Idag saknar många landskapsarkitekter tillräcklig kunskap om hur växter ut-veck¬las, vilket gör att många planteringar inte utvecklas som man planerat. Genom att använda sig av växt¬dynamik kan planteringar bli hållbarare, få för¬bättrade sociala, biologiska och estetiska kvalitéer samt locka fler målgrupper. Syftet med uppsatsen är att presentera exempel på kunskap som krävs för att gestalta dynamiska plan¬teringar i urban miljö. Studien utgår från frågeställningen ?Hur kan man gestalta en dynamisk plantering med naturlik karaktär i en offentlig park?? I arbetet presen¬teras två planteringsförslag för en kvarterspark i industriområdet Kungsängen i Uppsala.

I mitt examensarbete har jag för syfte att spegla området matematiksvårigheter ur ett forskar- samt lärarperspektiv. Jag vill ge en bild av hur forskare och lärare uppfattar matematiksvårigheter, vad det innebär och hur det tar sig i uttryck. Vidare vill jag ta reda på hur lärare arbetar med att tillgodose elever med matematiksvårigheter i sin undervisning. Jag har använt mig av litteraturundersökning, intervjuer och observationer som metod för att uppnå mitt syfte med studien. Både forskningen och de intervjuade lärarna visar på att matematiksvårigheter är ett svårdefinierat begrepp, som det används en rad olika termer för att beskriva.

BakgrundDet biologiska åldrandet är en naturlig process som är universellt och framträder hos allaindivider. Åldersförändringar är oåterkalleliga och leder till en försämring av organismens funktionsförmåga, gör det svårare att motstå påfrestningar och ökar därmed risken för sjukdom och död. Även förekommande sjukdomstillstånd som stroke och demens leder till funktionsnedsättningar hos den äldre patienten och detta ökar behovet av omvårdnad. Sjuksköterskans roll är att främja patientens hälsa genom att stärka patientens egna resurser och skapa förutsättningar för den äldre att bibehålla den fysiska funktionen och bli så självständig som möjligt. Äldre människor har ett annorlunda nutritionsbehov som innebär att de behöver en energitätare kost med en högre andel protein och fett.

Mitt syfte är att undersöka hur unga män porträtteras i svensk, samtida ungdomslitteratur. Jag vill undersöka vilka representationer och förståelser av maskulinitet och sexualitet som återfinns, skapas och återskapas i berättelserna. Det empiriska materialet består av fyra, svenska ungdomsböcker, skrivna under 2000-talet. Genom att göra en diskursanalys vill jag blottlägga de normerande diskurser om maskulinitet och sexualitet, som påverkar unga människor idag. Jag vill också se om det skapas några motbilder till traditionell maskulinitet, i litteraturen.

Examensarbetet bygger på ett verkligt uppdrag där uppdragsgivaren är Swedavia AB och deras flygplatsledning vid Malmö Airport. Swedavia äger och förvaltar tio flygplatser i Sverige, däribland Malmö Airport, och bedriver både en flygplats- och fastighetsverksamhet vid respektive flygplats. Enligt Swedavias lokala miljöplan för Malmö Airport finns mål om att bevara och förvalta de naturvärden som finns i det omgivande landskapet för att gynna biologisk mångfald samt öka informationen till allmänheten om företagets miljöarbete. Dessa lokala miljömål är inkluderade i uppdragsgivarens projektplan som beskriver hur flygplatsledningen vill utreda möjligheten att etablera en naturstig i anslutning till flygplatsen. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka förutsättningar och begränsningar som finns för att etablera en naturstig i anslutning till Malmö Airport och med hjälp av utförda analyser och inventeringar ge förslag på hur naturstigen kan utformas och förvaltas. Uppdraget har krävt en fördjupad analys av landskapet kring flygplatsen för att lära känna detta och med hjälp av litteratur, utförda analyser och inventeringar kunna lyfta fram de karaktärer och kvalitéer i landskapet som är intressanta, både ur ett natur- och kulturmiljöperspektiv men även utifrån rekreativa och estetiska aspekter. Att synliggöra landskapets värden kring Malmö Airport är en form av landskapsvård som inriktar sig på hur markerna kan utvecklas och förvaltas för att upprätthålla och framhäva natur- och kulturvärden samt vilka insatser som kan göras för att främja rekreation och ett landskaps skönhetsvärde. Som en koppling till landskapsvården och arbetet med att synliggöra natur- och kulturvärden och främja rekreation kan naturstigar ses som ett användbart verktyg. Naturstigar tillgängliggör landskapet, vilket också främjar friluftslivet, och kan ses som en del i arbetet med att öka medvetenheten och kunskapen hos människor om landskapets kulturella, biologiska, rekreativa och estetiska värden. Utgångspunkten för examensarbetet har varit att undersöka vilka förutsättningar och begränsningar som finns för att etablera en naturstig i flygplatsens närmiljö och utifrån upplevelsen från naturstigen undersöka vilka landskapsvårdande insatser som kan tillämpas för att framhäva landskapets värden och bidra till en positiv utveckling av landskapet kring flygplatsen. Examensarbetet innehåller ett gestaltningsprogram som visar stigens fysiska dragning, vilka upplevelser den har att erbjuda samt hur den kan kommuniceras. Gestaltningsprogrammet inkluderar även en skötselbeskrivning för hur stigen och de miljöer som berörs av dess fysiska dragning kan skötas. Avslutningsvis följer en slutdiskussion som reflekterar över det uppdrag som ligger till grund för examensarbetet och den process som lett fram till gestaltningsprogrammet..

Tv-apparater finns idag i de flesta hushåll i Sverige och i världen. När dessa apparater blivit förbrukade, finns det skäl att ställa följande fråga. Hur ska apparaterna omhändertas när de blivit uttjänta? I många länder styr regelverk avfall från elektriska och elektroniska apparater med krav på återvinning och återanvändning, såsom i Sverige. Detta arbete handlar om hanteringen av uttjänta tv-apparater och har utförts vid Kuusakoski Sverige AB, Skelleftehamn.

RES-direktivet antogs av EU under 2009 i syfte att öka Europas totala andel förnybar energi till 20 procent. Sverige tilldelades en kvot på 49 procent och regeringen valde att höja målet till 50 procent. Vid ökad användning av förnybar energi kan målkonflikter uppstå. De förnybara resurserna kan exempelvis användas i andra syften vilket skapar konkurrens. Energiomställningen beskrivs som en intstitutionell utmaning som kräver politisk vilja och svåra avvägningar.

Varje studie av en verklig process eller ett verkligt system är baserat på mätdata. Förr var den tillgängliga datamängden vid undersökningar ytterst begränsad, men med dagens teknik är mätdata betydligt mer lättillgängligt. Från att tidigare enbart haft få och ofta osammanhängande mätningar för någon enstaka variabel, till att ha många och så gott som kontinuerliga mätningar på ett större antal variabler. Detta förändrar möjligheterna att förstå och beskriva processer avsevärt.Multivariat analys används ofta när stora datamängder med många variabler utvärderas. I det här projektet har de multivariata analysmetoderna PCA (principalkomponentanalys) och PLS (partial least squares projection to latent structures) använts på data över avloppsvatten insamlat på Hammarby Sjöstadsverk.På reningsverken ställs idag allt hårdare krav från samhället för att de ska minska sin miljöpåverkan.

Detta examensarbete är en undersökning gjord på studie- och yrkesvägledare på grundskolan. Vi har velat ta reda på om dessa lägger några värderingar inför elevers val till gymnasiet utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen är utförd med kvalitativa djupintervjuer med sex olika studie- och yrkesvägledare (tre manliga och tre kvinniga) som är verksamma i sex olika kommuner. Vägledarna har under intervjuerna fått svara på frågor utifrån tre fallbeskrivningar. Dessa fallbeskrivningar består av tre karaktärer som direkt skiljer sig från varandra.

Hållbar utveckling har blivit till ett välanvänt begrepp som innehar många betydelser beroende på arbetsområde och sammanhang. Syftet med arbetet är att konkretisera begreppets betydelse för landskapsarkitektens dagliga arbete, och därigenom öka möjligheterna att utvecklingen och arbetet med hållbar utveckling fortlöper. Konkretiseringen har skett genom litteraturstudier och studier av gestaltningsprojekt, därefter har strategier som bidrar till hållbarhetsarbetet formulerats. Konkreta strategier som är användbara vid gestaltning för hållbar utveckling formuleras utifrån litteraturstudier. I litteraturstudierna finner jag fem strategier som jag anser vara användbara för landskapsarkitektens arbete mot en mer hållbar stad: ökad densitet, bevara den biologiska mångfalden, stadsodling, medborgarnas anknytning till platsen och platsens identitet samt medborgarinflytande. I nästa steg studeras exempelprojekt med en hållbarhetsinriktning. Strategierna från litteraturen kompletteras med strategier av konkret karaktär hämtade från verkliga platser: Funktionell landskapsarkitektur samt underlättande för socialt liv och interaktion Inspirerad av exempelprojekten och baserat på den nyvunna kunskapen har jag sedan utformat ett område i södra Stockholm. Gestaltningen är ett sätt att exemplifiera och tillämpa kunskapen.

Klimatanpassning är ett aktuellt ämne i dagens stadsplanering och en utmaning för landskapsarkitekter och stadsplanerare. Klimatförändringarnas effekter är ökad nederbörd, stigande medeltemperatur och havsnivåer samt ett mer extremt klimat överlag. Detta får konsekvenser för ekosystem och städer, där den ökade nederbörden har direkt påverkan på dagvattensystemet. Som landskapsarkitekt har man möjlighet att ta vara på dagvattnet genom att utforma mångfunktionella och variationsrika miljöer. I det här arbetet har vi studerat den naturliga vattenbalansens processer och hur dessa kan användas för att återskapa vattenbalansen i den urbana miljön.

Trenden för Sveriges grisproduktion är att antalet grisproducenter minskar. För att öka konkurrenskraften i den svenska grisproduktionen, är en produktionseffektivitet och lönsamhet två viktiga parametrar. För detta är en minskad smågrisdödlighet viktigt. Smågrisdödligheten har blivit allt mer omdebatterad i svensk grisproduktion och uppmärksammad i media. I Sverige är smågrisdödligheten nästan 5 procentenheter högre än i andra EU-länder.

I och med Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan (BSAP) och de miljökvalitetsnormer (MKN) som beskrivs i ramdirektivet för vatten kommer Käppalaverket sannolikt ställas inför strängare kväve- och fosforreningskrav. Käppala kan då bli tvungna att införa en ny processlösning t.ex. efterdenitrifikation och förfällning. Hur detta kommer att påverka det totala koldioxidavtrycket utreds i denna rapport. Tidigare har stora energiutredningar utförts på verket men aldrig har ett samlat koldioxidavtryck dokumenterats.En kartläggning över Käppalaverkets totala koldioxidavtryck 2011 gjordes för att skapa en referens för framtida modellering.

Företagens ökade nyttjande av jordens resurser och dess belastning på jordens biologiska processer, leder idag till ohållbara försörjningsflöden. Företagens beroendeställning till dessa ostabila flöden riskerar att hota företagens fortsatta existens. Med denna insikt genomgår samhället en hållbarhetsförändring med ökat intresse för det egna ansvarstagandet. Vad innebär ett företags ansvarstagande och hur ska detta ansvarstagande tas? Att lyfta in icke-finansiella aspekter i företagets arbetsprocess är ett populärt svar på denna fråga idag, vilken ofta belyser företagets hållbara ansvarstagande inom den egna verksamheten.Det kan ifrågasättas om företag är tillräckligt ansvarstagande genom detta agerande, då ovanstående tankesätt inte inkluderar den miljöpåverkan som företaget för orsak till utanför den egna verksamheten.

Tio procent av Sveriges yta är idag skyddad i naturvårdssyfte, huvudsakligen i form av Natura 2000-områden, naturreservat och nationalparker. Största arealen utgörs av naturreservat (Naturvårdsverket 2005c). Många gånger är den biologiska mångfalden huvudsyftet vid inrättandet av ett skyddat område, men syftet kan även vara att ge besökaren möjlighet att uppleva mer opåverkad natur. Friluftsanordningar inom ett naturområde bör vara väl planerade då de ska tillgodose flera olika syften för besökaren. De ska underlätta rörelse, orientering och vistelse i naturen.