I detta arbete behandlas de grundläggande elementen i en brottmålsprocess med särskilt fokus på hur själva bevisvärderingen går till, särskilt då DNA-bevisning ingår i materialet. Dels beskrivs de vanligast förekommande teorierna och vad som sagts om dessa i doktrinen, dels belyses utvalda rättsfall för att visa hur det hela faktiskt fungerar i praktiken. Problematiken kretsar främst kring hur en domstol kommer fram till att ett visst faktums existens är ställt utom rimligt tvivel. Texten föreslår att de nuvarande metoderna för bevisvärdering bör kompletteras med metoder som utvecklats av besluts-, risk- och policyanalysvetare. Mer specifikt föreslås att domstolar i större utsträckning bör använda metoder så som Bayes teorem för att anpassa sina sannolikhetsuppskattningar då nya bevis förs fram i en process..

Hur betraktas kvinnor intagna på anstalt av den svenska kriminalvården? Detta är frågan jag har ämnat att försöka besvara i denna uppsats. Då det är en stor fråga utgör mångfacetterade perspektiv grunden för analysresultatet. Läsaren får bland annat ta del av hur diskussionerna förts angående blandade anstalter och hur kvinnliga anställda respektive kvinnliga intagna resonerar kring vad som är kvinnornas bästa. Jag har valt att problematisera i vilken form och under vilka omständigheter kvinnorna framställs och begrundat vilka konsekvenser olika förhållningssätt kan få för de berörda kvinnorna i relation till kriminalvården såväl som allmänheten..

Inom hälso- och sjukvårdsområdet såväl som inom många andra yrkesområden förs idag en diskussion om säkerhet och hur denna kan upprätthållas. Anestesisjukvården är inget undantag. Den största delen av debatten ligger på en lednings eller chefsnivå, där man pratar om hela system som måste omarbetas för att finna en säkrare miljö för patienter och yrkesverksamma. Syftet med denna studie var att belysa och beskriva de metoder som de kliniskt verksamma inom anestesisjukvården kan använda sig av för att ge en så säker vård som möjligt till patienten i samband med anestesi. Metoden var en litteraturstudie som bygger på tio vetenskapliga artiklar.

I dagens samhälle är det nästan nödvändigt med kunskaper inom naturvetenskap, matematik och teknik för att kunna hänga med i samhällslivet. Det krävs kunskaper för att kunna delta i samhällsbeslut som handlar om forskning, hälsa, miljö, teknik och miljö och många yrken kräver att man har djupa kunskaper om naturvetenskap.  Samtidigt kommer allt fler rapporter om att intresset för dessa ämnen minskar hos barn och ungdomar. Det blir ett glapp mellan vad samhället kräver och vad skolan utbildar för.Syftet med den här undersökningen är att undersöka olika alternativa metoder som lärare kan använda vid undervisning av naturvetenskapliga ämnen för att skapa ett ökat intresse för dessa ämnen. Undersökningen utfördes genom kvalitativa djupintervjuer med två erfarna pedagoger som undervisat inom dessa ämnen på grundskola och gymnasium. Resultatet visar att de två lärarna blandar många olika modeller att de anpassar dem efter vilken klass eller grupp de jobbar med. Viktigt för dem är att själva känna nyfikenhet och inspiration för det de gör för då kan de förmedla det engagemanget till sina elever .

I denna studie undersöktes hur man som pedagog kan bemöta barn med ADHD-problematik och vilka arbetsmetoder man kan använda sig av. Materialet är framtaget med hjälp av litteraturstudier och intervjuer. Studien fokuserar på två frågeställningar: 1) Hur bemöter pedagoger barn med ADHD? 2) Vilka arbetssätt/metoder används för att främja barn med ADHD? I undersökningen intervjuades fem pedagoger och det framgick att de alla hade ungefär samma uppfattning om hur man som lärare bör bemöta barnen, men de hade olika metoder för arbetet med varje enskilt barn. Samtliga pedagoger poängterade vikten av struktur och individuellt utformade aktivitetsscheman och menade att detta är de viktigaste delarna i arbetet med barn med ADHD-problematik. De ansåg att barnen mår bra av en god struktur i vardagen. Slutsatsen av studien är att pedagogen bör utforma en strukturerad läromiljö och tillgodose individens behov för att varje barn ska kunna utvecklas och må bra i vardagen.

Obehandlad eller otillräckligt behandlad postoperativ smärta är vanligt. Medan icke farmakologiska och kognitiva metoder till smärtbehandling är vanliga och har visat sig effektiva som komplement till farmakologisk smärtbehandling vid behandling av långvarig (kronisk) smärta, används dessa metoder väldigt lite när det gäller akut smärta som postoperativ smärta, där farmakologisk smärtbehandling är mest vanligt. Denna litteraturstudie ämnade söka kunskap om vetenskapligt belagda icke farmakologiska eller komplementära metoder för att förebygga eller behandla postoperativ smärta. Metoden var en litteraturstudie och sökningar gjordes i databaserna Cinahl och Medline under hösten 2008. Artiklarna skulle vara vetenskapliga artiklar och publicerade år 2000 eller senare.

Kalvningsförlamning är en av de vanligaste sjukdomarna hos mjölkkor och orsakas av ett metaboliskt tillstånd hos kon som kallas klinisk hypokalcemi. När laktationen startar vid kalvning transporteras stora mängder kalcium till juvret och kalciumkoncentrationen sjunker drastiskt i blodet. Om kon inte kan kompensera för kalciumsänkningen kan inte nervsystemet och musklerna fungera som de ska vilket gör att kon blir förlamad och oförmögen till att resa sig upp. På grund av att det är en sjukdom med allvarliga symptom och som kan leda till stora ekonomiska konsekvenser för producenten är det viktigt att kunna förebygga sjukdomen. Syf-tet med det här arbetet är därför att ta reda på vad som orsakar kalvningsförlamning samt hur tillståndet kan förebyggas hos kon och vilka metoder som är vanligast.

Detta examensarbetet undersöker möjligheten att eliminera de amplitudtoppar som uppstår då flera sinussignaler av slumpmässiga frekvenser adderas. Det som eftersträvas är en signal innehållande flera godtyckliga frekvenser samtidigt som den bibehåller en låg Crestfaktor (eller PAPR). De metoder som tas fram implementeras sedan i en FPGA. Rapporten behandlar de metoder som undersökts både i teoretiska utvärderingar samt i en hårdvaruimplementation. Resultaten visar på att det inte finns någon enkel lösning på problemet, men att en kombination av metoder kan användas för att få en förbättring av signalens Crestfaktor.

I detta arbete undersöks effektiviteten hos Androids medföljande metoder för att uppnå beständigt tillstånd. Undersökningen baseras på ett egenutvecklat verktyg för att mäta de olika metodernas effektivitet, med avseende på tid för att spara ner och läsa in tillståndet samt hur mycket utrymme det sparade tillståndet tar upp i sekundärminnet. Resultaten från undersökningen visar att de olika metoderna presterar olika bra beroende på tillståndets storlek samt om tillståndet mestadels består av text eller av nummer. Den metod som generellt är mest effektiv är Javas Serializable. Framtida undersökningar skulle kunna komplettera den genomförda undersökning genom att också utvärdera effektiviteten hos metoder som tillhandhålls via externa bibliotek..

Studiens syfte var att undersöka vilka metoder som används i det didaktiska arbetet med barns språkutveckling i förskola och skola, vilka metoder som rekommenderas för barn med avvikande språkutveckling, samt hur arbetet med språkutveckling kan läggas upp i en barngrupp. Metoden som användes var en kvalitativ forskningsansats där intervjuer gjordes med sex verksamma pedagoger. Urvalet av informanter gjordes med utgångspunkt i deras arbetsuppgifter; tre specialpedagoger, en logoped och två pedagoger verksamma i förskoleklass. De viktigaste resultaten som framkom var vikten av att pedagoger som arbetar med barns språkutveckling inte bara har kunskap om metoderna för att arbeta med denna, utan att de även har kunskap om hur barn utvecklar språk. De måste dessutom känna till tidiga tecken på avvikande språkutveckling, samt på vilka sätt de kan stödja barn i behov av särskilt stöd för att tidigt sätta in rätt insatser..

SammanfattningDagens globalisering av svenska verksamheter bidrar till ett ökat behov av ett mer effektivt arbete. Inom tillverkningsindustrin bör företagen vara mer produktiva då kundbasen blir större och efterfrågan av produkter ökar. I takt med att ett företag växer så måste även uppföljning av arbetet bli bättre.Syftet med denna studie är att undersöka vilka verktyg som används i svenska företag för att mäta produktivitet. Med verktyg menas nyckeltal och metoder som kan användas för att få en bättre uppföljning. Det sker genom att studera vetenskaplig litteratur kring ämnet och intervjuer med produktionsansvariga hos Atlas Copco och Mondelez.

Olsson, R & Ståleker H. Metoder med inriktning på beteendeförändringar för personer i behov av förändrade kostvanor. ? En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng.

Vi har studerat tre metoder för läs- och skrivinlärning, Wittingmetoden, LTG och Whole Language. Vi har gjort intervjuer med fyra lärare som inte säger sig arbeta med någon specifik metod. Syftet är att se om vi kan se spår av Wittingmetoden, LTG och Whole Language i de intervjuade lärarnas undervisning. Vi vill se om man kan nå framgång med läs- och skrivinlärningen utan att följa någon speciell metod samt se hur mycket de olika metoderna genomsyrar undervisningen. Vår studie visar att samtliga lärare arbetar mycket lika och mest spår finns det av LTG och Whole Language men vi kunde även finna en del spår från Wittingmetoden.

AbtraktSyftet med vår studie är att utifrån en socialpsykologisk frågeställning se vilka faktorer och vilket förhållningssätt som har påverkan på en individs tillfrisknade inom missbruksvården. Vi har båda erfarenheter utav personer med missbruksproblem det kan vara en av de faktorerna som har bidragit till viljan om att utforska och studera om vad som leder till individernas bättringsväg. Studiens centrala frågeställning är: Vilka metoder använder personalen på Henjahemmet, i vilken omfattning innefattar de evidensbaserade metoder och vilka metoder och annan påverkan upplever personal och klienter som verksamma. I vår studie så har vi sex individuella kvalitativa och semistrukturerade intervjuer och en grupp intervju som bestod utav tre individer. Dessa har vi sedan analyserat utifrån socialpsykologiska frågor.

Syftet med denna studie är att beskriva tidigare forskning kring interventioner och metoder som har höjt självkänslan hos ungdomar. De preciserade frågeställningarna är: Vilka metoder och interventioner finns det? Vad är utmärkande för innehållet i de metoder och interventioner som i hög grad hjälper ungdomen att höja sin självkänsla? Vilka effekter har de? Självkänsla står för värdering av vad eller hur vi är. Den anger vårt känslomässiga förhållande till oss själva: hur vi värderar vår självbild och hur vi känner inre tillfredsställelse och tillit till oss själva. För att förklara självkänsla hos ungdomar har jag använt begrepp från senmodernt perspektiv, anknytningsteori och kognitiv teori. Metoden som jag har använt mig av är en typ av litteraturstudie som kallas scoping study.