Sök:

Sökresultat:

713 Uppsatser om Biologiska tillgćngar - Sida 17 av 48

Hur vill vedlevande solit?rbin bo? Rekommendationer f?r utformning av bihotell.

Solit?rbin har med sin pollinering en essentiell roll i m?nga ekosystem och ?r dessutom viktiga f?r produktionen av m?nga matv?xter. Vissa av de solit?ra bina ?r vedlevande och anl?gger sina bon i ?vergivna skalbaggsg?ngar i d?d och solexponerad ved. Bristen p? d?d solexponerad ved i dagens landskap utg?r dock ett hot f?r dessa bin.

Lika men ÀndÄ olika : En fallstudie om löparevenemangen VindelÀlvsloppet och Sankt Olavsloppet

Införandet av IAS 41 medförde att redovisningsprinciperna för vÀrderingen av ett företags biologiska tillgÄngar förÀndrades. Det finns forskning pÄ hur införandet av IAS 41 pÄverkat olika aktörer inom skogsindustrin men lite Àr skrivet om dess pÄverkan pÄ laxodlingsindustrin. Denna uppsats Àmnar undersöka hur kapitalfördelningen till intressenter utvecklats sedan införandet av IAS 41. Studien fokuserar pÄ intressenterna Àgare och anstÀllda. Vi har tillÀmpat en kvantitativ metod dÀr vÄr empiriska studie bygger pÄ numerisk sekundÀrdata.

Framtida utmaningar f?r Serviceresor G?teborg. En fallstudie om ?ldres mobilitet och en ?ldrande befolkning

Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas mobilitet negativt.

?En a?rbar delegation av tyska atleter? : Problematiken om ett tyskt deltagande pa? de olympiska spelen 1896 och Willibald Gebhardts inverkan i konfliktlo?sningen

De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.

Initiering av statistiska modeller för sekvensmodellering

I detta arbete studeras möjligheten att förbÀttra en metod för analys av biologiska sekvenser. En pÄ senare tid populÀr metod för sekvensanalys Àr baserad pÄ Hidden Markov models (HMM). HMM har haft stora framgÄngar i att modellera biologisk data, sÄsom proteinfamiljer, men anvÀnds Àven inom bland annat taligenkÀnning. Existerande problem med HMM Àr bland annat lÄnga trÀningstider och oförmÄga att finna globala lösningsoptima.En metod för att försöka effektivisera trÀningsfasen hos en HMM presenteras och utvÀrderas. Denna Àr avsedd för att undersöka om modeller som pÄ förhand kan initieras med hjÀlp av förkunskap i problemdomÀnen fÄr lika bra klassificeringsförmÄga som modeller som trÀnas pÄ konventionellt sÀtt.Metoden tillÀmpas pÄ tvÄ proteinfamiljer av relativt olika karaktÀr.

Intellektuellt kapital - en trend?

Problem: Utvecklingen i va?rlden ga?r mot en allt mer kunskapsinriktad ekonomi da?r den immateriella tillga?ngen intellektuellt kapital blir viktigare bland fo?retag. De redovisningsprinciper som finns idag baseras pa? principer fra?n sa? tidigt som 1400-talet da? man ville bokfo?ra transaktioner fo?r in- och utbetalningar av pengar. Principerna modifierades na?got under den industriella revolutionen fo?r att man skulle kunna sa?tta upp materiella ting som tillga?ngar.

Intensivv?rdssjuksk?terskan som omv?rdnadsexpert och coach

Bakgrund: Sjuksk?terskans utveckling till omv?rdnadsexpert inom intensivv?rd kr?ver b?de en avancerad p?byggnadsutbildning och l?ng och gedigen erfarenhet inom yrket. I denna process g?r sjuksk?terskan igenom olika stadier vilka f?rklaras genom Benners modell f?r professionsutveckling, fr?n nyb?rjare till expert. Specialistsjuksk?terskor kan i stort utg?ra en viktig del i st?ttandet och handledningen av mindre erfarna kollegor, vilket fr?mjar s?ker v?rd och professionell utveckling.

Kreationism och Biologism - om hur lÀrare hanterar religion och vetenskap i gymnasieskolans biologiundervisning

Det hĂ€r arbetet Ă€r en undersökning om hur religion och vetenskap behandlas i biologiundervisningen inom de frivilliga skolformerna med inriktning mot gymnasiet. I undersökningen anvĂ€nds kreationism och biologism som exempel pĂ„ förhĂ„llandet mellan religion och vetenskap. Arbetet börjar med en litteraturstudie som förklarar vad kreationism och biologism Ă€r, samt vad skolans styrdokument sĂ€ger om dessa begrepp i biologiundervisningen. I den andra delen redovisas en enkĂ€tundersökning om hur biologilĂ€rare frĂ„n sju olika skolor i Östergötlands lĂ€n ser pĂ„ evolution, kreationism och biologism samt pĂ„ kreationismens och biologismens roll i undervisningen. Kreationism Ă€r en antievolutionsteori som grundar sig pĂ„ att en ?kapare? har skapat jorden och allt liv pĂ„ den.

Mindfulness och den biopsykosociala modellen

Mindfulness har i ett flertal studier observerats vara sammankopplatmed olika aspekter av hÀlsa: biologiska, psykologiska sÄvÀl som sociala aspekter. Syftet med föreliggande studie Àr att 1) belysa hur hÀlsa kan frÀmjas genom mindfulnessmetoder och 2) genom den biopsykosociala modellen belysa komplexiteten i hÀlsa som begrepp och dÀrigenom uppmana sjukvÄrden att mer aktivt anvÀnda sig av multidimensionella modeller. Urvalet bestod av psykologistudenter (n=125) och arbetssökande (n=30). Genom Pearson korrelationskoefficient erhölls resultat som visar att det finns ett starkt samband mellan mindfulness och olika hÀlsoaspekter och Àven ett starkt samband hÀlsoaspekterna sinsemellan. Resultaten i föreliggande studie Àr i enlighet med rÄdande teorier som sÀger att mindfulness pÄverkar hÀlsa positivt genom bÀttre verklighetsanpassning och att hÀlsa Àr en komplex företeelse med flera interagerande komponenter..

Motiv till revision i sma? aktiebolag och revisorns roll i dessa

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r bolag under fo?rutsa?ttning att minst tva? av fo?ljande kriterier a?r uppfyllda tva? ra?kenskapsa?r i rad:En omsa?ttning som inte o?verstiger 3 miljoner kronorTillga?ngar som inte o?verstiger 1,5 miljoner kronorMax tre ansta?llda i medeltalAnledningen till revisionspliktens avskaffande var bland annat att sma? bolag ska ha mo?jlighet att la?gga pengar pa? verksamhetens a?ndama?l och intresse ista?llet fo?r att la?gga denna summa pa? revision. Trots detta va?ljer a?nda? en del sma? bolag att anva?nda sig av en revisor.Denna uppsats syftar till att ge en fo?rklaring till varfo?r sma? bolag va?ljer att anva?nda sig av en revisor trots att detta inte a?r na?got de beho?ver ha. Skillnader mellan bolag startade fo?re revisionspliktens avskaffande den 1 november 2010 och bolag startade efter detta datum kommer ocksa? att belysas.

Sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda kvinnor utsatta f?r v?ld i n?ra relationer En litteratur?versikt

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer utg?r ett allvarligt och omfattande samh?llsproblem som kan drabba kvinnor oavsett etnicitet, bakgrund eller samh?llsklass. V?ld i n?ra relationer kan leda till allvarliga psykiska och fysiska konsekvenser f?r den utsatta individen. Det utg?r dessutom en allvarlig kr?nkning av de m?nskliga r?ttigheterna och strider mot grundl?ggande principer om m?nniskors v?rdighet och integritet.

Kvinnors reflektioner kring beslutet att skaffa barn

Att bli mamma har alltid setts som ett sjÀlvklart val för majoriteten av kvinnor. Det tillhör normen att en dag föda barn. Syftet med denna studie var att studera kvinnors reflektioner kring deras beslut att skaffa barn. Resultatet baserades pÄ fem halvstrukturerade intervjuer som tolkades med induktiv tematisk analysmetod. Ett bekvÀmlighetsurval anvÀndes och de informanter som deltog var kvinnor som hade ett seriöst förhÄllande med en man.

AllmogeÄker i teori och praktik - anlÀggning av en allmogeÄker i nordvÀstra Kristianstad samt utvÀrdering av kornet Ymer, GotlandsrÄg och hotade ÄkerogrÀs

MÀnniskan har brukat jorden sen mÄnga tusen Är tillbaka. FörmÄgan att förÀndraodlingslandskapet och pÄverka dess utseende och innehÄll har dock varit störst efter andravÀrldskriget. MÄnga av jordbrukslandskapets arter Àr synantroper dvs. att de direkt ellerindirekt Àr beroende av mÀnniskan för sin existens. Dessa arter har varit mÀnniskansföljeslagare i tusentals Är.

Den optimala markbördigheten : viktiga faktorer för att skapa och behÄlla en god markbördighet

Markbördighet Àr begreppet för en jords förmÄga till att producera högkvalitativa grödor Är efter Är. Markbördighet innefattar hur kemiska, fysikaliska och biologiska faktorer samverkar och pÄverkar varandra. För att uppnÄ en god markbördighet mÄste de tre vara i balans. Uppsatsen handlar om vilka faktorer och krav som mÄste uppfyllas för att kunna klassa en jord som bördig och hur jorden bÄde kan behÄlla och förbÀttra sin bördighet genom rÀtt jordbearbetning. Slutsatsen Àr att ta vara pÄ de viktiga mikroorganismerna som finns i marken samt att hÄlla en god och lÄngsiktig vÀxtföljd.

?Mer ledare och mindre chef? Chefers uppfattningar om corona krisens och digitaliseringens p?verkan p? deras s?tt att leda och vara ledare p?

Syfte: Syftet med denna studie ?r att ?ka kunskapen kring corona-krisens och digitaliseringens p?verkan p? chefernas s?tt att leda och vara ledare p?. Det g?r vi genom att st?lla fr?gor till chefer i flera kommuner f?r att ?ka variationen i svaren. Fokuset i studien kommer att ligga p? chefers egna upplevelser och uppfattningar om deras ledarskap under pandemins kris och digitalisering. Teori: Det teoretiska ramverket utg?rs av definitioner av begreppen ledarskap och chefskap, f?r?ndring och f?r?ndringsarbete, kris och ledarskap i kris och digitalisering.

<- FöregÄende sida 17 NÀsta sida ->