Sök:

Sökresultat:

286 Uppsatser om Blćbetong - Sida 16 av 20

Inventering av skador och nedbrytningsmekanismer hos betongbroar i vÀgmiljö

Ett sÀtt att undersöka kvaliteten i en lödfog Àr att kontrollera dess tÀckningsgrad med hjÀlp av ultraljud. Detta Àr en teknik som GKN Aerospace anvÀnder, bland annat för att kontrollera lödfogar pÄ en specifik flygmotorkomponent. För att komponenten skall kunna godkÀnnas krÀvs det att alla fogar uppnÄr den önskade tÀckningsgraden. De fogar som inte uppfyller kraven mÄste lödas om tills de kan godkÀnnas. GKN önskar öka effektiviteten genom att minska behovet av omlödningar.

Metodik för faststÀllande av bÀrförmÄga pÄ befintliga betongkonstruktioner

Many buildings are now nearing the end of their service life. This applies to both the older houses from the 40's and 50's to the million project houses that did not prove to be as sustainable in the long run. Often there is a desire to extend the service lifetime, but to do that you need to make detailed inspections. The Folkets hus in GĂ€vle is one of those buildings that is in need of renovation and to fulfill the new requirements that must be met in today's buildings. It is desired to make the buildings rentable space more attractive and to extend the building with two more floors.

4D CAD och Line of Balance för effektivt betongbyggande

Det finns stor potential i byggbranschen att förbÀttra produktionsprocessen pÄ en arbetsplats med hjÀlp av nya planerings- och modelleringsverktyg. En produktionsteknologi som Àr sÀrskilt intressant att studera Àr det platsgjutna betongbyggandet. HÀr utförs mÄnga olika, men sammanhÀngande, moment tÀtt pÄ varandra och processen styr mycket av andra processer som följer efter detta skede. Det Àr dÀrför viktigt att kunna planera och kontrollera byggandet med platsgjuten betong med enkla och effektiva planeringsverktyg. En relativt ny modelleringsteknik som har stor potential att förbÀttra produktionsprocessen Àr 4D CAD.

Sprickminimering hos industrigolv utsatta för krympning : Ett förslag till ÄtgÀrdsprogram

I Sverige produceras varje Är grovt uppskattat ca. 1,5?2,0 miljoner m2 industrigolv av betong [1]. Resultaten Àr varierande och det vanligaste felet hos dessa golv Àr sprickor [2]. I sprickorna letar sig vatten och i vissa fall klorider ned och förorsakar armeringskorrosion.

Varför blev en lokal brofrÄga en riksangelÀgenhet?

I och med att BergnÀsbron firade 50 Ärs jubileum i Är 2004, insÄg vi att vÄr kÀnnedom om lokalhistoria inte var den allra bÀsta. Vidare reflekterade vi över att mÄnga LuleÄbor inte kÀnner till de bakomliggande faktorerna som gjorde att det tog mer Àn hundra Är innan en bro kunde byggas över Lule Àlv vid LuleÄ. Ett avgörande skÀl till vÄrt Àmnesval kom fram nÀr vi började intressera oss för GÀddviksbron och dess tillkomst. Det framgick dÄ tydligt att brofrÄgan inte bara handlade om GÀddviksbron utan Àven BergnÀsbron, dÀr dess placering i mÄnga Är skulle komma att debatteras. SÄledes var brofrÄgan en lokal stridsfrÄga, men övergick till att bli en riksangelÀgenhet nÀr lÀnets riksdagsmÀn debatterade frÄgan i kammaren.

Biosolar Roofs ? gröna tak version 2.0 : en plats för biologisk mÄngfald, solpaneler och pollinatörer

Urbanisering och förtÀtning leder till att habitat fragmenteras och att grönytor minskar, vilket gör det svÄrt att vÀrna om den biologiska mÄngfalden. Ett exempel pÄ grön infrastruktur Àr gröna tak som blir ett sjÀlvklart val för att sammanfoga grönytor i en stad. Förutom flera privat- och samhÀllsekonomiska vinster, kan gröna tak bidra till att öka den biologiska mÄngfalden. Vegeterade tak bestÄr vanligen av prefabricerade mattor som har ett tunt substratdjup med en vegetation som frÀmst bestÄr av Sedum album och mossa. För den biologiska mÄngfalden har dessa mattor ett lÄgt vÀrde till skillnad frÄn biodiversitetstak som hyser en mer varierad flora och fauna.

TrÀbroguide för Svenska TrÀbroar AB

Svenska TrÀbroar AB vill öka marknadsföringen och försÀljningen av trÀbroar. Syftet med projektet har varit att ta fram en TrÀbroguide för att locka fler att anvÀnda sig av trÀbroar istÀllet för betong- eller stÄlbroar. MÄlgruppen ska fÄ en förstÄelse för varför de ska vÀlja en trÀbro framför andra alternativ. MÄlet har varit att ta fram material för att trycka upp en TrÀbroguide, en broschyr som Àr vikbar med 3 A4 bredvid varandra och med tryck pÄ bÄda sidorna. Vikt format Àr den som en A4.

Horisontalstabilisering av höghus i trÀ: Utredning av de vinkelrÀta skivornas inverkan pÄ bÀrförmÄgan vid horisontalstabilisering

Syftet med detta arbete Àr att visa att det inte bara Àr det skivor parallellt vindriktningen som pÄverkar stabiliseringen utan Àven de vinkelrÀt vindriktningen. Byggnaden som kommer att studeras Àr ett av tvÄ stycken ÄttavÄningshus utanför Stockholm. BÄda husen Àr likadana och bestÄr av nedersta vÄningen i betong och resterande sju vÄningar i trÀ. Detta Àr ett husbyggnadsprojekt som görs utav LindbÀcks Bygg AB i PiteÄ.Genom detta arbete ska stabiliseringen i den vinkelrÀta riktningen undersökas mer hur den samverkar med den parallella. Det ska visas genom berÀkningar dÀr vindstabilisering genom skivverkan berÀknas som vanligt, parallellt vindriktningen, och dÀrefter Àven ta med skivorna vinkelrÀtt vindriktningen.

Torkklimat under byggproduktion : En kvantitativ studie baserad pÄ klimatdata och litteraturstudier

En utmaning under produktionen Àr uttorkning av byggfukt i byggnadens betongbjÀlklag. Om uttorkningen försenas kan golvbelÀggningar inte appliceras i rÀtt tid, men att arbetet forceras Àr inte ett alternativ, dÄ risken finns att fuktskador uppkommer under driftsskedet. Avgörande för att uttorkningen skall fortskrida enligt plan Àr att torkklimatet i byggnaden Àr gynnsamt för uttorkningsprocessen. För att kontrollera torkklimatet genomför företaget ett omfattande arbete genom att mÀta klimatet, dÀr dataloggar pÄ olika platser i byggnaden registrerar luftens temperatur och relativa fuktighet. Tillsammans med trendmÀtningar i betong Àr tanken att insamlad data skall ge en bild av hur uttorkningen fortskrider.

Reparation och underhÄll ur ett livscykelperspektiv: Korrosion av betongbroar

En fungerande infrastruktur Àr viktig för Sverige dÀr brokonstruktionerna innehar en viktig roll dÄ landets naturlandskap Àr fyllt av hinder som man mÄste ta sig över för att komma fram. Broar dimensioneras vanligtvis för en livslÀngd pÄ 120 Är och för att de ska uppfylla funktionen under denna tid i trafiken krÀvs stor kunskap om hur de ska konstrueras. Forskning kring betongkonstruktioners bestÀndighet har under de senaste decennierna fÄtt en allt större betydelse. Anledningen till detta Àr att en del av de Àldre betongkonstruktionerna visat tecken pÄ tidig och omfattande nedbrytning. Vilket, i vissa fall orsakas av dÄlig kvalitet vid utförandet men till största del av miljöpÄfrestningen under driften sÄ som exempelvis vÀgsalt och tyngre transporter.

"Jo men det Àr ju en betong? : En kvalitativ studie om pojkars syn pÄ och attityd till polisen studerat utifrÄn socialekologisk teori

Denna studie undersöker pojkars syn pÄ och attityd till polisen genom sju kvalitativa intervjuer med pojkar i Äldrarna 15-19 Är. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr socialekologisk teori, utvecklad av Shaw och McKay, dÀr deras beskrivning av hur brottslighetens omfattning skiljer sig i olika delar av staden ligger till grund för att tvÄ kommuner i Stockholms lÀn valdes ut för denna studie. Teorin beskriver att ungdomar som lever i de mer utsatta omrÄdena ofta övertar normer och vÀrderingar ifrÄn personer i detta omrÄde. Detta gör att attityder till polisen kan antas Àrvas via personer i omrÄdet vilka torde se olika ut i olika utsatta omrÄden. Detta gör denna studie kriminologiskt relevant dÄ syftet var att undersöka huruvida ungdomars bild av polisen skiljer sig i kommuner med olika nivÄer av socioekonomisk status.

JÀmförelse och utvÀrdering av dimensioneringsmetoder för stabiliserande vÀggar av armerad betong i höga hus

Högre byggnader i Sverige stabiliseras vanligen med vÀggar som dimensioneras för att uppta bÄde skjuv- och tryckkraft, sÄ kallade ?Shear-Walls? eller stabiliserande vÀggar. Vid dimensionering av dessa element refererar den aktuella normen, SS-EN 1992-1-1 (EK2) till fackverksmetoden. DÄ det rÄder brist pÄ praktiskt applicerbara dimensioneringsregler för fackverksmetoden för stabiliserande vÀggar anvÀnds i dagens lÀge ofta den amerikanska betongnormen, ACI som med sitt enklare och mer praktiska tillvÀgagÄngssÀtt konkurrerar ut fackverksmetoden. Eftersom dessa hus byggs i Sverige ska Eurokoderna tillÀmpas, dÀrför Àr det intressant att veta hur stor skillnaden i bÄde armering, men Àven styvhet blir om bÄda metoderna tillÀmpas pÄ ett vÀggelement.

Sprickbildningsproblem i freivorbau broar

Sprickor i tvÄ nya freivorbau broar gav anledningen att undersöka om det finns brister i de svenska normerna BBK 94. MÄnga kunniga inom omrÄdet har skrivit om problemet. De har ocksÄ genomfört berÀkningar och jÀmfört de svenska med andra normer för att se om det finns grund att tro att de svenska inte uppfyller de krav pÄ sÀkerhet som man förvÀntar sig. Under-sökningarna har centrerat sig kring berÀkningen av tvÀrkraftkapaciteten, utan nÄgon ingÄende analys av sprickbreddskriterier. DÀrför har detta examensarbete koncentrerat sig pÄ sprick-breddberÀkningar med hjÀlp av BBK 94 och jÀmfört dessa med andra normer.Utvecklingen av freivorbau broar gÄr hand i hand med framsteg inom spÀnnbetong och konsolutbyggnadsmetoder.

Laborativ utvÀrdering av utrustning för bestÀmning av tryckhÄllfasthet hos sprutbetong

I dagens lÀge vid anvÀndning av sprutbetong sÄ tas vanligtvis ingen hÀnsyn till att struktur och materialegenskaper hos sprutbetong Àr annorlunda Àn för motsvarande gjuten betong. Dessa olikheter i struktur och egenskaper beror dels pÄ anvÀndningen av acceleratorer, högre cementhalt och en mindre ballaststorlek i sprutbetongen. Tidigare har mer eller mindre standardiserade recept för sprutbetongen anvÀnts vilket har haft liten variation oavsett de geologiska förutsÀttningarna. Detta har i vissa fall gett stora konsekvenser t.ex. i form av sprickbildning pÄ grund av krympning.

Opera i Stockholm, VĂ€rtahamnen

Stockholms nya opera Àr placerad pÄ Frihamnspiren, den mest spektakulÀra platsen i hela VÀrtahamnen. I det hÀr lÀget sÄ ser man operan, nÀstan helt omgiven av vatten i vyn frÄn Lidingöbron. Norra DjurgÄrdsstaden och VÀrtahamnen kommer att behöva ett landmÀrke för att verkligen bli ett resmÄl för alla medborgare. OmrÄdet kommer att bli ett mycket attraktivt och aktivt omrÄde med bÄde bostÀder och kontor, samtidigt som man kommer att behÄlla delar av fÀrgetrafiken.PÄ piren har jag behÄllt de inledande tegelmagasinen pÄ vardera sida om vÀgen, och sedan fyllt pÄ med nya byggnader med stödjande funktioner till operan, sÄ som hotell, relaterade skolor m.m. LÀngre fram kommer man till en besöksparkering (Àven parkering under huset) och en smÄbÄtshamn.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->