
MinirÀknaren har en stor del i dagens matematikundervisning pÄ gymnasieskolan. Om detta Àr bra eller dÄligtgÄr Äsikterna verkligen isÀr, men vad tycker gymnasisterna sjÀlva om sitt eget anvÀndande av minirÀknaren?MÄlet med uppsatsen Àr att fÄ en bild av just detta.I kursplanerna för gymnasiekurserna i matematik framgÄr tydligt att eleverna ska behÀrska rÀkning bÄde medoch utan minirÀknare. Tidigare studier har visat att gymnasister/nyantagna högskolestuderande ofta harproblem med bland annat teckenbyten, brÄkrÀkning samt rot och potensuttryck.Arbetet har bestÄtt i tre delar. Först studerades tidigare forskning i Àmnet sedan gjordes en undersökning ochtill sist sammanstÀlldes resultaten och kring dessa drogs slutsatser.
Praktisk anvÀndning av Architechture Evaluation and Selection Method : Kvalitetsattribut som beslutsgrund
Mikael Svanberg skrev 2003 en doktorsavhandling dÀr han beskriver en metod för att givet ett antal olika kandidatarkitekturer vÀlja den som pÄ bÀst sÀtt uppfyller den blandning av kvalitativa krav som stÀlls pÄ ett system. Denna rapport innehÄller en fallstudie av Svanbergs metod applicerad pÄ en webbapplikation bestÀlld av GreenIT. Applikationen ska tillÀmpa en metod för mÀtning och relation av ansvarsfullt företagande med ett enkÀtformulÀr. Metoden bygger pÄ principialkomponentsanalys (PCA) och Àr framtagen i ett examensarbete av Helen Josefsson 2009.Svanbergs metod, ?Architechture Evaluation and Selection Method?, appliceras pÄ den berÀkningstunga PCA-modulen i applikationen i syfte att utvÀrdera metoden med avseende pÄ vilken kvalitet resultatet har, hur kostnadseffektiv den Àr samt nÀr den lÀmpar sig bÀst att anvÀndas.Tre stycken kandidatarkitekturer, Layers, Pipes and Filters och Blackboard, och fyra stycken kvalitetsattribut, Effektivitet, PÄlitlighet, UnderhÄllbarhet och SÀkerhet, vÀljs ut och anvÀnds som indata i metoden som bygger pÄ Analytisk Hierarkisk Process (AHP).Metoden visar att Layers tillhandahÄller den bÀsta blandningen av dessa kvalitetsattribut med stor sÀkerhet.
Ăndrat arbetssĂ€tt i matematik för ökat sjĂ€lvförtroende : En enkĂ€tundersökning hos elever och lĂ€rare
Enligt gjorda undersökningar sÄ sjunker svenska elevers prestationer i relation till andra lÀnder inom matematikÀmnet. Enligt gjorda undersökningar sÄ verkar sjÀlvförtroende och resultat pÄ nÄgot sÀtt kopplade till varandra. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad eleverna och lÀrare anser vara de viktigaste förslagen pÄ arbetssÀtt som kan anvÀndas för att öka deras sjÀlvförtroende i matematikÀmnet samt vilka likheter och skillnader man kan se mellan elevers och lÀrare svar och mellan pojkar och flickors svar. Genom en genomförd enkÀtundersökning visar resultaten att mÄnga av pojkarna, flickorna samt lÀrare kryssat för förslag 3: varierat arbetssÀtt, förslag 8: Du fÄr tydligt veta vilka mÄl du jobbar mot/varför du jobbar med en viss sak, förslag 6: lÀraren anvÀnder en blandning av olika bedömningsmetoder och förslag 4: Gemensamma samtal och diskussioner. Ingen lÀrare har valt förslag 9: Du fÄr vara med och pÄverka mer som ett av de fem viktigaste.
Yrkesinriktat mentorskap för nyanlÀnda
AbstractInledning: Ă
r 2010 kom en ny etableringslag för nyanlÀnda och det hÀlsofrÀmjande synsÀttet har idag blivit centralt i utformningen av mÄnga etableringsinsatser. MÄnga nyanlÀnda har en lÄng process framför sig dÄ de mÄnga gÄnger har ett stort bagage med sig frÄn krigshÀrjade lÀnder och mÄnga otrevliga minnen och upplevelser.I dag pratas det mycket om hur vi tar tillvara och hur vi tar hand om dem som vi tar emot i Svergie, mÄnga synpunkter visar pÄ en bristfÀllig hantering, dÀr stödinsatser inte Àr tillrÀckligt anpassade och kunskap förbises. StödÄtgÀrder som idag erbjuds Àr den personliga etableringslotsen och olika arbetsmarknadspolitiska program dÀr mentorskap förekommer.Syfte: Syftet med uppsatts Àr att belysa vilket stöd mentorerna erbjuder de nyanlÀnda och hur mentorerna arbetar med de nyanlÀnda.Metod: För att erhÄlla kunskap om vilka stödÄtgÀrder som erbjuds och hur de anvÀnds av mentorerna genomförde vi ett antal intervjuer med ombedda yrkesverksamma mentorer. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet presenteras utifrÄn tre olika huvudkategorier, Att lÀgga upp individuella strategier mot mÄl, Skapa förutsÀttningar för att ta sig ut i arbetslivet, Skapa förutsÀttningar till personlig utveckling. Mentorerna anvÀnde olika strategier för att stötta deltagaren framÄt i den aktiva förÀndringsprocessen varav alla Àr individuellt anpassade.Konklusion: Mentorerna anvÀnde sig av en blandning av mÄnga olika teorier, vi kan se likheter i resultatet till Strength modell of Case mangement, Empowerment, och Kasam..
Kan ett spel i form av en mobilapplikation stimulera till fysisk aktivitet? : - 49 TurfanvÀndares perspektiv
Syftet med studien var att undersöka och beskriva vilka som anvÀnder spelapplikationen Turf i sin smart phone, hur de anvÀnder applikationen, samt om den kan stimulera till fysisk aktivitet bland anvÀndarna. Turf Àr ett spel dÀr det gÀller att erövra virtuella utomhuszoner med hjÀlp av telefonens GPSoch som kan ses som en blandning av orientering och ?herre pÄ tÀppan? i digital form. En kvantitativ metod anvÀndes för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna och en e-postenkÀt skapades och anvÀndes i datainsamlingen. Resultatet frÄn de 49 undersökta TurfanvÀndarna visade att de Äterfanns i ett brett Älderspann.
"...tradition, tenniskungen, vÀrldsspelare och vackra mÀnniskor" -Imagens pÄverkan av en ökad kommersialisering
Syfte:Studiens syfte bestÄr i att belysa hur företagen som sponsrar ett idrottsevenemang anser att deras image kan pÄverkas och förÀndras via den ökade kommersialiseringen av idrotten. Metod:Studien bygger pÄ en kvalitativ metod och det empiriska materialet samlades in via kvalitativa enkÀter. Arbetets utgörs av en blandning mellan induktiv och deduktiv ansats. Teoretiska perspektiv:De huvudsakliga teorierna i studien utgörs av Jiffer & Ross (1999) A-ERIK modellen, Rushall & Barnes (2005) sju vÀrdeskapande anledningar till ett sponsorsamarbete och Gwinners (1997) modell över image creation and image transfer in event sponsorship. Teorierna tillÀmpades för att undersöka hur en ökad kommersialisering av idrotten kan pÄverka företagens image.
En del av ett vi : En kvalitativ studie om ambulerande konsulters upplevda kÀnsla av tillhörighet till arbetsgivaren respektive kundföretaget.
Dagens arbetsmarknad har ett behov av flexibel och mĂ„ngkunnig arbetskraft som kan tillfredstĂ€lla arbetsbelastningen i organisationer. Bemanningsföretag har blivit ett verktyg pĂ„ arbetsmarknaden, för att kunna tillgodose arbetsgivarens krav pĂ„ kompetent och flexibel personal. Ăkad efterfrĂ„gan pĂ„ tidsbegrĂ€nsad arbetskraft har medfört att bemanningsbranschen har gjort en markant ökning i Sverige de senaste Ă„ren. Syftet med studien Ă€r att undersöka om de ambulerande konsulterna kĂ€nner tillhörighet till nĂ„gon organisation och i sĂ„ fall till vilken/vilka, bemanningsföretaget och/eller kundföretaget. Vi vill genom studien undersöka hur konsulternas upplevda kĂ€nsla av tillhörighet pĂ„verkas av att de ambulerar.
PÄverkar samhÀllets kroppsideal eleverna pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa?
Vi har en samtidskultur som prÀglas av en stark fokus pÄ kroppens utformning. Den finns överallt dÀr vi rör oss. Tidningar, tv och reklam visar oss hela tiden hur en manskropp eller en kvinnokropp skall se ut. Skolungdomar matas stÀndigt av intryck av att ett framgÄngsrikt liv hÀnger samman med en vacker kropp. SkolÀmnet Idrott och hÀlsa skapar olika förestÀllningar om kroppen och dess kroppslighet.
Fysikundervisning ur ett kulturperspektiv : (Physics education cultures ? A study of tuition culture)
Uppsatsen belyser fysikundervisning ur ett kulturperspektiv. En multivariatanalys ?principalkomponentsanalys ? har genomförts för att kartlÀgga fysikundervisningskulturer pÄtidigare respektive senare Är inom grundskolan. Syftet Àr att undersöka vilka likheter ochskillnader som finns mellan olika fysikundervisningskulturer för att ? med hjÀlp av tidigareforsking och litteratur ? se vilka möjligheter och problem som kan uppstÄ för elever och lÀrarei och med dessa fysikundervisningskulturer.
InnehÄll och presentation av psykosocial gruppverksamhet för mÀn med prostatacancer : C-uppsats pÄ Sjuksköterskeprogrammet
Syftet med studien var att undersöka hur en gruppverksamhet vars mÄl Àr att ge psykosocialt stöd och fysisk aktivitet till mÀn diagnostiserade med prostatacancer bör utformas och presenteras för att tilltala mÄlgruppen.Metod: Studien hade en kvalitativ, deskriptiv ansats och baserades pÄ fem individuella intervjuer och en fokusgruppsintervju . Samtliga intervjuer var semistrukturerade och spelades in.Huvudresultat: InnehÄllsanalyser av intervjuerna resulterade i följande tre kategorier; ?Presentation av gruppverksamhet?, ?Attityder? och ?InnehÄll i gruppverksamhet?. Varje kategori hade Àven ett antal subkategorier. Tillsammans ÄskÄdliggjorde kategorierna vad mÀn med prostatacancer ansÄg att en rehabiliteringsgrupp som Rehabilitering med samtal och yoga [RSYG] ska innehÄlla samt hur den kan presenteras.
LIKA ARBETE Pà OLIKA VILLKOR - De skilda uppfattningarna gÀllande arbetssÀtt och personalhantering
Vi har genomfört en kvalitativ studie pÄ en lagerverksamhet som till stor del anvÀnder sig av bemanningsföretag för att möta marknadens behov av olika toppar och dalar. Företaget som vi har gjort vÄr studie pÄ vÄgar gÄ mot strömmen och satsa pÄ sin verksamhet, dÄ de har genomfört en stor omorganisation, jÀmfört med mÄnga andra företag pÄ dagens marknad.Vi har genomfört intervjuer pÄ sex personer som Àr anstÀllda av företaget och som jobbar som lageranstÀllda, dessutom har vi genomfört tvÄ intervjuer med personer som jobbar högre upp i hierarkin och som Àr anstÀllda via bemanningsföretag. Till en början hade vi ett deduktivt förhÄllningssÀtt baserad pÄ Lean Production. Men dÄ empirin gav oss intressanta infallsviklar lÀt vi denna styra vÄr studie vilket innebar att vi fick andra teoretiska utgÄngspunkter och dessutom en blandning av deduktiv och induktivt förhÄllningssÀtt. Bland annat valde vi Foucaults teori kring övervakning som huvudfokus i vÄr studie dÄ det var kring detta Àmne vi fick fram intressant empiri.
Ăr lösenord informationssystemens akilleshĂ€l? En studie av studenter vid Högskolan i BorĂ„s lösenord
Denna studie berör de lösenord som studenterna vid Högskolan i BorÄs anvÀnder sig av, och omdessa Àr tillrÀckligt bra för att skydda den information de vill skydda. Den tar upp de problemsom finns med att anvÀnda lösenord som autentiseringslösning, samt de egenskaper som skaparett bra lösenord.Ett bra lösenord innehÄller fler Àn fjorton tecken och Àr en blandning av bokstÀver (gemener ochversaler), siffror och specialtecken, och innehÄller inga fraser, vÀlkÀnda uttryck eller ord som stÄri en ordlista. Lösenorden krypteras ofta med en sÄ kallad hashfunktion, en envÀgsfunktion somskapar en kontrollsumma. Om man pÄ ett sÀkert sÀtt skall spara lösenorden med denna metod börman anvÀnda ett sÄ kallat salt, en textstrÀng som gör sjÀlva lagringen sÀkrare.För att knÀcka lösenord kan man anvÀnda sig av flera olika metoder: SÄ kalladedictionaryattacker, som skapar lösenord utifrÄn en ordlista; brute forceattacker som anvÀnds föratt slumpa fram möjliga permutationer och sedan jÀmföra med lösenordet man vill knÀcka; samtrainbow tableattacker, en metod dÀr man anvÀnder fÀrdiggenererade tabeller som innehÄller allamöjliga permutationer.Vi har genom en enkÀt fÄtt en bild av hur studenterna vid Högskolan i BorÄs lösenord ser ut. Vihar genom ett experiment bekrÀftat att dictionaryattacker kan knÀcka 34 % av samtliga lösenord,och detta Àr endast en av metoderna.
Vilken svenska? : En jÀmförande analys av kursplaner i svenska under de senaste femtio Ären
I denna studie analyseras vilken Ă€mnessyn som kommer till uttryck i kursplaner i svenska utgivna mellan Ă„r 1962 och 2011. Detta görs genom tvĂ„ separata delstudier. Den ena delstudien kategoriserar kursplanernas formuleringar utifrĂ„n utbildningsfiolosofierna essentialism, perennialism, progressivism och rekonstruktivism. Den andra delstudien utgĂ„r istĂ€llet frĂ„n svenskĂ€mnesuppfattningarna svenska som fĂ€rdighetsĂ€mne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsĂ€mne, svenska som erfarenhetspedagogiskt Ă€mne samt svenska som personlig utveckling.Analysen visar hur synen pĂ„ svenskĂ€mnet förĂ€ndrats över tid dĂ„ utvecklingen inom utbildningsfilosofier gĂ„tt frĂ„n en essentialistisk syn i Lgr 62 och Lgr 69, via en rekonstruktivistisk Ă€mnessyn i Lgr 80, genom en mer inkonsekvent syn pĂ„ svenskĂ€mnet i Lpo 94 och slutligen Ă„ter till en progressivistisk syn pĂ„ svenskĂ€mnet i Lgr 11. Analysen utifrĂ„n svenskĂ€mnesuppfattningar visar hur Ă€mnessynen gĂ„tt frĂ„n att handla frĂ€mst om ett fĂ€rdighetsĂ€mne i Lgr 62 och Lgr 69, till att markant skifta till ett erfarenhetspedagogiskt Ă€mne i Lgr 80, via en jĂ€mn blandning av Ă€mnesuppfattningarna i Lpo 94 tillbaka till ett mer erfarenhetspedagogiskt Ă€mne i Lgr 11.Ămnessynerna som kommer till uttryck i kursplanerna i svenska har alltsĂ„ varierat kraftigt över tid.