Sök:

Sökresultat:

713 Uppsatser om Biologiska tillgćngar - Sida 32 av 48

Hur Àr det med motivationen? : Vad kan pÄverka personers motivation till förÀndrad livsstil efter genomgÄngen hjÀrtinfarkt

HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Orsakerna till hjÀrtinfarkt beror till största del pÄ levnadsvanor och biologiska faktorer. LivsstilsförÀndringar förebygger sjukdomar och bör prioriteras inom hÀlso- och sjukvÄrden. För att Àndra sin livsstil ska personerna Àndra vanor och beteende. För att personerna ska lyckas Àndra sina vanor och beteende med gott resultat behövs motivation.

"Det enda vi vet sÀkert Àr att allt Àr osÀkert" : om riskbedömningar i Natura 2000-Àrende

SammanfattningUppsatsens syfte Ă€r att utreda om Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) tillgodoser försiktighetsprincipen och EU-rĂ€ttens krav vid riskbedömningar i Natura 2000-Ă€renden. Elva svenska rĂ€ttsfall har analyserats och fyra fall frĂ„n EU-domstolen. Följande frĂ„gor besvaras;-       hĂ€nvisar domstolen till begreppet gynnsam bevarandestatus?-       gĂ„r det att utlĂ€sa ur MÖD:s domskĂ€l om försiktighetsprincipen har tillĂ€mpats?Natura 2000-regleringen baseras pĂ„ tvĂ„ EU-direktiv och syftar till att bevara och skydda den biologiska mĂ„ngfalden inom unionen. Medlemsstaterna Ă„lĂ€ggs dĂ€rför att upprĂ€tta skyddsomrĂ„den för de arter och livsmiljöer som Ă€r listade i bilagor till direktiven.

Patienters beroende vid intravenös anti TNF-alfa behandling administrerad av en sjuksköterska - En kvalitativ studie

Det har skett en utveckling av flera nya biologiska lÀkemedel sedan slutet av 1990-talet för patienter med en reumatisk sjukdom. NÄgra av dessa lÀkemedel administreras som intravenösa infusioner, vilket innebÀr att patienterna Àr tvungna att komma till en poliklinik för att erhÄlla sitt lÀkemedel. Detta kan pÄverka det dagliga livet samt patienternas oberoende och att undersöka hur patienterna uppfattar denna situation Àr av betydelse. Inom reumatologin Àr det ingen studie gjord som undersökt detta. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med reumatiska sjukdomar uppfattar beroendet vid intravenös anti TNF-alfa behandling administrerad av en sjuksköterska.Studien genomfördes med en deskriptiv kvalitativ design och fenomenografisk ansats.

Behandlingseffekt av rituximab jÀmfört med infliximab vid reumatoid artrit

The aim of this study was to compare the effect between the drugs rituximab and infliximab in rheumatoid arthritis (RA). RA is an autoimmune disease that affects the peripheral joints and is associated with exacerbations. Various immune reactions in the body cause inflammation of the joints which further results in cartilage and bone damage. The diagnosis is made by the classification system "The 2010 American College of Rheumatology (ACR) / European league against rheumatism (EULAR) classification criteria for rheumatoid arthritis", which is an update of the older system called "The 1987 American College of Rheumatology classification criteria for RA". Approximately 0.5-1% of the population is developing the disease, but it varies slightly between different parts of the world.

?I slutÀndan handlar det om att fÄ en mÀnniskas liv till att bli lite bÀttre.? : En kvalitativ studie om behandlingspersonals syn pÄ substitutionsbehandling

Studiens syfte Àr att undersöka hur behandlingspersonal vid en opiatmottagning i en stor stad i Sverige ser pÄ substitutionsbehandling och vilken betydelse behandlingsformen har för klientgruppen. Studien baseras pÄ fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal som har olika professioner (kurator, sjuksköterska, lÀkare samt psykolog) vid en för studien relevant behandlingsenhet. För att analysera det inkomna materialet har följande fem teorier anvÀnts: biologiska teorier, systemteorier, stÀmplingsteori, behavioristiska teorier samt psykodynamiska teorier/anknytningsteori. Resultaten visar att personalen överlag har en liknande syn pÄ bakgrunden till ett drogmissbruk dÄ samtliga anser att orsaken beror pÄ bÄde genetiska och sociala faktorer. Personalen anser Àven att behandlingsenhetens klienter Àr i behov av kemiskt framstÀllda opiater (buprenorfin eller metadon) för att kunna bryta med sitt drogmissbruk, detta dÄ det bidrar till att klienterna kan börja fokusera pÄ andra livsomrÄden utöver droganvÀndandet.

LÀmplig adoptivförÀlder : hemutredare resonerar kring begreppet lÀmplig adoptivförÀlder och beskriver svÄrigheterna med lÀmplighetsbedömningen

Denna c-uppsats Àr en kvalitativ undersökning om hur hemutredare resonerar kring begreppet lÀmplig adoptivförÀlder, och hur de beskriver svÄrigheterna med lÀmplighetsbedömningen. Undersökningen har genomförts i form av tvÄ fokusgruppsintervjuer med hemutredare frÄn olika kommuner och stadsdelar i Stockholms lÀn. De frÄgestÀllningar som styrt arbetet Àr: Hur beskriver hemutredarna en lÀmplig adoptivförÀlder? Hur upplever hemutredarna skillnaderna mellan det biologiska förÀldraskapet och adoptivförÀldraskapet, nÀr det gÀller lÀmplighet? Hur beskriver hemutredarna svÄrigheterna med lÀmplighetsbedömningen av tilltÀnkta adoptivförÀldrar? VÄra resultat visar att hemutredarna anser att det bÀsta för ett adoptivbarn Àr att adopteras av tvÄ förÀldrar. Detta par skall ha en kÀrleksfull relation, bÄde rimlig hÀlsa och rimlig inkomst.

Vad kan ett serviceföretag vinna genom inblick i servicemötet? - En fallstudie av interaktionen mellan personalen och kunden i en Lindexbutik

Jakten pÄ stordriftsfördelar har skapat en detaljhandel dÀr det Àr enklare att hÀrma andras servicesystem Àn att skapa egna, unika. En detaljhandel dÀr ingen sticker ut och Àr annorlunda! Som kund betyder det att du idag shoppar i sjÀlvvalsdjungeln, dÀr du ska serva dig sjÀlv och inte förvÀnta dig att nÄgon kan hjÀlpa dig nÀr du Àr i ñ€klÀdnödñ€. För personalen har annat att göra Àn att serva dig. Även om kunden tycker att det Àr skönt att vara ensam ibland sÄ behövs en hjÀlpande hand och ett vÀnligt ord i klÀdaffÀren. För ledningen hos svenska detaljhandelskedjor innebÀr effektiviseringen av detaljhandeln utmaningar kring att erbjuda kunden servicekvalitet samtidigt som personalstyrkan i butiken bestÄr av fÀrre antalet anstÀllda med fler arbetsuppgifter.

RikkÀrrens koppling till kalkberggrunden : Finns det nÄgra geologiska genvÀgar till rikkÀrren?

RikkÀrr Àr en naturtyp med hög artrikedom, som Äterfinns i kalkrika vÄtmarker. KÀnda rikkÀrr upptar idag 2-3 % av myrarealen i Sverige (Sjörs & Gunnarsson 2002). Med snabbare och effektivare inventeringsmetoder skulle med all sannolikhet fler rikkÀrr Äterfinnas. RikkÀrrens mÄnga arter har under lÄng tid anpassat sig till de speciella förhÄllandena men Àr idag starkt hotade dÄ biotopen rikkÀrr minskar. TillbakagÄngen Àr ett resultat av dikning, upphörd hÀvd, övergödning, försurning och skogsbruk.

Höns ÄterhÀmtning efter stress samt domesticeringens effekter : En biologisk studie med ett lÀrarperspektiv

Den biologiska studien har visat att vÀrphöns genom domesticeringen förÀndrat och anpassat sina beteenden till att leva med mÀnniskor. De har utvecklat en minskad rÀdsla för mÀnniskor och en ökad stresstÄlighet. I denna studie har höns ÄterhÀmtning efter en stressupplevelse studerats. För att se hur domesticeringen har pÄverkat ÄterhÀmtningen jÀmfördes beteenden mellan raserna White Leghorn och red junglefowl. FrÄgestÀllningarna som anvÀndes för att undersöka detta var: Hur lÄng tid tar det innan höns ÄterhÀmtar sina naturliga beteenden, ej stressrelaterade, efter en stressupplevelse? Finns det nÄgra skillnader i ÄterhÀmtningen beroende av kön eller mellan raserna White Leghorn och red junglefowl? Resultatet visade inte pÄ en specifik tid för ÄterhÀmtning men pÄ att en tydlig ÄterhÀmtning förekom.

Dödligt vÄld mot barn inom familjen

Bakgrund: Varje Är avlider 1,4 miljoner mÀnniskor till följd av vÄld i vÀrlden, varav 34000 Àr barn. I Sverige rapporteras i genomsnitt 95 fall av dödligt vÄld dÀr tre av dessa fall Àr dödligt vÄld mot barn. Det dödliga vÄldet mot barn sker till stor del i hemmet, av en familjemedlem. Det övergripande syftet med den systematiska litteraturstudien var att redogöra för dödligt vÄld mot barn inom familjen. Följande frÄgestÀllningar skulle besvaras: redogöra för vilka förövarna var vid dödligt vÄld mot barn inom familjen, redogöra för vilka dödsorsakerna var vid dödligt vÄld mot barn inom familjen, redgöra för Älder pÄ offret vid dödligt vÄld mot barn inom familjen.

"Vi önskar oss bara killgrejor, eller hur?" ? ett arbete om könsroller och leksaker

Denna uppsats, "Vi önskar oss bara killgrejor eller hur"? ? ett arbete om könsroller och leksaker, skriven av Åsa Arvidsson och Eva Hansson, Ă€r baserad pĂ„ en undersökning som genomförts pĂ„ tvĂ„ förskolor. Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva hur leksaker uppfattas och behandlas av barn och vuxna. För att kunna fĂ„ fram ett resultat av vĂ„r undersökning har vi tagit fram fyra frĂ„gestĂ€llningar: - Vad vĂ€ljer förĂ€ldrar och andra vuxna i barnets nĂ€rhet för kategori av leksaker till barn beroende pĂ„ kön? - Vilka och vad för slags leksaker vĂ€ljer barnen sjĂ€lv att leka med? - Hur leker flickor och pojkar med samma leksak? - Hur tĂ€nker pedagogerna pĂ„ förskolan kring leksaker? Vi har utgĂ„tt ifrĂ„n tidigare studier kring leksaker och könsroller. Vi tror att den omgivning och de sociala kontakter barnet kommer i kontakt med har betydelse för barnets könsrollsidentitet.

Äldres personers upplevelser av ensamhet : En litteraturstudie

Bakgrund: Åldrandet innebĂ€r naturliga biologiska, sociala och psykologiska förĂ€ndringar, andelen Ă€ldre i samhĂ€llet berĂ€knas öka och Ă€ldre upplever ett lĂ€gre socialt deltagande kontra resten av befolkningen. Ensamhet beskrivs som en obehaglig eller oacceptabel avsaknad av relationer och involverar hur en person uppfattar, upplever och utvĂ€rderar den avsaknaden. HĂ€lsoproblem och upplevelsen av livskvalitet Ă€r knutet till ensamhet. Ingen konsensus om fenomenet ensamhet finns inom vĂ„rdvetenskapen. Sjuksköterskan har viktig roll att upptĂ€cka, motverka och förebygga ensamheten, dĂ€rför behövs mer kunskap om fenomenet.

LÀhÀckar för minskad vinderosion och andra ekosystemtjÀnster

MÀnniskans nÀringar och kulturer har orsakat landskapsförÀndringar som pÄ mÄnga hÄll i vÀrlden lett till flera ekologiska konsekvenser som erosion liksom övergödning av vattendrag och hav. Skogsbruk sÄvÀl som jordbruk har dÀrutöver resulterat i stora utarmningar av den biologiska mÄngfalden pÄ jorden. Sedan en tid har jordbrukets negativa konsekvenser fÄtt alltmer uppmÀrksamhet inom bland annat politik, forskning och nÀringsliv, varav somliga mÀnniskor aktivt försökt stoppa det negativa hÀndelseförloppet som manifesterat mÄnga av vÀrldens odlingslandskap. Diskussioner som innefattar ekosystemet och dess sÄ kallade tjÀnster för mÀnniskans sÄvÀl som andra organismers överlevnad och vÀlbefinnande erhÄller dÀrutöver mer och mer fokus i strÀvan mot miljövÀnligare alternativ för storskalig odling. I sökandet efter mer ekologiskt sunda odlingssystem har intresset igen vÀckts för agroforestrysystem, som kombinerar vedartade vÀxter med vanligt förekommande grödor. Etableringen av lÀhÀckar pÄ respektive intill odlingarealer i SkÄne kan bidra med flertalet ekosysystemtjÀnster vilka bevisats stoppa ex.

"Skydda er, trÀ pÄ kondomer, ha inte sex förrÀn ni Àr redo!" En studie över gymnasieungdomars syn pÄ sex- och samlevnadsundervisningen i grundskolans Ärskurs 7-9

Detta Àr en studie som behandlar gymnasieungdomars syn pÄ den sex- och samlevnadsundervisning de upplevt under grundskolans Ärskurs 7-9. Syftet med undersökningen har varit att fÄ en förstÄelse för hur ungdomarna upplever att sex- och samlevnadsundervisningen lades upp rent praktiskt, i vilken mÄn de sjÀlva hade inflytande över undervisningen samt vilket innehÄll de anser fanns representerat alternativt inte fanns representerat. Vi har ocksÄ undersökt huruvida undervisningens upplevelser skiljer sig Ät mellan tjejer och killar. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa gruppintervjuer som utgjordes av fyra stycken könshomogena ungdomsgrupper om fem personer, varav tvÄ tjej- och tvÄ killgrupper. Ungdomarna Àr alla 18 Är och gÄr i gymnasiets tredje Ärskurs. Resultatet utgörs dels av deras reflektioner om hur de upplevt undervisningen, samt ocksÄ pÄ deras egna förslag kring hur de sjÀlva vill att undervisningen ska lÀggas upp.

AllmÀn antibiotikaresistens hos Escherichia coli (E. coli) och förekomsten av Extended Spectrum ?-Lactamases (ESBL) hos enterobakterier samt Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) i fekalprover frÄn mÄsfÄglar pÄ Irland

Förekomsten av Extended Spectrum ?-Lactamases (ESBL) och Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) har ökat hos gramnegativa bakterier under de senaste Ären. MÄsfÄglar kan anvÀndas som biologiska indikatorer för att se prevalensen av antibiotikaresistens i naturen, vilken sedan kan jÀmföras med den hos humana populationer.Syftet var att med odling av fekalprover pÄ selekterande och differentierande agarplattor analysera det allmÀnna resistenslÀget hos Escherichia coli samt analysera förekomst av Extended Spectrum ?-Lactamases hos enterobakterier och Vancomycinresistenta enterokocker i 300 prover frÄn mÄsar pÄ Irland. För att artbestÀmma bakterierna utfördes Àven biokemiska analyser.Den allmÀnna resistensen analyserades med diskdiffusionstest pÄ Muller-Hintonagarplattor.

<- FöregÄende sida 32 NÀsta sida ->