Syftet med studien var att beskriva vilka biverkningar individer som behandlas med antipsykotika upplever och dess konsekvenser för livskvaliteten samt hur vårdpersonalen kan ge stöd till drabbade individer i vardagen för att minska obehaget av Biverkningar. Metoden som användes var en avgränsad systematisk litteraturstudie. Vetenskapliga artiklar söktes via två databaser. Totalt inkluderades tio artiklar som genomgick kvalitets- och resultatanalys. Resultatet visade att vanligt förekommande biverkningar av antipsykotika som patienterna upplevde och rapporterade var psykiska, extrapyramidala följt av endokrina och metaboliska effekter samt övriga biverkningar som autonoma, antikolinerga och allergirelaterade.

 Forskning av biverkningar inom kognitiv beteendeterapi (KBT) har varit relativt outforskat och viss brist påkunskap råder inom området. Syfte och frågeställningar med detta examensarbete var att undersökapsykoterapeuters uppfattning om och erfarenheter av biverkningar av KBT. Genom en explorativ induktiv studiemed kvalitativ ansats undersöktes detta. Informanterna var sex KBT-psykoterapeuter. Intervjuerna spelades in,transkriberades och analyserades med hjälp av innehållsanalys.

Introduktion Det är dokumenterat låg följsamhet till förebyggande behandling som vid hyperlipidemi(< 50%).idag då generisk substitution erbjuds medför detta att kunden kan få en ny produkt vid varje receptexpedition. kunden rekommenderas att läsa bipacksedeln som kan presenteras på olika sätt av tillverkarna. beroende på kundens inställning till läkemedlet respektive sjukdom kan informationen i bipacksedeln tolkas olika och orsaka misstänksamhet gentemot läkemedelsutbytet. rädsla inför ökade biverkningar kan leda till att läkemedelsanvändaren avbryter sin behandling. syfte att undersöka hur biverkningarna presenteras i bipacksedel hos läkemedel med den aktiva substansen simvastatin - atc-kod c10.

Reumatoid artrit är bland de vanligaste av de inflammatoriska ledsjukdomarna och som oftast börjar i händer och fötter. Sjukdomen varierar mycket och ger olika besvär i perioder, men på sikt kan hela kroppen påverkas. Prevalensen är ca 0,5-1% och incidensen 25-30/100000 invånare och år i Sverige. Debuterar i alla åldrar, men vanligast är i åldern 55-60 år. Det är 2-3 gånger vanligare hos kvinnor än män.

SAMMANFATTNINGSyfte: Syftet med denna studie var att på ett sjukhus i Mellansverige undersöka hur tillfredställda patienterna var med information om läkemedelsbiverkningar Syftet var även att undersöka grad av oro över eventuella biverkningar och jämföra om det fanns någon könskillnad gällande detta.Metod: Studiens design var en kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv och jämförande statistik. Data samlades in genom en Studiespecifik enkät. Antalet svarande var 29 inneliggande patienter under 10 veckor som uppfyllde inklusionskriterierna.Resultat: Resultatet visade att hälften av deltagarna inte hade fått information om läkemedelsbiverkningar och att 78 % uppgav sig vilja ha mer information. Nio av tio deltagare instämde till att vara oroliga över eventuella biverkningar och 64 % uppgav att de var osäkra eller inte visste vart de skulle vända sig vid frågor om Biverkningar. Trots detta var drygt hälften av deltagarna delvis eller helt nöjda med den information de fått.

Neuroleptikamedicinering är förenat med en stark biverkningsprofil där sexuella biverkningar hör till de vanligt förekommande. Sexuella biverkningar uppmärksammas inte i forskning i samma utsträckning som andra biverkningar, än mindre för kvinnor i jämförelse med män. Fokus ligger på viktuppgång och dess effekter. Forskning kring sexuella biverkningar vid neuroleptikabehandling och dess påverkan på personers adherence är bristfällig. Syftet: Syftet är att i en pilotstudie undersöka hur biverkningsprofilen på depåneuroleptika med fokus på sexuella biverkningar inverkar på kvinnors inställning till medicinering.Metod: Datainsamlingen gjordes i form av en enkätundersökning på personer som erhåller depå-neuroleptika vid en psykosmottagning i Västra Götaland.

Bakgrund: Det finns fyra olika informationskällor tillgängliga som ska upplysa läkemedelsanvändaren om preparatens biverkningar och dess frekvens. Dessa stämmer dock inte alltid överens utan ger olika upplysningar, vilket kan skapa förvirring och misstänksamhet mot informationen som ges. Detta kan leda till att man kanske inte vågar ta sin ordinerade medicin. Syfte: Att jämföra om presentationen av biverkningar i Produktresumén för Betablockerare i ATC kod C07, överensstämmer med övriga informationskällor så som Bipacksedel, FASS och Patient FASS. Metod: På fass.se hämtades information om biverkningar för ATC kod C07, Betablockerare.

En stor andel av våra hundar utvecklar osteoartrit och behandlas ofta under lång tid med non steroidal antiinflammatory drugs (NSAID). NSAID ger smärtlindring genom att hämma cyclooxygenas (COX). Det är dock välkänt att biverkningar, främst i form av gastrointestinala problem, förekommer vid behandling med denna typ av läkemedel. Firocoxib, ett relativt nytt NSAID till hund, utvecklades med intentionen att orsaka färre gastrointestinala biverkningar, genom att mer selektivt hämma COX-2 och därmed bevara den slemhinneskyddande effekten av COX-1 i gastrointestinalkanalen. Dock är det i dagsläget inte klarlagt huruvida NSAID med en högre selektivitet för COX-2 är förknippade med en lägre biverkningsfrekvens hos hund, jämfört med NSAID som är mindre selektiva.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. I ca 80 % av fallen är cancern hormonpositiv. Förutom operation och cytostatika används läkemedel som antingen förhindrar att östrogen kan binda till sina receptorer eller minskar bildningen av östrogen.Denna typ av behandling är förknippad med en rad Biverkningar. Vissa biverkningar kan kopplas till östrogenets minskade effekter i kroppen. Andra biverkningar är mer svårförklarliga.

Syftet är att beskriva symtom och biverkningar som kvinnor med avancerad bröstcancer och cytostatikabehandling rapporterat i ett datoriserat rapporteringssystem före läkarbesök. Undersöka tillfredsställelsen med detta system; se om det finns en skillnad mellan äldre och yngre; undersöka kvinnornas uppfattning om vad som kan förbättras i uppföljningen av symtom/biverkningar samt stödet från läkare. Detta är en kvantitativ, deskriptiv tvärsnittsstudie baserat på rapporteringssystemets databas samt enkätundersökning. Biverkningarna trötthet, smärta och nervpåverkan rapporterades mest frekvent. Tidsåtgången för rapportering ansågs utav de flesta vara kort eller mycket kort och formuläret upplevdes av majoriteten vara ganska lätt till mycket lätt att använda oberoende av datorvana. Läkaren ansågs från hög grad till mycket hög grad vara ett stöd i att hantera symtom och biverkningar av två tredjedelar av respondenterna.

Cancer är en av de vanligast förekommande sjukdomarna i Sverige. Som behandling för cancer ges vanligen cellhämmande läkemedel, cytostatika. Biverkningar under cytostatikabehandling är svåra att undvika och några av de vanligaste är utmattning, illamående, kräkningar, håravfall och mukosit. Att drabbas av svår sjukdom kan leda till stort lidande hos människan. Genom att skapa sig en uppfattning om hur dessa biverkningar påverkar patienternas dagliga liv kan sjuksköterskan möta patienten i sitt lidande.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige. Strålbehandling mot prostatakörteln kan ge biverkningar från tarmen som kan vara akuta eller kroniska. Biverkningarna kan leda till begränsning av stråldosen, negativ påverkan på livskvaliteten samt ökade kostnader för sjukvården.Syfte: Att studera om en kost reducerad på olösliga fibrer och laktos kan leda till lägre förekomst av akuta biverkningar från mag-tarmkanalen hos män som genomgår strålbehandling för prostatacancer.Metod: Deltagarna randomiserades till en kostintervention syftande till att reducera intaget av olösliga kostfibrer och laktos, eller en kontrollgrupp som inte gjorde några förändringar av kosten. Data avseende förekomst av mag-tarmbesvär samlades in med EORTC QLQ-C30 och QLQ-PR25 vid start av strålbehandlingen och 4 och 8 veckor efter påbörjad strålbehandling.Resultat: I detta examensarbete analyserades 176 deltagare, 90 i interventionsgruppen och 86 i kontrollgruppen. Förekomsten av mag-tarmbesvär ökade under strålbehandlingen i båda grupperna, men inga statistiskt signifikanta skillnader fanns dock mellan grupperna vid något av mättillfällena.Slutsats: Resultaten från detta examensarbete ger inte stöd för att ett reducerat intag av olösliga kostfibrer och laktos kan minska gastrointestinala biverkningar under strålbehandling..

Bakgrund: Cytostatika har sedan 1960-talet använts för att bota flera olika cancerformer. Cytostatika skadar tumörer men påverkar även friska celler vilket ofta medför en rad olika Biverkningar. Cancerpatienter befinner sig ofta i en sårbar situation vilket kräver omsorgsfull omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att studera patienters upplevelser av vanligt förekommande cytostatikaorsakade biverkningar (illamående och kräkningar, fatigue, hårförlust, smak-och luktförändringar) samt vilka hanteringsstrategier de använder sig av. Metod: Denna litteraturstudie baseras på nio kvalitativa artiklar.

Bakgrund: Cancer i huvud- och halsområdet är den sjätte vanligaste cancerdiagnosen i världen. Begreppet huvud- och halscancer innefattar läppcancer, cancer i näsa och bihålor, i munhåla och svalg, struphuvud, på stämbanden och i spottkörtlarna. De vanligaste behandlingsformerna är kirurgi, strålbehandling och cytostatikabehandling. Sjukdomen och behandlingen innebär ofta svåra fysiska, psykiska och sociala biverkningar för patienten. Detta ställer stora krav på sjuksköterskans kunskaper och färdigheter inom området och i omvårdnaden av dessa patienter.

Bakgrund: I Sverige diagnostiseras varje år ungefär 55 000 människor med cancer och risken att få en cancersjukdom någon gång i livet är cirka 30 procent. En vanlig behandlingsmetod för att bli av med cancer är cytostatikabehandling men behandlingen kan ge en rad olika biverkningar såsom exempelvis håravfall, illamående och trötthet. Syfte: Syftet med arbetet var att undersöka hur illamående, trötthet och håravfall i samband med cytostatikabehandling påverkar patientens dagliga liv. Metod: En litteraturstudie utarbetades och till grund för studien valdes elva vetenskapliga artiklar genom systematisk sökning i relevanta databaser. Dessa analyserades och användes i sammanställningen av arbetets resultat.