Grönytor är en mycket viktig beståndsdel i utemiljön. Gräsmattan har en stor praktisk användning för människor i och med att den kan fungera som en vistelseyta och ge rekreation. Däremot har den inte samma biologiska och estetiska värden som ängen har. Detta arbete undersöker om växter med en blomning, som hos ängen, kan klara den användning som man har av en bruksgräsmatta. En bruksgräsmatta eller en lågväxande örtmatta behöver bestå av arter och sorter som tål konkurrens, vinter, klippning och i vissa fall slitage från tramp. Två andra faktorer som är mer knutna till platsens läge och funktion som salt och översvämningstolerans kan även vara viktiga för växtvalen. Klippning innebär att växtdelar tas bort från plantor och att de får snittytor där de kapats av.

Företagens ökade nyttjande av jordens resurser och dess belastning på jordens biologiska processer, leder idag till ohållbara försörjningsflöden. Företagens beroendeställning till dessa ostabila flöden riskerar att hota företagens fortsatta existens. Med denna insikt genomgår samhället en hållbarhetsförändring med ökat intresse för det egna ansvarstagandet. Vad innebär ett företags ansvarstagande och hur ska detta ansvarstagande tas? Att lyfta in icke-finansiella aspekter i företagets arbetsprocess är ett populärt svar på denna fråga idag, vilken ofta belyser företagets hållbara ansvarstagande inom den egna verksamheten.Det kan ifrågasättas om företag är tillräckligt ansvarstagande genom detta agerande, då ovanstående tankesätt inte inkluderar den miljöpåverkan som företaget för orsak till utanför den egna verksamheten.

Det förekommer en ökad problematik i vårt samhälle när det gäller dagvattenhantering. Problemet beror till stor del på förtätningen av städer och trafikökningen. De hårdgjorda markytorna har ökat markant det senaste halvseklet (Stahre, P., 2004) och i den förändring av klimatet som successivt sker förändras vattenflöden avsevärt (SMHI, 2009). Avloppssystemen är ofta underdimensionerade för de häftiga regn som blir allt vanligare och risken för översvämningar har ökat kraftigt (Boverket, 2010b). Vatten är ett viktigt element i vår omgivning som väcker intresse, estetiskt behag och framkallar känsloreaktioner (Ulrich, R.S., 1983), både positiva och negativa. Dagvattnet kan ses som en tillgång och resurs för att göra städer mer attraktiva.

SyfteDet övergripande syftet med studien är att identifiera det specifika lärande som elever kan erövra och kommunicera genom estetiska lärprocesser i bildämnet, sett ur en bildlärarstudents perspektiv, baserat på två bilduppgifter studenten planerat och genomfört under sin praktikperiod på en gymnasieskola. Ett underställt syfte är att urskilja lärarstudentens uppfattning om lärande, kopplat till dennes utbildning. Förutom lärarstudenten intervjuas en av de deltagande gymnasieeleverna. Vägledande frågor för studien är:? Vilken typ av lärande och kunskap bidrar de estetiska ämnena med?? Hur kan vi använda det specifika lärande som estetiken kan ge, som ett verktyg i skolan som helhet?I intervjuerna har följande frågeställning varit vägledande:? Vilka uppfattningar om lärande framträder i gymnasieelevens och lärarstudentens samtal?MetodI insamling och produktion av data har jag använt en etnografisk metod, som närmar sig en så kallad självetnografi, inom vilken man intresserar sig för det som händer i forskarens närmiljö.

Företagens ökade nyttjande av jordens resurser och dess belastning på jordens biologiska processer, leder idag till ohållbara försörjningsflöden. Företagens beroendeställning till dessa ostabila flöden riskerar att hota företagens fortsatta existens. Med denna insikt genomgår samhället en hållbarhetsförändring med ökat intresse för det egna ansvarstagandet. Vad innebär ett företags ansvarstagande och hur ska detta ansvarstagande tas? Att lyfta in icke-finansiella aspekter i företagets arbetsprocess är ett populärt svar på denna fråga idag, vilken ofta belyser företagets hållbara ansvarstagande inom den egna verksamheten.Det kan ifrågasättas om företag är tillräckligt ansvarstagande genom detta agerande, då ovanstående tankesätt inte inkluderar den miljöpåverkan som företaget för orsak till utanför den egna verksamheten.

Företagens ökade nyttjande av jordens resurser och dess belastning på jordens biologiska processer, leder idag till ohållbara försörjningsflöden. Företagens beroendeställning till dessa ostabila flöden riskerar att hota företagens fortsatta existens. Med denna insikt genomgår samhället en hållbarhetsförändring med ökat intresse för det egna ansvarstagandet. Vad innebär ett företags ansvarstagande och hur ska detta ansvarstagande tas? Att lyfta in icke-finansiella aspekter i företagets arbetsprocess är ett populärt svar på denna fråga idag, vilken ofta belyser företagets hållbara ansvarstagande inom den egna verksamheten.Det kan ifrågasättas om företag är tillräckligt ansvarstagande genom detta agerande, då ovanstående tankesätt inte inkluderar den miljöpåverkan som företaget för orsak till utanför den egna verksamheten.

GE Healthcare operates in Uppsala (Sweden) and develops systems, equipments and medium to purify medical substances. Discussions with the local authority concerning planed far-reaching changes and upgrades of the biological process techniques for sewage management, aroused the question about revising the terms of permit for the activity. Therefore it seemed necessary to evaluate a newly installed biological process technique, which is the background of this thesis. The evaluated biological treatment process was built in 2003 and consists of a biological reactor filled with moving bed carriers with a high surface area for biological growth. At the time of the project the biological wastewater treatment plant consisted of a flow equalization facility and two following parallel biological processes; a biological reactor with moving bed carriers and a tower trickling filter.The aim of this thesis was to survey the function of the biological reactor with respect to the reduction of organic matter.

SammanfattningGymnasielärarens naturvetenskapliga förmåga att förankra hållbar kunskap bygger på gymnasieelevernas inre motivation och drivkraft. Utvecklingsmöjligheter för bildningsprocessen är enorma, när läraren har kapaciteten att stimulera och styra tankebanorna mot uppsatta mål. Syftet med skapandet av ett naturvetenskapligt labbkompendium var att utforma en grund för kreativt och analytiskt tänkande för att kunna integrera och synkronisera naturvetenskapliga moment inom biologi, kemi och matematik. Även om didaktiken har gjort framsteg och nya metoder har tagits fram finns det ändå implementeringsproblem att lösa. Problembaserad lärande (PBL) har förutsättningarna att utveckla och stärka elevernas initiativtagande förmåga, analyserande färdigheter och innovativa lösningar.

Trädgårdar kan ibland verka kala och stela samt sakna element som erbjuder avskildhet. Min åsikt är att en trädgård ska erbjuda ägaren en egen privat sfär även om den ligger tätt inklämd bland annan bebyggelse. Det pratas mycket om rumsskapande i trädgårdssammanhang. Rumslighet är ett positivt laddat begrepp och någonting man ofta strävar efter att få fram i en anläggning. Men vad är det och hur åstadkommer man det i praktiken? Syftet med detta arbete var att jag skulle framställa ett utformningsförslag till en koloniträdgård belägen på Almåsa fritidsby.

Företagens ökade nyttjande av jordens resurser och dess belastning på jordens biologiska processer, leder idag till ohållbara försörjningsflöden. Företagens beroendeställning till dessa ostabila flöden riskerar att hota företagens fortsatta existens. Med denna insikt genomgår samhället en hållbarhetsförändring med ökat intresse för det egna ansvarstagandet. Vad innebär ett företags ansvarstagande och hur ska detta ansvarstagande tas? Att lyfta in icke-finansiella aspekter i företagets arbetsprocess är ett populärt svar på denna fråga idag, vilken ofta belyser företagets hållbara ansvarstagande inom den egna verksamheten.Det kan ifrågasättas om företag är tillräckligt ansvarstagande genom detta agerande, då ovanstående tankesätt inte inkluderar den miljöpåverkan som företaget för orsak till utanför den egna verksamheten.

Sedan 1980 har begreppet hållbar utveckling använts i miljösammanhang. Hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Detta skrevs år 1987 i Bruntlandsrapporten, rapporten är ett samband mellan ekologiska kriser och de sociala och ekonomiska klyftorna på en global nivå. Rapporten handlar om en ekologisk hållbar utvecklig där samhällets produktion och konsumtion håller sig inom ramen för vad jordens ekosystem klarar av och syftet med uppsatsen är att påvisa de problem som massturism bidrar med och vilka konsekvenser det kan få för Thailand utifrån faktorer som: ekonomi, miljö och sociala frågor. Frågeställningarna i uppsatsen är: Hur hållbar är utvecklingen av turism längs Thailands kuster? Den andra är: Kan ekoturism utvecklingen vara ett alternativ till massturism?Enligt modellen: en turistplats livscykel kan en destination befinna sig i olika faser.

Sammanfattning. Östersjön är ett hav som även i av människans verksamhet opåverkat tillstånd drabbas av återkommande algblomningar. Sedan människan börjat påverka havet har frekvensen av algblomningarna ökat. Den mänskliga påverkan består huvudsakligen i utsläpp av närsalter såsom fosfor och kväve till Östersjöns vatten men även av vår klimatpåverkan. Problemen med algblomningarna är såväl biologiska, ekonomiska som estetiska. Biologiskt påverkar det balansen i ekosystemet genom att bakterierna efter blomningen bryts ner. Till denna process åtgår syre vilket ofta är en bristvara i Östersjön på grund av havets begränsade vattenutbyte med Atlanten.

Två miljöproblem idag är ökade koncentrationer av växthusgaser i atmosfären och övergödning. Därför är två utmaningar att reducera utsläppen av växthusgaser och flöden av näringsämnen. Ytterligare en utmaning är att trygga energiförsörjningen i en värld där efterfrågan på energi ökar. Nya förnybara energikällor behöver utvecklas både för att trygga energiförsörjningen men även för att minska användandet av fossil energi. En förnybar energikälla är biogas som kan användas till el, värme och fordonsgas.

Problemområde Att kunna läsa och förstå vad man läser är viktigt för att man som elev ska nå framgång i skolans alla ämnen. Det är också färdigheter som är nödvändiga för att delta i samhälles demokratiska processer. I vår digitaliserade värld är skriftspråket viktigt och de allra flesta arbeten förutsätter en god läsförmåga. I skollagen står det att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Hur använder då pedagogerna den beprövade erfarenheten för elever i behov av stöd i den tidiga läs- och skrivinlärningen? Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen var att få en bild av hur pedagoger, i förskoleklass och i de tidiga skolåren, uppfattar stöd och tidiga insatser för läs- och skrivsvårigheter.

Uppsatsen syftar till att utreda skillnaderna mellan natur- och kulturmiljövården samt undersöka vilka framtida områden som finns för ett utökat samarbete. Ge-nom en litteraturstudie av material från Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Sveriges regering med flera ska svaren på natur- och kulturmiljövårdens uppdelning och samverkansmöjligheter uppnås. Naturvårdsverket håller koll på miljömålsarbetet i Sverige, samt värnar om den biologiska mångfalden och skyddet av värdefulla naturområden. Riksantik-varieämbetet bevarar våra kulturarv och utvecklar kulturvärden i landskapet. Från tidigt 1900-tal har natur- och kulturmiljövårdens nära samband speglats av vetenskapsmännen. Rutger Sernander kom fram till att höga naturvärden inte står i motsättning till människans påverkan av naturen och kulturhistorikern Sune Ambrosiani går ett steg längre genom att säga att naturen ska ses som en historisk produkt som präglas av människan. Mårten Sjöbäck ansåg också att naturen är en kulturskapelse och att vi där-med inte bör skydda det som kallas för ursprunglig natur från människan, ef-tersom denna natur är beroende av människans bruk för att bevara sitt höga värde. Innan Naturvårdsverket bildades som statlig myndighet på 60-talet, föreslogs att naturvårdsintressena skulle inordnas under Riksantikvarieämbetet som där-med skulle få en naturskyddsinspektion. Denna utveckling motsattes men från 70-talet ökade det politiska kravet om en integrering mellan natur- och kulturmil-jövården.