Att vara syskon till ett cancersjukt barn kan innebära känslan av att vara åsidosatt. Även en stark oro för sin sjuka syster eller bror kan vara påtaglig. Bakgrunden belyser områden som är knutna till ämnet. Här tas det även upp hur det är att vara förälder till ett barn med cancer samt hur de tycker det påverkar det friska syskonet. Ett problem kan vara att det inte finns tydliga riktlinjer för hur hälso- och sjukvården ska stötta syskonen.

Bakgrund: Cancer kan drabba alla och i Sverige får i snitt ett barn per dag, diagnosen cancer. När ett barn drabbas av cancer blir hela familjens tillvaro påverkad och i flera av de drabbade familjerna finns också syskon. Litteraturen beskriver att familjecentrerad vård är att föredra när barn är inblandade. Vården i stora delar av världen visar sig vara inriktad mot att bara involvera föräldrar. Syskon hamnar ofta i skymundan och riskerar att uteslutas helt med eventuell ohälsa som följd.

Den rådande förtätningstrenden i svenska städer leder till en minskning och fragmentering av grönytor. Det är ett hot mot den biologiska mångfalden och vidare för de ekosystemtjänster som är livsnödvändiga för oss människor. Vi landskapsarkitekter har möjlighet att lyfta fram de ekologiska frågorna i urbana exploateringsprojekt och argumentera för att den gröna infrastrukturen i städer bibehålls. Detta gör att vi har en viktig roll i bevarandet av den mångfald och variation av alla levande organismer som tillsammans bildar den biologiska mångfalden. I denna uppsats studerades vad som påverkar den biologiska mångfalden i stadsmiljö. Arbetet omfattade en litteraturstudie, ett gestaltningsförslag och en avslutande diskussion.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka fem familjehemssekreterares föreställningar angående familjehemsuppdraget. Studien innefattar följande frågeområden; definitioner av ?bra? familjehem, förväntningar på familjehemsuppdraget, den biologiska familjens betydelse, samt diskussioner gällande återföreningar mellan barn och dess biologiska familjer.Studien är genomförd utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt och innehåller bland annat intervjuer med fem familjehemssekreterare, samt litteratur och tidigare forskning som berör familjehemsvård. De teoretiska perspektiv som använts för att analysera resultaten är; socialkonstruktivistiskt - och systemteoretiskt perspektiv. Det mest framträdande resultatet av undersökningen visade att familjehemsuppdraget är ett mycket svårt och krävande uppdrag, då det utöver omsorg och omvårdnad, innebär en hel del kontakt med såväl myndigheter som med barnens biologiska familjer.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka och få en djupare kunskap om biologiska barns upplevelser av att ta emot och leva med familjehemsplacerade barn i familjen. För att få svar på detta har vi undersökt hur uppväxten för biologiska barn i familjehem kan se ut, hur det placerade barnet har påverkat föräldrarnas uppmärksamhet gentemot de biologiska barnen samt hur de biologiska barnen beskriver att deras uppväxt har påverkat dem. Samtliga fyra intervjupersoner har vuxit upp som biologiskt barn i samma familjehem och är idag mellan 22-30 år. I denna kvalitativa fallstudie samlades datamaterialet in med semistrukturerade intervjuer där fyra teman ingick. Det insamlade materialet bearbetades med tolkande fenomenologisk analysmetod.

Kvalitet och biologisk mångfald är av stor betydelse för grönområden i tätorter. Nedskärningar och organisationsförändringar inom kommunal parkförvaltning har dock bidragit till negativa konsekvenser med avseende på dels kvalitet och dels den biologiska mångfalden. Förlusten av biologisk mångfald är ett globalt problem. Många insatser görs för att främja bevarandet av den biologiska mångfalden..

Att vara syster eller bror till en person med funktionshinder kan innebära mycket gemenskap och glädje men också en del bekymmer. De känslor och villkor syskonen lever med kan vara svåra att hantera och det kan finnas ett behov av att få stöd. Syftet med studien var att visa vilket stöd som handikapporganisationer, kommunernas handikappomsorg och landstingens habiliteringsteam erbjöd syskonen till personer med funktionshinder. Även informanternas erfarenheter av hur syskonskapet kan påverkas av att växa upp med en syster eller bror med funktionshinder studerades. Undersökningen var kvalitativ och genomfördes med intervjuer.

Syftet med studien har varit att unders?ka relationen mellan familjehemsf?r?ldrar och det placerade barnets biologiska f?r?ldrar, ur familjehemsf?r?ldrarnas perspektiv. Studien genomf?rdes med en kvalitativ metod med hj?lp av fem intervjuer med sex familjehemsf?r?ldrar, fr?n tre olika kommuner i Sverige. Studien riktar in sig p? familjehemsf?r?ldrar som inte har n?gon tidigare kontakt med det placerade barnets n?tverk.

Varje år drabbas ungefär 250 barn av cancer i Sverige. Därmed drabbas även barnens föräldrar och syskon av den förändrade vardagen som tillkommer. Syftet med denna studie är att belysa och beskriva vad föräldrar och syskon upplever som påfrestande i situationen när ett barn inom familjen har insjuknat i cancer. Studien är en litteraturstudie där både kvalitativa och kvantitativa artiklar har analyserats. Analysen resulterade i två huvudteman och fyra underteman.

Årligen insjuknar ca 300 barn i någon form av cancer i Sverigel. När ett barn drabbas av cancer, påverkar det hela familjen. Hur det påverkar och vilka erfarenheter det ger de friska syskonen finns det en okunskap om. Syfte: Att belysa erfarenheter av att vara ett syskon till barn med cancer. Metod: Systematiska litteraturstudie byggd på tre kvantitativa och fem kvalitativa artiklar. Sökning gjordes i Cinahl, PubMed och PsykINFO. Artiklarna har kvalitetsgranskats och inspiration av innehållsanalys anvädes. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier.

Diabetes typ 1, även kallad barn- och ungdomsdiabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomar som drabbar barn i Sverige. Den kan ge allvarliga komplikationer och kontrolleras med hjälp av täta blodsockertester och insulininjektioner. En balanserad kost och motion utgör också en viktig del av behandlingen. I de fall de finns syskon till det diabetesdrabbade barnet blir också de indirekt drabbade av sjukdomen. Den förändrade livsvärlden som följer kan skapa ett lidande.

SAMMANFATTNING:Syftet med denna uppsats är att få djupare förståelse för hur det för ett barn att växa upp tillsammans med en utvecklingsstörd syster eller bror. Studien undersöker vilka konsekvenserna ett syskonskap blir för ett barn genom att kartlägga och analysera deras förmåga att hantera svåra situationer och hur olika problem kan påverka deras egen utveckling. Studien baseras på fem djupintervjuer med vuxna syskon som berättar om sina upplevelser under sin barndom. De upplevelser hos syskonen som framkom under analysen av det empiriska materialet och som bekräftas av den tidigare forskningen var förekomsten av både positiva och negativa känslor. Behovet av föräldrarnas kärlek och uppmärksamhet, känslan av att bli förstådd av omgivningen framgår tydligt.

Skogsbruk är, och har under lång tid varit, en viktig resurs i Sverige. Ett hårt brukande av skogen med inriktning på hög tillväxt och lönsamhet har medfört att senaste århundradenas skogsbruk har utarmat den biologiska mångfalden. Idag är miljömedvetenheten större och många skogsägare certifierar sin skog. I certifieringen ingår att lämna miljöhänsyn i form av exempelvis högstubbar, torrträd och naturvärdesträd som ger livsmöjligheter till en stor mängd organismer. Frågan jag ställer mig är huruvida skogsbruksmetoderna verkligen förändras genom denna certifiering och om de biologiska värdena verkligen ökar.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de copingstrategier som föräldrar och syskon till barn med cancer använde för att hantera problem under vårdtiden, samt att beskriva vilka faktorer som påverkade dessa copingstrategier. Litteratursökningen utfördes via databasen Elin@Dalarna och sökorden som användes var childhood cancer, paediatric cancer, cancer, parents, siblings, coping, och coping strategies. Inklusions-kriterierna var att artiklarna skulle vara publicerade 1999 eller senare, skrivna på engelska och finnas i fulltext på databasen. Sökningen resulterade i 20 artiklar som ansågs vara relevanta för arbetets syfte. En granskning av artiklarna gjordes och betygen G, VG, MVG och IG delades ut.

Jag har i denna uppsats utrett det rättsliga skyddet mot det hot som införsel av sällskapsdjur samt utsättning av dessa kan utgöra mot den biologiska mångfalden. Jag har fokuserat på icke inhemska gnagare eftersom det är en djurart som införs till Sverige för att hållas som sällskapsdjur. Det finns bestämmelser för hur införsel av sällskapsdjur inom EU och från tredje land får ske men dessa reglerar till största del införseln av de vanligaste sällskapsdjuren, till exempel hundar och katter. Bestämmelserna har som huvudsakligt syfte att skapa ett djurskydd, inte ett skydd för den biologiska mångfalden. Trots att icke inhemska gnagare kan innebära ett stort hot mot den biologiskamångfalden om de introduceras i vår naturmiljö, medger bestämmelserna i princip fri införsel av upp till fem gnagare.