Uppsatsen behandlar barns begär så som den beskrivs i ett par utvalda barnböcker som analyseras djupare. Detta utifrån en analysmodell inspirerad av Butler och Foucault.Uppsatsen gör en historisk skildring över barndomsbegreppets tillkomst och synen på barnet och begäret. Hur den skiftat över tid, och hur barnet gjorts oskuldsfullt och hur en vilja att skydda och disciplinera det blivit dominerande. Textbehandlingen och analysen vill visa på möjligheterna att studera kön bortom det biologiska könet och också bortom genus. Här problematiseras kön djupare och barnets begär sätts in i ett kulturellt sammanhang.

Syftet med studien är att undersöka hur det kommer sig att en del internationellt adopterade längtar efter sitt ursprung och hur det kommer sig att en del inte längtar efter det. Målet är att få en bild av vilka faktorer som kan påverka adopterades längtan eller inte längtan efter sitt ursprung och om detta är kopplat till psykisk hälsa. För att få svar på vårt ovan satta syfte utgår vi från följande två frågeställningar: Hur har adopterades upplevelser i barndom, tonår och vuxenliv påverkat längtan eller inte längtan efter ursprunget? Finns det någon koppling mellan att längta eller att inte längta efter sitt ursprung och psykisk hälsa?Vi valde en kvalitativ metod. En sådan metod skulle ge oss en ingående bild av informanternas upplevelser kring sin adoption och längtan.

I min tidigare studie undersökte jag hur kvinnor framställdes i veckotidningar under 1930- 1960- talet med stöd från Yvonne Hirdmans kontraktsteori. I denna uppsats ville jag titta på likheter och skillnader mellan Hirdmans teori, resultatet från min tidigare studie samt "verkligheten". Verkligheten representeras i denna studie av fyra kvinnor som upplevt det så kallade husmoderskontraktet. Det är alltså deras erfarenheter, tankar och åsikter som står i fokus. För att ta reda på detta använde jag mig av intervjuer, och hamnar under rubriken muntlig historia.

Ekens (Quercus robur) nordgräns sägs gå vid Dalälven, Limes Norrlandicus ? den biologiska Norrlandsgränsen. Ludvikabygden skiljer sig naturgeografiskt och topografiskt från övriga Dalarna och tillhör Mälarens avrinningsområde. Trakten runt sjön Väsman har ett varmare klimat och fler soltimmar än den övriga bygden. För mellan 5.000-8.000 år sedan vandrade eken in i Sverige efter den senaste istiden.

The background of this work is the media discussion about the effect of cultivation on peatsoils on greenhouse gas emissions. It has been argued that row sown and intensivelycultivated crops such as carrots are more likely to emit carbon dioxide than for example grassleys. The association KRAV (an association promoting organic farming) shall, from this yearadapt their environmental policy to be more climate smart and have asked the question if thecultivation of some crops is more climate smart than others? Carbon dioxide emissions fromsoil are due to degradation of organic material and the rate is controlled by microbial activity.The microbial activity is determined by a variety of factors such as temperature, soil organicmatter quality and water content. I have measured the carbon dioxide emission from fourdifferent crops at two different farms.

Syftet med arbetet är att undersöka hur föräldrar från postsovjetiska länder som har flyttat till Sverige uppfattar begreppet jämställdhet, hur uppdelningen av deras vardagssysslor ser ut, hur deras medvetenhet kring det jämställdhetsarbete som förskolan enligt läroplanen ska utföra ser ut samt om deras uppfattning om begreppet är likadan med vad Läroplanen för förskolan säger. I studien intervjuades fyra föräldrar från två postsovjetiska länder, resultatet analyserades med hjälp av fenomenografisk ansats. I resultatet framkom det att föräldrarnas uppfattning om begreppet jämställdhet kan vara helt annan än den som står i Läroplanen för förskolan. De föräldrar vars uppfattning om jämställdhet skiljde sig från den svenska uppfattningen menade att jämställdhet är ett påhittat problem eftersom kvinnor och män har lika rättigheter i ett modernt samhälle, dock skyldigheterna är olika och det är biologiska skillnader som ligger till grund för det. Främst syns det i hushållsysslornas fördelning där den traditionella arbetsfördelningen finns kvar. Alla informanter var välmedvetna om att det är en stor skillnad mellan hur jämställdhetsarbetet ser ut i Sverige och hur det var i deras respektive länder.

Objekt för undersökningen är en nyplantering av bok på en mindreskogsfastighet i sydöstra Blekinge. Bok och ek, som är de viktigaste ädlalövträden för den biologiska mångfalden, intog i dessa trakter en stor andel avskogsbeståndet fram till 1960-70-talet, men har sedan minskat i takt med attde ersatts av planterad gran. Det finns idag, bland annat i Skogsstyrelsensriktlinjer, en uttalad strävan mot en högre andel ädellövskog på debreddgrader som ingår i dessa trädslags naturliga utbredningsområden. På såsätt kan det projekt, som studien beskriver, anses ligga rätt i tiden.Inledningsvis ger rapporten en översikt över skog och skogsbruk somkunskapsområde och bakgrunden till att vi nu ser tendenser till att detraditionella formerna av skogsbruk, där ekonomi är den dominerandestyrfaktorn, börjar ge vika för skogsbruksmetoder som gynnar ävennaturvårds- och sociala värden. Detta är en tendens som nu börjar fågenomslag såväl i myndigheters styrdokument som i forskning ochkunskapsutveckling.I rapporten beskrivs utvecklingen av en tio-årig plantering av bok, delsresultatet av den första fasen, etableringsfasen, och dels en bedömning av hurden framtida planeringen kan göras utifrån de uppställda målen med fokus påde skötselformer som kan betecknas som ?hyggesfria? eller ?naturnära?metoder.I analysen av studiens resultat görs jämförelser dels med liknande studier ochdels med schabloniserade tillväxtprognoser för bok.

Dino Helmefalk?Förbrytarmänniskor? ? En studie om rättsväsendets syn på psykiskt störda lagöverträdareLinnéuniversitetet, Ekonomihögskolan 2010 Hur ska rättsväsendet se på en person som gjort sig skyldig till ett allvarligt brott men som lider av en psykisk störning och som kanske inte ens inser vad denne gjort sig skyldig till? Rättsväsendet i västvärlden har sedan antiken gett dessa förbrytare en särställning i lagens ögon. De flesta av oss har en åsikt om frågan. Jag har gjort en djupdykning i problemet för att räta ut eventuella frågetecken som man möter. Intresset har alltid funnits för detta ämne men först nu har jag fått chansen att verkligen ta reda på svaren. I uppsatsen tas rättsväsendets syn på dessa förbrytare upp, ända från antiken fram till idag.

Denna uppsats har skrivits i syfte att översiktligt undersöka hur hållbar den tropiska virkesproduktionen är med avseende på dess effekt på fysiska landskap och sociala strukturer. Uppsatsens syfte har dessutom varit att utforska hur landskapsarkitekter och andra tänkbara konsumenter av tropiskt virke kan välja hållbart producerade tropiska träslag eller lokala virkesalternativ med liknande egenskaper. Med utgångspunkt i uppsatsens huvudfrågeställning ? Vad behöver has i åtanke vid val av tropiskt timmer för offentliga utomhusmiljöer?? har tre underfrågeställningar formulerats. ?Hur påverkar produktionen fysiska landskap och sociala strukturer? ?Finns det lagar och certifieringssystem som kan bidra till hållbara materialval? ?Finns det lokala träslag med motsvarande eller bättre egenskaper? Uppsatsen har sammanställts genom en kvalitativ litteraturstudie. Avverkning av träd i Tropikerna uppges kunna minska de tropiska skogarnas artrikedom och försämra deras ekosystemtjänster.

Att insektspatogena svampar har potential som biologisk bekämpning av bladlöss råder det ingen tvekan om. Försök runt om i världen visar på att svamparna, under rätt omständigheter, kan utveckla epizootier och slå ut stora delar av bladlössens populationer. Det stora problemet med dessa svampar är att då de naturligt infekterar och dödar bladluspopulationer kan skada på grödan redan ha skett. Den sena infektionen kan bero på flera faktorer. Svamparna behöver en hög luftfuktighet för sin sporulering och för att konidierna ska kunna gro. Det finns kommersiella svamppreparat som används inom biologisk bekämpning av bladlöss.

Titel: ?Barns bästa vid vårdnadsöverflyttningar? ? En studie av domar från tingsrätten.Författare: Jenny OlssonSyfte: Syftet med studien är att undersöka konstruktionen av barns bästa i tingsrättens domar gällande vårdnadsöverflyttningar. En del av syftet handlar även om att belysa eventuella dilemman kopplat till begreppet barns bästa i domarna samt undersöka hur dessa dilemman hanteras.Frågeställningar: Hur konstrueras barns bästa i domarna? På vilket sätt kan man utläsa ett dilemma mellan kontinuitetsprincipen och återföreningsprincipen?Teoretiskt synsätt: Studien grundar sig på ett socialkonstruktionistiskt synsätt som präglar hela studien och även återfinns i studiens syfte och frågeställningar.Metod: Studien är en kvalitativ källanalys där domar från tingsrätten angående vårdnadsöverflyttningar är den gällande källan. De inhämtade domarna analyserades med hjälp av en innehållsanalys.

Denna studie är en forskningsöversikt med syfte att undersöka hur barnets bästa i form av identitetsskapande, familjerelationer och etnicitet tillgodoses vid familjehemsplacering i släktinghem. Frågeställningar för att besvara syftet var; vad visar forskningen beträffande barns behov av stabilitet i relationer och identitetsutveckling vid släktingplacering? Utifrån detta tittar vi även på de etniska aspekterna, eftersom lagen är tydlig med att barn med annat etniskt ursprung, helst ska placeras inom släkten. Till tidigare forskning har vi använt oss av fem forskningsöversikter skrivna inom området släktingplaceringar. Teoretiska utgångspunkter i studien är familjerelationer och identitet.

Flera fall av insjuknande i legionärssjukan, där smittan kunnat härledas till bioslamsanläggningar vid pappers- och massabruk, har uppmärksammats de senaste åren. Vid de svenska pappers- och massbruken har rekordhöga halter av legionellabakterier, som kan orsaka legionärssjukan, konstaterats. Syftet med denna rapport var att genom en litteraturstudie skapa en kunskapsöverblick beträffande legionellabakterier och dess efterföljande risker kopplat till pappers- och massabruk. Vad Legionella är, vad det orsakar samt vilka risker som finns och hur riskerna kan åtgärdas vid pappers- och massabruk har sammanställts i denna rapport.Det som konstaterats är att legionellabakterier är mycket tåliga och att dess förmåga till tillväxt har ett starkt samband med tillgång till protozoer. Vidare konstateras direkt smittorisk främst finnas i anslutning till den biologiska reningens luftningssteg samt vid hantering av legionellahaltigt slam.

Denna uppsats behandlar pojkars relativa underprestation i skolan, i förhållande till flickor, med syftet att kartlägga forskningens syn på detta problemområde. Arbetet tar sin utgångspunkt i frågorna varför pojkar underpresterar samt vilka ansatser som kan tas i försök att åtgärda problemet. Då detta arbete ej producerar egen forskning, utan istället konsumerar den, har ingen egen empiri samlats in, utan frågorna har istället ställts till den befintliga forskningen.Den första frågan behandlas utifrån fyra olika typer av förklaringar: biologiska förklaringar, individbaserade förklaringar, skolbaserade förklaringar samt sociologiska förklaringar. Dessa olika modeller antar olika perspektiv vid beaktandet av frågan om pojkars underprestation och finner i enlighet med detta olika bakgrunder till flickornas överlägsenhet, men den vanligaste förklaringen tycks ligga i en förlegad syn på manlighet där goda skolprestationer inte anses vara förenligt med att vara pojke. Uppsatsen presenterar utöver detta ett antal alternativa perspektiv på pojkars underprestation där man menar att fler variabler än kön bör tas i beaktande då frågan undersöks.Den andra frågan behandlas utifrån en tematisk indelning.

Vid SCA Packaging i Munksund fördes diskussioner med olika företag om att bygga en ny biorening. Munksundsfabriken är ett sulfatpappersbruk som tillverkar ca 360000 årston liner där ca 30% är vitt papper och resten brunt papper. Pappersbruken har ca 300 st anställda och ligger vid Piteälvens mynning. Detta examensarbete handlar om hur man ska dosera mängden närsalter när inkommande processavloppsvatten till bioreningen varierar i form av COD och flöde. Vitsen med en styrning på mängden närsalter är att man vill minimera kemikalieförbrukning och utsläpp av närsalter till recipient samt maximera COD-reduktion och tillgänglighet.