Sedan slutet av andra världskriget har förhandlingar förts om massförstörelsevapen och deras fara för vår värld. Trots förhandlingar som har genomförts är det endast biologiska och kemiska vapen det finns totalförbud mot. Kärnvapen härjar fortfarande fritt bland världens fem officiella kärnvapenstater: USA, Ryssland, Kina, Storbritannien och Frankrike.Uppsatsen är en kvalitativ textanalys med information framförallt från förhandlingar om nedrustning.  Syfte med uppsatsen är att jämföra kärnvapenstaternas uttalande gentemot biologiska vapen, kemiska vapen och kärnvapen.Resultatet visade sig att samtliga stater varit för totalförbud av kemiska och biologiska vapen men när det gäller kärnvapen är det endast Kina som har varit tydlig i sin åsikt. Med maktbalansteori som utgångspunkt i analysen visade det sig, att kärnvapen som är det sista massförstörelsevapen länderna har kvar, är svårare att för staterna att förbjuda en de två tidigare vapentyperna..

I Sverige diagnostiseras omkring 300 barn med cancer varje år. När ett barn diagnostiseras med cancer drabbas hela familjen. Syskon har emellertid identifierats som de mest utsatta då deras livsvärld ställs på ända. Deras förändrade livsvärld kan i sin tur innebära ett lidande. I sjuksköterskans profession ingår det att främja hälsa och förebygga ohälsa genom att kunna undervisa och stödja anhöriga, individuellt eller i grupp.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad forskning säger om anknytningen hos familjehemsplacerade barn och hur denna kan påverkas av biologiska föräldrars delaktighet och närvaro. Vidare syftar studien till att ta reda på om det alltid är förenligt med det familjehemsplacerade barnets bästa att återförenas med den biologiska familjen. För att besvara dessa frågor genomfördes en kvalitativ litteraturstudie. Studien presenterar anknytningsteorins huvuddrag för att skapa förståelse för resultaten. Vidare ges en övergripande bild av den svenska familjehemsvårdens mål, och då i synnerhet att utgångspunkten är att barn som bereds vård i familjehem ska återförenas med sina biologiska föräldrar.

Malmö Högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogiska programmet Höstterminen 2010 Abstrakt Ghannad, Charlotte (2010). Att växa upp med ett syskon som har diagnosen autism. En kvalitativ studie om syskonens tillvaro i familjer där ett barn har diagnosen autism[Growing up with a Sibling that has the Autism Diagnose. A Qualitative Study about the Siblings Conditions in Families where one Child got the Autism Diagnose]. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Alla syskonrelationer har sina upp- och nedgångar och syskonen påverkar ömsesidigt varandras tillvaro.

Detta examensarbete behandlar ämnet genus med fokus på en grupp femåriga barns tankar om leksaker och kön. Syftet utgörs av att undersöka om en grupp pojkar och flickor vid femårsålder tänker könsstereotypt om leksaker. Samt om dessa eventuella könsstereotypa tankar kan kopplas till föräldrarnas utbildningsnivå. För att söka svar på detta genomfördes en bildundersökning med 11 barn på en centralt belägen förskola i en medelstor svensk stad, de medverkande barnens föräldrar besvarade en enkät rörande barnens bakgrund så som syskon, leksaker och kamrater. Resultatet visade att yttre påverkan i form av föräldrars utbildningsnivå tycks ha ingen eller liten betydelse för barnens könsstereotypa tankar.

Ett stort antal barn är idag placerade i fosterfamilj. Flertalet av dessa barn uppvisar ett asocialt beteende med dåliga sociala relationer. Multidimension Treatment Foster Care (MTFC) är ett program vars mål är att förändra barnets attityd. Det är en öppen vårdinsats där barnet placeras i en utbildad fosterfamilj. En kvalitativ studie genomfördes baserat på nio intervjuer.

Familjehemsplaceringar är en viktig insats i den sociala barnavården. Efterfrågan på familjehem är stor medan svårigheterna att rekrytera nya familjehem ökar. Synen på familjehemsvården har förändrats från att ha varit ett permanent ersättningshem till att bli ett kompletterande hem för barnet. Detta innebär att det placerade barnet skall uppmuntras till att ha kontakt och umgänge med de biologiska föräldrarna och målet är att barnet skall flytta hem. Detta innebär att fosterföräldrarna skall samarbeta med barnets biologiska föräldrar.

Siblings of persons with disabilities tend to be sidelined and not get the same attention in the same amount as the child with the disability gets, both by the parents and the society. Previous research in this area is limited and siblings of people with disabilities and their experiences of support needs to be explored. The purpose of this paper is to learn about support for siblings of people with disabilities in terms of both adult siblings own experiences from his childhood and from practitioners experience. Six qualitative interviews with four adult siblings of people with disabilities and two professionals were interviewed. Systems Theory and Bronfenbrenners ecological model has provided the theoretical basis for the essay.

Detta arbete kommer att handla om hur fosterbarn känner inför framtiden och om det är skillnad ivad det gäller framtidsdrömmar hos barn som växer upp med sina biologiska föräldrar. Vi hartittat på vissa lagar som gäller vid fosterhemsplacering, socialtjänstlagen och LVU, och på hursocialen arbetar med fosterbarn, och deras uppfattning av om fosterbarn har annorlundaframtidsdrömmar till skillnad från ungdomar som växt upp med sina biologiska föräldrar. Vi harockså intervjuat vuxna som har växt upp i fosterfamilj och hur deras framtidsdrömmar såg ut då.Genom ett kvalitativt fältarbete fick vi en bild av att olika ungdomar har olika framtidsdrömmarberoende på vilken grundtrygghet de har. Innan arbete startade trodde vi inte att vi skulle få såolika svar som vi fick under våra intervjuer, gällande framtidsdrömmar hos ungdomar som växtupp i fosterfamilj och de som växt upp med sina biologiska föräldrar. Men vi kom fram till att detfinns en tydlig skillnad..

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka vilka copingstrategier föräldrar och syskon till cancersjuka barn använde sig av. Underlag till studien söktes i Högskolan Dalarnas databas ELIN och i databasen Cinahl. Sökningarna resulterade i 30 artiklar som granskades och värderades med hjälp av granskningsmallar. Av de granskade artiklarna bedömdes 22 motsvara studiens syfte och frågeställningar och användes i studiens resultat. Resultatet visade att föräldrar till cancersjuka barn inte valde en eller flera copingstrategier utan att det var en process under en längre tid.

Bakgrund: Människor som inkluderas i varandras liv har stor påverkan på varandra. Varje gång ett barn insjuknar i cancer drabbas således hela barnets familj. Familjerelationer och vardagen blir turbulent jämfört med den trygghet familjen vanligtvis erbjuder och de friska syskonen hamnar ofta i skymundan. Syskonen drabbas, till följd av situationen, utav såväl somatiska som psykologiska problem och kan behöva hjälp av stödinsatser för att kunna ta sig igenom vardagen. Syfte: Att beskriva resultatet av stödinsatser som finns för syskon till cancersjuka barn.

Denna studie behandlar ämnet familjehemsplacerade barn och syftet är att öka kunskapen kring familjehemsplacerade barns umgänge med sina biologiska föräldrar. För att uppnå detta syfte har vi genomfört sex semistrukturerade intervjuer med två kommunalpolitiker från socialnämnden, två familjehemssekreterare och två familjehemsföräldrar. Tidigare forskning påvisar att familjehemsvården är indelad i två huvudinriktningar; den behovsorienterade inriktningen och den relationsorienterade inriktningen. Svensk lag och därmed även socialarbetares grundinställning inför umgänget har till stor del anammat den relationsorienterade inriktningen som förespråkar tätt umgänge mellan det placerade barnet och dess biologiska föräldrar, med målet att främja en återförening. De teoretiska perspektiv som ligger till grund för studien är anknytningsteorin och utvecklingspsykopatologin, dessa teorier tillsammans med den tidigare forskningen använder vi för att analysera vårt material.

SammanfattningSyftet med studien var att belysa hur familjehemsföräldrar uppfattar sina biologiska barns behov av stöd från socialtjänsten i familjehemsprocessen. De frågeställningar som legat till grund för studien är vilket stöd familjernas egna barn blir erbjudna från socialtjänsten och vilken form av stöd föräldrarna önskar för de egna barnen. Vidare på vilket sätt de egna barnen i ett familjehem är delaktiga i familjehemsprocessen.Metoden som använts i studien är kvalitativ. Via information från familjehemsföräldrar har de biologiska barnens behov av stöd från socialtjänsten undersökts. Det skedde genom att intervjua fem familjehem som hade haft hemmaboende egna barn, under en period av minst tre till fem år, samtidigt som en fosterbarnsplacering.

Denna studie syftar till att undersöka upplevelsen av att vara anhörig när ett barn drabbas av cancer och hur omvårdnadspersonal kan hjälpa barnets anhöriga att hantera sin situation. Arbetet utfördes som en systematisk litteraturstudie som grundades på 15 vetenskapliga artiklar framtagna från Högskolan Dalarnas databas ELIN och Pub Med. Resultatet av litteraturstudien visade att det är en stor känslomässig påfrestning för de närmast anhöriga när ett barn drabbats av cancer. Det var vanligt att de anhöriga beskrev känslor som oro, rädsla, ångest och förtvivlan. Syskon kunde även känna sig åsidosatta, samtidigt som de kom närmare sitt sjuka syskon.

Syftet med studien var att beskriva hur vårdpersonal skattar användbarheten av stöd samt i vilken frekvens de använder sig av stöd gentemot syskon till svårt sjuka barn. Syftet var även att undersöka skillnader mellan sjuksköterskor och undersköterskor gällande den skattade användbarheten samt frekvens i användandet av stöd till syskon till svårt sjuka barn.Studien var deskriptiv och jämförande. Ett bekvämlighetsurval användes. Datainsamlingen skedde med hjälp av en enkät som delades ut till 94 personer på tre avdelningar och mottagningar i ett mellansvenskt län. Femtiofem respondenter besvarade enkäten och inklusionskriterierna motsvarades av 53 respondenter, vilka inkluderas i studien.