I sen dräktighet och vid laktationens inledning avger mjölkkor stora mängder kalcium till fostret och mjölkproduktionen. Kons förmåga att upprätthålla kalciumbalansen sker med hjälp av mobilisering av kalcium från skelettet samt upptag av kalcium från tarmen, mekanismer som regleras hormonellt, huvudsakligen av parathormon (PTH) och 1,25-dihydroxyvitamin D3 (calcitriol). Om kons regleringsmekanismer inte lyckas återställa kalciumkoncentrationen i plasma drabbas djuret av klinisk hypokalcemi som kan orsaka kalvningsförlamning. Flera olika strategier har etablerats för att förebygga denna utveckling. En väletablerad metod är lågkalciumdieten som syftar till att stimulera djurets metabolism för att öka aktiveringen av de endogena regleringsmekanismerna vilket resulterar i en bättre förmåga hos djuret att återställa kalciumförlusterna.

Bakgrund: Smärterfarenheter är subjektiva, enskilda upplevelser, som kan framträda varierande och är vanligt förekommande vid långt gångna cancersjukdomar. Palliativ vård månar om patientens välbefinnande genom att se den hela människan och bland annat tidigt identifiera och behandla olika typer av smärta. I begreppet smärta ingår de olika dimensionerna av fysisk, psykisk, social och andlig/existentiell smärta. Dessa olika smärttillstånd kan samverka med varandra och förstärka den upplevda smärtan. Detta är smärtor som påverkar den cancersjuke patientens välbefinnande och välmående i dennes sista dagar.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva patienters erfarenheter av cancerrelaterad smärta i palliativ vård.Metod: Litteraturöversikten är grundad på elva vårdvetenskapliga artiklar: sju kvalitativa, två kvantitativa och två med både kvalitativ och kvantitativ ansats.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vad som orsakar fallolyckor hos äldre inom vårdhem, beskriva preventionsåtgärder samt att granska de urvalsmetoder som de granskade artiklarna använde sig av.Metod: Artiklar söktes i databaserna PubMed, Medline samt Cinahl med publiceringsbegränsning mellan år 2008-2013. Totalt 16 artiklar inkluderades.                 Resultat: Föreliggande litteraturstudies resultat delades upp i två huvudkategorier med sex underrubriker varav fyra berörde orsaker till fallolyckor och två behandlade preventionsåtgärder. 1) Individuella faktorer; flera individuella faktorer såsom ålder, ostabil gång samt medicinsk bakgrund visade sig orsaka fallolyckor hos äldre boende på vårdhem. 2) Fysisk vårdmiljö; många aspekter av vårdhemmets miljö orsakade fallolyckor hos äldre boende på vårdhem, exempel på dessa aspekter var rummens utformning samt inredning. 3) Hjälpmedel; ett samband påvisades mellan fallolyckor och hjälpmedlet rullstol där antalet fallolyckor ökade vid användandet av rullstolar.

I Sverige drabbas närmare 8000 kvinnor av bröstcancer varje år. Bröstcancer är vanligast hos kvinnor över 40 år och utgör 30 % av alla cancersjukdomar hos kvinnor. Cirka 25 % av alla bröstcancerformer är HER2 (human epidermal growth factor receptor) -positiva. HER2-positiv bröstcancer resulterar i en aggressiv fenotyp och en väldigt dålig prognos.  Varje år får cirka 1300 ? 1400 bröstcancerpatienter en spridning av sin sjukdom.

Hjärtsvikt är ett tillstånd då hjärtfunktionen försämrats och cirkulationen inte förser kroppens alla organ med tillräckligt stort blodflöde. Vid hjärtsviktsbehandling är loopdiuretika viktigt för att behandla ödem då det verkar vätskedrivande. Torasemid är ett loopdiuretika som har visats vara effektivt och bra tolererat. I flera studier har effekterna jämförts mellan torasemid och furosemid varvid många betydelsefulla och förmånliga effekter har observerats för torasemid. Syftet med litteraturstudien var att ta reda på om torasemid kan vara ett bättre alternativ till furosemid vid hjärtsviktsbehandling, om torasemid bör kombineras med spironolakton, om furosemid borde sluta användas och varför torasemid inte används i större utsträckning vid hjärtsviktsbehandling. Slutsatsen av litteraturstudien är att torasemid borde användas istället för furosemid vid behandling av hjärtsvikt, vilket grundas på de fördelar som har redovisats i genomförda studier.

En operation framkallar en icke önskvärd fysiologisk reaktion hos patienten som benämns som kroppens stressvar. Stressvaret innebär att sympatiska nervsystemet aktiveras och att endokrina ändringar erhålls, bland annat minskning i sekretionen av TSH och insulin samt ökning i sekretionen av ACTH, kortisol och ADH. En viktig uppgift för en veterinär är att välja premedicineringsläkemedel innan en operation. Premedicineringsläkemedel har som främsta uppgifter att motverka det perioperativa stressvaret hos djuret, minska smärta och förstärka anestesimedlens effekt. Syftet med det här arbetet är att beskriva vad som händer i kroppen vid ett perioperativt stressvar och hur svaret kan motverkas med hjälp av premedicineringsläkemedel. Premedicineringsläkemedel väljs och kombineras från klasserna sedativa, analgetika och antikolinergika. De vanligaste använda sederande läkemedlen på svenska veterinärkliniker är dopaminantagonisten acepromazin och alfa2-agonisten medetomidin.

Den rekordartade tekniska utvecklingen som världen har utsatts för under de senaste 100 åren har lett till att vi nu får se dess negativa biverkningar, förstörelsen på vår natur. Detta har i sin tur lett till att organisationer fått upp ögonen för fördelarna som uppstår med att arbeta mot miljöförstörelsen. Nya organisationer och företag gör entré på marknaden hela tiden och alla, nya som gamla, spelar en stor roll för vår miljö. Genom att arbeta för en minskad miljöpåverkan kan en organisation inte endast skaffa sig konkurrensfördelar utan även skapa ett bättre samarbete med intressenter och sina anställda.Denna framväxt av miljömedvetna organisationer gjorde det intressant för oss som författare att titta närmare på hur dessa organisationer använder sig av grön marknadsföring. Vi valde att applicera det på en kommun, nämligen Halmstad kommun.

Utförandet av radikal prostatektomi, det vill säga borttagande av prostatakörteln vid prostatacancer, har tills nyligen utförts antingen med traditionell öppen kirurgi eller med laparoskopisk kirurgi, så kallad titthålskirurgi. I slutet av 1990-talet introducerades emellertid ett tredje alternativ för utförande av detta ingrepp, nämligen den robotassisterade kirurgin. Användandet av denna typ av kirurgi, som är en vidareutveckling av den konventionella laparoskopiska kirurgin, medför såväl konstaterade som potentiella fördelar. Till dessa hör en ökad precision i ingreppen, vilket orsakar mindre smärta och blödning, samt eventuellt även bättre resultat angående urininkontinens och impotens vilka är vanliga biverkningar av radikal prostatektomi. Användandet av robotassisterad kirurgi istället för öppen respektive konventionell laparoskopisk kirurgi för utförande av radikal prostatektomi har förutom intressanta medicinska aspekter även relevanta ekonomiska aspekter.

SAMMANFATTNINGBakgrundDemenssjukdom innebär att hjärnceller skadas och dör vilket leder till att hjärnans funktioner bryts ned med en kognitiv funktionsnedsättning till följd. Vidare försämras vanligtvis minnet och den drabbades personlighet kan komma att påverkas. Även förmågan att kommunicera försämras och uppfattningen och förståelsen för omgivningen kan förvanskas. Det beräknas att cirka 90 procent av alla svårt demenssjuka personer någon gång drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom. Exempel på dessa symtom kan vara agitation, aggression, ångest och sömnstörningar.

Njurtransplantation är det enda botande behandlingsalternativet för patienter som befinner sig i kronisk njursviktsstadium 5. Dagens mest använda immunsuppressiva kombinationsbehandling i klinisk praxis består av calcineurinhämmaren takrolimus, mykofenolatmofetil och kortikosteroider i form av prednisolon. Belatacept (Nulojix®) är ett fusionsprotein som introducerades på marknaden 2011 och ska ses som ett alternativ för primär immunsuppressiv behandling. Verkningsmekanismen för belatacept är att hämma aktiveringen av T-celler genom blockera co-stimulatoriska signaler från antigenpresenterande celler. Teorin bakom belatacept är att man genom en mer specifik immunsuppression ska kunna undvika de nefrotoxiska biverkningar som calcineurinhämmarna takrolimus(Prograf®) och ciklosporin(Sandimmun®) ofta ger.

Bakgrund: HIV är ett retrovirus som lagras i kroppens arvsmassa. Utan behandling angriper HIV-viruset kroppens vita blodkroppar och detta resulterar i att immunförsvaret kollapsar. Slutstadiet för sjukdomen är när den smittade har ett så dåligt fungerande immunförsvar att det inte kan skydda kroppen längre, vanliga infektioner blir mycket allvarliga. Slutstadiet kallas AIDS. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att studera de specifika läkemedlen och hur behandlingen av HIV-1 smittade i Sverige har förändrats från 1980-talet jämfört med idag, 2009.

Cystisk fibros (CF) är en kronisk, ärftlig sjukdom, som framför allt drabbar lungorna och kan p.g.a. påverkan på dessa leda till för tidig död. I Sverige är ca 650 personer drabbade av cystisk fibros och det föds runt 20 barn med CF i Sverige varje år.CF beror på förekomst av en eller flera mutationer i genen för Cystic Fibrosis Transmembrane Conductance Regulator (CFTR), vilket leder till defekt CFTR och därmed till rubbad jontransport över cellmembranet. Det finns idag inget botemedel mot CF. Fram till nu har behandlingarna av CF riktats mot sjukdomens symtom.

Introduktion: Övervikt och fetma är ett globalt växande folkhälsoproblem vilket leder till enorma ekonomiska samhällskostnader. Fetmakirurgi, bland annat Reglerbart gastriskt band (Adjustable Gastric Banding, AGB), har visat långsiktiga effekter på viktminskning, medan icke-kirurgisk fetmabehandling har visat mindre tydliga effekter. Detta har lett till att fetmakirurgin ökat dramatiskt. Trots detta har vissa kirurgipatienter svårigheter i att upprätthålla viktminskning över tid. Fetmakirurgi kan även leda till senkomplikationer och Biverkningar.

Cystisk fibros (CF) är en kronisk, ärftlig sjukdom, som framför allt drabbar lungorna och kan p.g.a. påverkan på dessa leda till för tidig död. I Sverige är ca 650 personer drabbade av cystisk fibros och det föds runt 20 barn med CF i Sverige varje år.CF beror på förekomst av en eller flera mutationer i genen för Cystic Fibrosis Transmembrane Conductance Regulator (CFTR), vilket leder till defekt CFTR och därmed till rubbad jontransport över cellmembranet. Det finns idag inget botemedel mot CF. Fram till nu har behandlingarna av CF riktats mot sjukdomens symtom.

Cystisk fibros (CF) är en kronisk, ärftlig sjukdom, som framför allt drabbar lungorna och kan p.g.a. påverkan på dessa leda till för tidig död. I Sverige är ca 650 personer drabbade av cystisk fibros och det föds runt 20 barn med CF i Sverige varje år.CF beror på förekomst av en eller flera mutationer i genen för Cystic Fibrosis Transmembrane Conductance Regulator (CFTR), vilket leder till defekt CFTR och därmed till rubbad jontransport över cellmembranet. Det finns idag inget botemedel mot CF. Fram till nu har behandlingarna av CF riktats mot sjukdomens symtom.