Introduktion: Hyponatremi kan orsakas av många läkemedel, exempelvis diuretika, antidepressiva och antiepileptika. Riskerna med hyponatremi är många och det är önskvärt att finna sätt att förebygga denna Biverkan, t.ex. genom regelbundna kontroller av natriumvärdet. Vissa patientgrupper är extra känsliga för att utveckla hyponatremi och den här studien syftar till att urskilja mönster och gemensamma nämnare kring vilka patienter och läkemedel som finns representerade i rapporter om hyponatremi som biverkning. Metod: Studien gjordes genom sökning efter hyponatremi i databasen SWEDIS som innehåller spontana biverkningsrapporter från sjukvården.

Idag är hjärt-kärlsjukdomar den vanligaste orsaken till död i Sverige, så som högt blodtryck samt hjärtsvikt. Behandling av dessa sjukdomar kan ofta bli livslång. Enbart 50 % av patienter vid långtidsmedicinering tar sina läkemedel, det är viktigt att ordinationen följs. Enalapril, ACE-hämmare, är en viktig behandlingsform vid högt blodtryck samt hjärtsvikt. Idag gäller generisk substitutionen vilket medför att kunden kan få ett nytt preparat vid varje expediering.

Bakgrund: Idag ges ECT-behandling främst vid djupa depressioner, med eller utan psykotiska eller melankoliska drag samt vid bipolär sjukdom. Behandlingens önskvärda effekt är den antidepressiva delen. Som en Biverkan kan patienter drabbas av minnesstörningar i varierande omfattning. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser och sjuksköterskans roll vid ECT-behandling. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt.

Under 2005 förskrevs i Sverige 112 miljoner dygnsdoser protonpumpshämmare (PPI) som används mot sjukdomar orsakade av magsyra. Följsamheten till långtidsmedicinering är ofta inte är bättre än 50 % vilket kan motverka syftet med medicinerna. Idag är apotekspersonalen enligt lag skyldig att byta det förskrivna läkemedlet mot det billigaste tillgängliga generiska preparatet, förutsatt att förskrivare eller patient inte motsätter sig bytet. Eftersom skilda generiska preparat ger olika information om biverkningar kan bytet skapa problem. Syftet med studien har därför varit att undersöka vilka biverkningar som redovisas i bipacksedlarna för PPI samt hur biverkningsrisken presenteras.

Opioidplåster avsedda för humant bruk används idag även för smärtlindring av djur eftersom det inte finns några registrerade veterinärmediciniska opioidplåster. För humant bruk finns plåster innehållande fentanyl och buprenorfin. Syftet med litteraturstudien var att granska studier i farmakokinetik och dynamik för att undersöka den vetenskapliga grunden för användningen av opioidplåster till djurslagen hund, katt och häst. Plåster kan vara ett sätt att administrera läkemedel transdermalt till den systemiska cirkulationen. Avsikten med plåster är att uppnå jämna koncentrationer i plasma (steady state) som varar under den tid som plåstret finns på plats, vanligen 72 h för människa. Vid användningen av fentanylplåster uppnåddes steady state hos människa efter 14 h.

Antibiotika används inom både human- och veterinärmedicinen världen över för att bota och förebygga infektiösa sjukdomar. Idag finns ett tiotal olika antibiotikagrupper med olika verkningsmekanismer och antimikrobiella spektra. Sulfonamid och trimetoprim, ?-laktamantibiotika, tetracykliner, aminoglykosider, makrolider och fluorokinoloner är de vanligaste. Hos häst används antibiotika för att behandla olika bakteriella infektioner orsakade av patogener som Streptococcus spp., Stafylococcus spp., Rhodococcus equi, Klebsiella spp., Actinobacillus spp.