Sökresultat:
713 Uppsatser om Biologiska tillgćngar - Sida 18 av 48
Systemmetaforik : SprÄk och metafor som verktyg i systemarkitektens praktik
En systemarkitekts praktik besta?r till stor del av att tolka, beskriva och strukturera verksamhetsprocesser och -information som underlag fo?r fo?ra?ndrings- och utvecklingsarbete, oftast med sto?d av it-system. Professionen betraktas traditionellt som en teknisk ingenjo?rskonst. Men de problem jag sta?lls info?r som arkitekt handlar inte enbart om att designa tekniska system och kommunikation mellan maskiner, utan minst lika ofta om att hantera utmaningar relaterade till mellanma?nsklig kommunikation i komplexa situationer.Vad ha?nder om vi fokuserar pa? denna andra del av arkitektens praktiska kunskap? Denna magister- uppsats handlar om spra?kets och kommunikationens roll i kontexten av ett systemutvecklingsprojekt.
NĂR MAN SLĂPAR SIN VĂSKAEn kvalitativ studie om socionomers erfarenhet och uppfattningom skilsmĂ€ssors effekter för barn
BakgrundI Sverige bor 72 % av barnen med sina bÄda biologiska förÀldrar. I min hemkommun bor 78% av barnen med sina bÄda biologiska förÀldrar. I mitt arbete som förÀldrarÄdgivare trÀffar jag dock pÄfallande ofta förÀldrar som Àr frÄnskilda. Det visade sig att en majoritet av de förÀldrar FörÀldrarÄdgivningen trÀffar Àr frÄnskilda. Men, hur ser det ut inom andra socionomers arbetsomrÄden? Jag började ocksÄ undra över denna omvÀndning av statistiken.
GÄrdagens rester - morgondagens tillgÄngar : En uppsats om cirkulÀr ekonomi
Bakgrund: Genom den sta?ndigt pa?ga?ende industrialiseringen i va?rlden samt de senaste 100 a?rens o?kade resursa?tga?ng, o?kar behovet av fo?rnybara resurser i va?rlden. Att jordens befolkning dessutom fo?rva?ntas o?ka till o?ver nio miljarder redan a?r 2050 sa?tter press pa? utvecklingen av fo?rnybara resurser samt nya arbetssa?tt fo?r att i framtiden kunna klara av framtidens o?kande behov av resurser. Genom att anva?nda ett cirkula?rekonomiskt tankesa?tt da?r produkter designas fo?r att antingen a?teranva?ndas, materiala?tervinnas eller energiutvinnas, skapas mo?jligheter fo?r att resurserna ska kunna anva?ndas i produktionen av nya.
Barn och Natur : En undersökning om barns uppfattningar om naturmiljö och biologiska processer
This study is about differences in knowledge regarding animals. In the study five year old preschool children from a city were compared to five year old preschool children in the suburbs with multicultural background. The study is also about where childrenÂŽs knowledge about animals comes from and how educators can make a positive difference. To find this out standardized interviews was used on 23 children from four different preschools, two preschools in the suburbs with 15 children and two preschools in the city with 13 children. A survey was sent out to the educators within these preschools to gather background information on what the children do regarding animals.
Slite upplevelselandskap : att gestalta för biologisk mÄngfald
I detta arbete presenteras ett gestaltningsförslag för ett upplevelselandskap vid VÀstra brottet i Slite, ett 89 hektar stort och 45 meter djupt stenbrott pÄ norra
Gotland dÀr det bryts kalksten för cementproduktion.
Kalkindustrin beskrivs i Region Gotlands översiktsplan som en av öns basnÀringar. Dock kommer denna ofta i konflikt med olika naturskyddsintressen och det finns omrÄden som Àr utpekade bÄde som riksintresse för naturvÄrd och för vÀrdefulla Àmnen och mineraler.
I VÀstra brottets nÀrhet finns naturmiljöer dÀr mÄnga rödlistade arter har inventerats. Kalkstensbrottet och dess miljöer med tidiga successionsstadier har potential att i framtiden bli en fristad för hotade arter som tidigare har
gynnats av hĂ€vd och brukade marker. Ă
r 2021 berÀknas brottet ha nÄtt sin brytningsgrÀns och den befintliga efterbehandlingsplanen, med fokus pÄ att införa naturhabitat frÄn nÀrliggande omrÄden, slutförs.
Detta arbete har sin utgÄngspunkt i denna komplexa och dynamiska miljö. En miljö dÀr naturen möter det industriella kulturlandskapet.
Vad ersÀtter asken? : förslag pÄ ersÀttande trÀd för tre utvalda askar i stadsmiljö - en följd av askskottsjukans framfart
Ă
r 2001 upptÀcktes askskottsjukan i Sverige för första gÄngen efter att den hÀrjat i Polen och Litauen sedan mitten pÄ 1990-talet. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att, med utgÄngspunkt utifrÄn att asken, Fraxinus, kan vara hotad pÄ grund av askskottsjukan, hitta ersÀttande trÀd för utemiljöer, med fokus pÄ biologiska, funktionella och estetiska aspekter.
Askskottsjukan tros orsakas av den nybeskrivna svamparten Chalara fraxinea. Svampens biologi Àr fortfarande okÀnd, vilket gör att man inte med sÀkerhet vet om den ensam orsakar askskottsjukan. Symptomen som sjukdomen ger Àr döda skott, vissnande blad och krÀftsÄr pÄ stammen.
Centrala hörselsystemets biologiska Äldrande : En litteraturstudie
Inledning: I dagens lÀge ligger mycket fokus pÄ teknik inom hörselvÄrden och den del i rehabiliteringen som fokuserar pÄ tankar och kÀnslor har kommit i skymundan. Gruppcounseling Àr ett sÀtt att avhjÀlpa detta pÄ ett kostnadseffektivt sÀtt. Syfte: Att beskriva och diskutera audiologisk counseling och hur detta kan anvÀndas i grupputförande mot vuxna med hörselnedsÀttning. Fokus ligger pÄ innehÄlls- och individanpassad counseling. Metod: En litteraturstudie har genomförts.
Ideella fotbollstr?nare i fokus
Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka ideella fotbollstr?nares sj?lvskattade
kompetens i relation till de ?nskade behov de upplever i sin tr?narroll. Avsikten
?r ?ven att skapa en djupare f?rst?else f?r vad tr?nare faktiskt beh?ver i sin
vardag f?r att l?ngsiktigt kunna m?ta de m?l och visioner som Svenska
Fotbollf?rbundet (SvFF) har formulerat, ?s? m?nga som m?jligt, s? l?nge som
m?jligt? och ?en spelarutbildning i v?rldsklass?. Studien syftar ocks? till att
belysa eventuella k?nsskillnader i upplevd kompetens och uttryckt
utvecklingsbehov.
Metod: Unders?kningen genomf?rdes som en kvantitativ enk?tstudie riktad till ideella
fotbollstr?nare fr?n hela Sverige.
Ensamhetens tvetydighet
Problem: Att Ă„ldras innebĂ€r ofta biologiska, psykologiska och sociala förĂ€ndringar. Ă
ldrandet kan Àven innebÀra bÄde fysiska och sociala förluster. Detta medför att upplevelsen av ensamhet tenderar bli mer frekvent förekommande. Syftet med uppsatsen Àr att belysa de Àldres upplevelser av fenomenet för att bÀttre kunna utforma nya strategier och interventioner för att bemöta detta. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats valdes för uppsatsen.
Ett bra (familje)hem : NÄgra handlÀggares tankar kring rekrytering av familjehem
Detta Àr en kvalitativ studie pÄ Àmnet familjehemsrekrytering. För att uppnÄ studiens syfte som var att belysa familjehemssekreterares uppfattning och erfarenheter om rekrytering av familjehem sÄ genomfördes intervjuer med tre handlÀggare frÄn tvÄ olika kommuner samt sÄ tog jag del av tidigare forskning och annan relevant litteratur. Under intervjuerna framkom det att det var svÄrt att finna familjer som var intresserade av att bli familjehem och detta stÀllde handlÀggare i dilemman om hur höga krav de kan stÀlla. Viktiga faktorer och egenskaper ansÄg handlÀggarna bland annat var att det fanns ett stort engagemang hos familjerna, bra samarbete mellan socialtjÀnst, familjehem och biologiska förÀldrar. BÄde forskning och respondenterna menade att det finns flertalet faktorer som spelar in om huruvida en placering skall vara lyckad och studien visar hur handlÀggarna arbetar med att finna dessa egenskaper samt finna exkluderingsfaktorer och utreda vilka motiven Àr till att familjerna vill bli familjehem..
Efterbehandling av bergtÀkter
BergstÀkter medför stora ingrepp i naturen men det finns kanske ocksÄ en möjlighet att skapa nÄgot nytt och konstruktivt av dessa efter verksamhetens slut. Det finns flera möjliga sÀtt pÄ vilka man kan utnyttja en avslutad bergstÀkt. Genom fallstudier och litteraturstudier undersöks i detta arbete syfte och mÄl samt viktiga aspekter att beakta vid efterbehandlingsprojekt i samband med bergstÀkter. Det finns mÄnga aspekter att ta hÀnsyn till dÄ man skall efterbehandla en bergstÀkt. SÀkerhet, biologiska vÀrden, historia, markanvÀndning, fysiska förutsÀttningar samt estetik och landskapsbild Àr nÄgra av dessa aspekter som behandlas i arbetet.
MR som screeningmetod f?r prostatacancer
BAKGRUND: Prostatacancer ?r en uttalad folksjukdom bland m?n globalt, och ?r den vanligaste cancerformen i Sverige. M?nga lever med denna sjukdom asymtomatiskt under l?nga perioder, vilket utmanar m?jligheten att uppt?cka och behandla sjukdomen i ett tidigt skede. Anv?ndningen av prostataspecifikt antigen (PSA) har i den senaste forskningen presenterats som en bidragande faktor till ?verdiagnostik och ?verbehandling av sjukdomen.
Evolution av mÄlsökande och flyende boids
Detta arbete anvÀnder genetiska algoritmer för att fÄ fram ANN hos boids utifrÄn tvÄ uppsÀttningar regler och jÀmför de resulterande beteendena med varandra. Boids Àr simulerade fÄglar i en fÄgelflock som var för sig styrs med enkla regler men som tillsammans bildar ett flockbeteende. Genetiska algoritmer liknar naturens evolution. En population vars egenskaper kodas pÄ ett genom blir bÀttre pÄ de egenskaperna genom att de bÀsta individerna vÀljs ut och fÄr utvecklas mer medans de sÀmre rensas bort. ANN stÄr för artificiella neurala nÀrvek och ska likna biologiska neurala nÀtverk och ska med andra ord fungera som en hjÀrna.
Att arbeta mitt i en katastrof ? Faktorer av betydelse f?r intensivv?rdssjuksk?terskans yrkesut?vande vid katastrofer
Bakgrund: Katastrofers frekvens och komplexitet ?kar globalt i v?rlden vilket leder till ?kade
krav p? samh?llet i stort samt p? h?lso- och sjukv?rden. Intensivv?rdssjuksk?terskan har en
central roll vid katastrofer f?r att uppr?tth?lla patients?kerheten, vilket belyser det ?kade
behovet av intensivv?rdssjuksk?terskans kompetens samt behovet av ny kunskap kring
omv?rdnad vid katastrofer, resiliens och katastrofberedskap.
Syfte: Att identifiera faktorer av betydelse f?r intensivv?rdssjuksk?terskans yrkesut?vande i
katastrof. Metod: Systematisk litteratur?versikt med induktiv ansats samt tematisk analys av
data.
Ledarskapserfarenheter av multikulturella team i sex lÀnder. : Potential att uppnÄ synergi.
Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.