Obehandlad eller otillräckligt behandlad postoperativ smärta är vanligt. Medan icke farmakologiska och kognitiva metoder till smärtbehandling är vanliga och har visat sig effektiva som komplement till farmakologisk smärtbehandling vid behandling av långvarig (kronisk) smärta, används dessa metoder väldigt lite när det gäller akut smärta som postoperativ smärta, där farmakologisk smärtbehandling är mest vanligt. Denna litteraturstudie ämnade söka kunskap om vetenskapligt belagda icke farmakologiska eller komplementära metoder för att förebygga eller behandla postoperativ smärta. Metoden var en litteraturstudie och sökningar gjordes i databaserna Cinahl och Medline under hösten 2008. Artiklarna skulle vara vetenskapliga artiklar och publicerade år 2000 eller senare.

Cancerrelaterad smärta är inget enhetligt begrepp, den kan ha både nociceptiv (smärta från sinnesceller i vävnader) och neurogen (skada eller störning i nerver) komponent. Smärta kan dessutom ha inslag av oro, ångest och depression vilket förstärker smärtupplevelsen. På detta sätt kan smärtan leda till dålig sömn, inskränkt rörlighet, nedsatt koncentrationsförmåga och social isolering. Syftet med studien var att systematiskt undersöka vilka effekter samt komplikationer akupunktur som komplement till farmakologisk smärtbehandling har vid cancerrelaterad smärta. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie.

Utifrån våra erfarenheter som sjuksköterskor har vi en gemensam upplevelse av att det finns problem runt läkemedel och äldre. Det finns studier som visar att mellan 10 till 20 procent av äldre som läggs in akut på sjukhus beror på läkemedelsrelaterade problem. Biverkningar av läkemedel kan för den äldre ge ett lidande istället för ett lindrande. För att komma vidare tror vi att sjuksköterskor i mötet med den äldre behöver skapa förutsättningar för delaktighet i läkemedelsbehandling och därmed kunna uppfatta den äldres behov såväl uttalade som outtalade. Vad är det som hindrar och möjliggör patientens delaktighet i sin läkemedelsbehandling? Syftet med uppsatsen är att belysa den äldres förutsättningar för delaktighet i sin läkemedelsbehandling.

Sammanfattning Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna i vårt land. I huvudsak behandlas bröstcancer med kirurgi men tilläggsbehandling med cytostatika-, strål- och hormonell behandling är vanligt. Under behandlingen kommer kvinnorna att drabbas av bieffekter som kan orsaka lidande.Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors erfarenheter under tiden de får adjuvant cytostatika- och strålbehandling för bröstcancer; Hur upplever de det och hur hanterar de upplevelserna?Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes. Efter genomförd sökning i databaserna, PubMed och Cinahl, kvalitetsgranskades och inkluderades tio artiklar.

Intensivvårdspatienter är i behov av sedering för att uthärda smärtsamma upplevelser såsom endotrakealtub och respiratorbehandling. Ytlig sedering blir allt vanligare inom intensivvården då det visat sig ha patientnytta. Syftet med undersökningen var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter ytligt sederade med Dexmedetomidine (Dexdor), som är ett nyare läkemedel för sedering inom intensivvården. Studien har kvalitativ design. Åtta intensivvårdssjuksköterskor deltog och datainsamling genomfördes med semistrukturerade intervjuer.

ADHD är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som drabbar var 20.e barn i Sverige och symtomen kvarstår ofta i vuxen ålder. Riktlinjer för behandlingen av barn finns men för vuxna råder viss osäkerhet, speciellt vad gäller läkemedelsbehandling. Den här studien avser att undersöka om fler läkemedel borde godkännas för behandlingen av ADHD hos vuxna i Sverige. Det är en litteratur studie och materialet har samlats in främst från vetenskapliga artiklar men även från olika myndigheter såsom läkemedelsverket (LMA), socialstyrelsen (SOS), Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) samt U.S. Food and Drug Administration (FDA).

Syftet med denna litteraturstudie är att jämföra larvterapi och konventionella metoder vid behandling av svårläkta sår utifrån följande perspektiv: upprensning av sår, duration av sårläkning och patienternas upplevelse. Polit & Becks (2006) modell användes vid arbete med denna litteraturstudie. Sökning av relevant litteratur gjordes i tre databas: PubMed, CINAHL och The Cochrane Library. Relevanta artiklar granskades med hjälp av granskningsprotokollerna modifierade av författarna efter Willman (2006). Nio olika studier har undersökts i denna litteraturstudie.

Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieflickors frukostfrekvens samtorsaken till att frukostmålet ibland utesluts. Tidigare forskning rapporterar om en radolika fysiska och psykiska biverkningar vid ett uteblivet frukostmål. Det har ävenframkommit att skolor som serverar frukost har elever som är lugnare och därmed fårlättare att koncentrera sig. Undersökningen gjordes med ett kvantitativt angreppssätt ochinnefattar 127 respondenter. Respondenterna fick besvara en enkät med fastasvarsalternativ gällande frukostfrekvens och eventuella symptom de brukade ha innanlunch.

Hjärtinfarkt är den enskilt vanligaste dödorsaken i Sverige. Att genomgå en hjärtinfarkt kan inskränka på patientens livskvalitet och genom att få kunskap om vilka faktorer som bidrar till en god livskvalitet för patienten, kan stödjande interventioner och förebyggande åtgärder sättas in. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer av betydelse för patienter efter en genomgången hjärtinfarkt. Studien bygger på tidigare beskriven kvalitativ och kvantitativ forskning. Studien genomfördes med hjälp av Polit & Hunglers (1999) arbetsgång.

Järnbristanemiska patienter är vanligt förekommande inom sjukvården. Sjuksköterskan kommer att möta dessa patienter i sitt arbete. Järnbristanemi kan yttra sig såsom andningssvårigheter, trötthet och hjärtklappning. Behandlingen är ofta läkemedelsbaserad, vilket kan orsaka obehagliga biverkningar hos patienten. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för järnbristanemiska patienters tillstånd i relation till nutrition.

Det finns skillnader i läkemedelsanvändningen mellan Europas länder. Skillnaderna kan bla ligga i olika förskrivningsmönster där antal tillgängliga läkemedel på marknaden och olika behandlingsstrategier har en viss betydelse. Både ur samhälls- och individperspektiv är det viktigt att ha en hög kvalité på förskrivningen av läkemedel och det har föreslagits att det finns ett samband mellan hög kvalité och användningen av ett begränsat antal väldokumenterade läkemedel. Internationella jämförelser ger möjligheter för länder att jämföra sin läkemedelsanvändning med andra, vilket kan leda till utveckling av nya riktlinjer i en strävan mot evidensbaserad läkemedelsanvändning. Internationella jämförelser är dock förenat med många fallgropar och ställer krav på standardiserade metoder för mätningar.

Introduktion: Diabetes Typ 2 är ett världsomfattande hälsoproblem. Sjukdomen är ärftligmen beror till största del på levnadsvanor. Livstilen påverkar allvarlighetsgraden avsjukdomen. Denna rapport fokuserar uteslutande på typ 2-diabetes mellitus (T2DM). Hur välegenvården fungerar påverkar prognosen hos personer med T2DM.

Bakgrund: Depression är en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kända behandlingsmetoder finns är det färre än hälften som behandlas. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel men tyvärr kan det medföra många Biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan påverka en människa med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehållande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sänka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pågick under längre tid samt högintensiva aktiviteter.

Bakgrund: HIV är ett virus som försvagar immunsystemet successivt. På 1980-talet kunde forskare konstatera att HIV fanns, dock hade vården ingen kurativ behandling. Idag finns det bromsmediciner men det påverkar de drabbade; biverkningar, livsstilsförändringar, känsla av lidande och oviss framtid. Beskedet om att ha smittats av HIV väcker känslor och reaktioner. Upplevelsen av lidande i sjukdomen är stort eftersom HIV många gånger är ett tabubelagt samtalsämne.Syfte: Syftet var att belysa människors upplevelser av att vara smittad av HIV.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sex självbiografier.

Bakgrund: Långvarig smärta i nacke, skuldra eller ländrygg är komplexa tillstånd som kan leda till fysiska och psykiska påfrestningar samt försvåra det dagliga livet för drabbade individer. Den vanligaste metoden för att minska smärta är att använda farmakologiska preparat men det finns en risk att dessa kan ha negativa Biverkningar. Akupunktur är en komplementär behandlingsmetod med ursprung från kinesisk medicin som även blivit godkänd inom svensk sjukvård och kan användas som komplement till farmakologiska medel. Syfte: Syftet var att beskriva effekten av akupunktur hos individer med långvarig smärta i nacke, skuldra eller ländrygg. Metod: En litteraturöversikt med kvantitativ ansats har använts som metod för att besvara syftet.