Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur familjehemsförÀldrar upplever och hanterar de familjehemsplacerade barnens kontakt med sina biologiska syskon. Fokus ligger pÄ kontakten med syskon som Àr placerade i andra familjehem men Àven kontakten med syskon som inte Àr placerade berörs i viss mÄn. Vi har genomfört sju kvalitativa intervjuer med familjehemsförÀldrar som har skilda erfarenheter pÄ omrÄdet. Uppsatsen behandlar vilket upplevt ansvar familjehemsförÀldrarna har för att upprÀtthÄlla syskonkontakterna, hur de agerar för att upprÀtthÄlla dem, vilka hinder som kan finnas i denna del av uppdraget, hur de ser pÄ syskon som fenomen och pÄ specifika syskonrelationer samt hur de upplever det stöd och den handledning som de fÄr av familjehemssekreterarna.Vi har analyserat vÄr empiri utifrÄn symbolisk interaktionism, rollteori, socialkonstruktionism samt kognitiva strukturer. Vi fann att mÄnga olika faktorer pÄverkade hur familjehemsförÀldrarna upplevde och hanterade barnets syskonkontakter.

With this research we aim to examine foster parents and social workers perceptions about the relationship between foster parents and the foster child?s biological parents and their perceptions about the support to the foster parents in the contact with the child?s biological parents. The research will provide a deeper understanding of the actors? perceptions and explain possible differences in their opinions. This study has a qualitative approach and contains eight semi-structured interviews with foster parents and social workers in a smaller town in the south of Sweden.

Biologiska lÀkemedel Àr stora molekyler som har renats eller producerats frÄn ett biologiskt ursprung. De anvÀnds idag i stor utstrÀckning runt om i vÀrlden pÄ grund av deras effektivitet att minska symtomen som kan uppstÄ vid olika mycket svÄra sjukdomar. Detta arbete fokuserar pÄ biologiska lÀkemedel som hÀmmar cytokinet tumörnekrotisk faktor (TNF). LÀkemedlen anvÀnds bland annat vid svÄra autoimmuna sjukdomar. Vid autoimmuna sjukdomar aktiveras cellerna i immunsystemet vilket leder till utsöndring av olika cytokiner till exempel interleukin 1 och TNF.

Studiens syfte Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur umgÀnget mellan de biologiska förÀldrarna och familjehemsplacerade barn kan ordnas med fokus pÄ vad som Àr bÀst för barnet. Genom kvalitativa intervjuer med personal inom socialtjÀnsten och en litteraturstudie utvecklas resonemang kring barnets rÀtt till sitt ursprung. Studiens resultat visar pÄ vikten av kontakt med ursprunget bland annat för barnets identitetsutveckling och anknytning. OmfÄnget pÄ och formen av denna kontakt bör avgöras genom en bedömning av barnets behov av att trÀffa förÀldern, dÀr samtliga inblandades perspektiv bör lyftas, och planeringen för placeringens lÀngd bör vÀgas in. Det Àr vidare viktigt att förÀldern har förmÄga att fungera som förÀlder under umgÀnget.

Biologiska lÀkemedel Àr stora molekyler som har renats eller producerats frÄn ett biologiskt ursprung. De anvÀnds idag i stor utstrÀckning runt om i vÀrlden pÄ grund av deras effektivitet att minska symtomen som kan uppstÄ vid olika mycket svÄra sjukdomar. Detta arbete fokuserar pÄ biologiska lÀkemedel som hÀmmar cytokinet tumörnekrotisk faktor (TNF). LÀkemedlen anvÀnds bland annat vid svÄra autoimmuna sjukdomar. Vid autoimmuna sjukdomar aktiveras cellerna i immunsystemet vilket leder till utsöndring av olika cytokiner till exempel interleukin 1 och TNF.

SAMMANFATTNING: VÄr uppsats Rekrytering och utredning av familjehem ? SocialtjÀnstens arbete med att hitta lÀmpliga familjehem behandlar Àmnet familjehemsvÄrd, med fokus pÄ socialtjÀnstens arbete med utredning och rekrytering av familjehem. Förutom att ge en överblick över detta arbete ville vi ocksÄ undersöka vad socialsekretare anser vara ett bra familjehem, samt vilka faktorer som kan leda till en framgÄngsrik placering. För att uppnÄ syftet genomförde vi kvalitativa intervjuer med tre familjehems- och socialsekreterare i tvÄ kommuner och tog del av tidigare forskning och annan relevant litteratur. Det framkom att de undersökta kommunerna anvÀnder omarbetade versioner av KÀlvestenmetoden vid utredning av familjehem, som tillsammans med PRIDE-programmet utgör de vanligaste metoderna i Sverige.

Syftet med studien Àr att ur ett barnperspektiv fÄ en bild av hur familjehemsplacerade barn upplever sin tid i familjehem samt om och hur denna bild skiljer sig frÄn de professionellas och familjehemsförÀldrars. MÄlet Àr att vi utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar kring detta ska kunna fÄ en kunskap om hur man bedömer vad som Àr barnets bÀsta och om uttrycket ?blod Àr tjockare Àn vatten?, alltsÄ att biologiska förÀldrar i stort sÀtt alltid har rÀtt till sina barn, överensstÀmmer med detta. För att fÄ detta besvarat har vi anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar: Hur upplevs en familjehemsplacering sett ur barnets perspektiv? Vad innebÀr det för barnet att ha ett flertal vuxna som delar pÄ ansvaret kring det och hur kan barnets behov av trygghet tillgodoses? Har man och hur har man utgÄtt frÄn barnets bÀsta under placeringsprocessen? Genom en abduktiv strategi har vi valt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt och har genom ett kedjeurval gjort semistrukturerade intervjuer med vuxna före detta familjehemsplacerade barn samt familjehemsförÀldrar och barnsekreterare.

?En naturlig trĂ€dgĂ„rd ? ett gestaltningsförslag med biologisk mĂ„ngfald? handlar om hur man fĂ„r in naturen i trĂ€dgĂ„rden. Hur gör man för att förbĂ€ttra den biologiska mĂ„ngfalden i sin egen trĂ€dgĂ„rd och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt möjliggör möten mellan mĂ€nniska och natur? Ämnet biologisk mĂ„ngfald i trĂ€dgĂ„rden Ă€r intressant och har potential att bli en framtida trĂ€dgĂ„rdstrend som bĂ„de branschen och allmĂ€nheten kan anamma. Arbetet utgĂ„r frĂ„n den biologiska mĂ„ngfalden ur ett zoologiskt perspektiv och berör en utvald tomt som fĂ„r en ny gestaltning med nya livsmiljöer anpassade för olika djurarter.

Det finns en stark koppling mellan historisk markanvÀndning och biologisk mÄngfald. Flera Àngs- och betesmarksarter gynnas eller Àr beroende av traditionell hÀvd sÄsom slÄtter och bete. Syftet med studien Àr att undersöka om olikheterna i den historiska markanvÀndningen har pÄverkat den biologiska mÄngfalden. Genom att studera kartor frÄn olika tidsperioder kan förÀndringar i landskapet tydas. Arkivstudier kan sedan kopplas till kartor och komplettera de historieluckor som kartorna inte visar.

Det finns en stark koppling mellan historisk markanvÀndning och biologisk mÄngfald. Flera Àngs- och betesmarksarter gynnas eller Àr beroende av traditionell hÀvd sÄsom slÄtter och bete. Syftet med studien Àr att undersöka om olikheterna i den historiska markanvÀndningen har pÄverkat den biologiska mÄngfalden. Genom att studera kartor frÄn olika tidsperioder kan förÀndringar i landskapet tydas. Arkivstudier kan sedan kopplas till kartor och komplettera de historieluckor som kartorna inte visar.

Detta kandidatarbete behandlar stÀdsegröna och vintergröna vedartadeVÀxtmaterial och deras biologiska, fysiologiska krav och anvÀndandet av dem i offentliga miljöer.

Children, who grow up in families, where their parents have decided to take care of a foster child on a commission of the social welfare services, are not often given the possibility to tell about their experience of having foster siblings, in research and other studies. The aim of this study was to give biological children, in these families, a chance to tell their narratives of growing up with foster siblings, creating opportunities for families, who might have plans to take care of foster children in the future. They can get a picture of how it could be for the familyÂŽs own children. The biological children got the opportunity to tell their narrative stories including the relationships in their families and how they were looking forward into their own future and family life. The used theory takes part in systemic thinking, looking at the family as an organization and how identities are created in relationships and in communication.

Begreppet biologisk mÄngfald har lÀnge förknippats med bevarandefrÄgor som identifiering av skyddsvÀrda arter och upprÀttande av reservat. PÄ senare tid har det dock allt oftare hörts tillsammans med begrepp som ekosystemtjÀnster, och dÄ inte sÀllan i urbana sammanhang. Som blivande landskapsarkitekt kÀnns det relevant att bredda förstÄelsen för hur man kan arbeta med ekologiska aspekter och dÀrigenom biodiversitet i en tid som prÀglas av ett tÀtt och kompakt stadsbyggande. Detta kandidatarbete fokuserar dÀrför pÄ det utrymme den biologiska mÄngfalden kan tÀnkas ha inom urban planering, samt framförallt hur man mer konkret kan skapa stadsmiljöer som ocksÄ hyser en rik biodiversitet. TvÄ stadsutvecklingsprojekt dÀr man arbetat med biologisk mÄngfald Àr Bo01 i Malmö och Norra DjurgÄrdsstaden i Stockholm. För att hantera frÄgan i ett planeringsskede har man i bÄda dessa fall anvÀnt en sÄ kallad grönytefaktor, vilken syftar till att öka de ekologiska förutsÀttningarna genom ett poÀngsystem för gröna och blÄ kvaliteter. I Arbetets teoretiska del beskrivs den biologiska mÄngfaldens vÀrden, i allmÀnhet och i en urban kontext, samt begreppets komplexitet och den problematik som kan uppstÄ kring otydliga definitioner. DÀrtill redogörs för planeringsverktyget grönytefaktor. En genomgÄng av Bo01-projektets arbete med ekologi och biodiversitet visar pÄ höga ambitioner men varierat resultat.

Den hÀr studien avser att undersöka hur syskon upplever att skiljas frÄn sina biologiskasyskon som placerats i familjehem. Informanterna har förblivit i ursprungsfamiljen och delarinte upplevelsen av att ha blivit placerade. FrÄgestÀllningarna innefattar informanternas bilderav den ursprungliga familjestrukturen, hur de beskriver uppbrottet, hur de tolkar och hanterarsituationen samt hur de upplever relationen till de placerade syskonen idag. Kvalitativa,ostrukturerade, intervjuer har genomförts och dÀrefter tolkats med hjÀlp av symboliskinteraktionism, anknytningsteori, systemteori samt copingteori. Resultatet visar att det sketten förskjutning av ansvar; förÀldrarna har delvis gett upp sitt ansvar till barnen eftersom desjÀlva inte har haft förmÄga att bÀra det ansvaret.

TrÀd Àr ett viktigt inslag i vÄra urbana miljöer och mÄnga av stadens trÀd finns pÄ de begravningsplatser som Àr belÀgna inne i stÀderna. Den hÀr uppsatsen handlar om dessa trÀd och nÄgra av de vÀrden som trÀden har. Kulturhistoriska vÀrden, biologisk mÄngfald och sÀkerhet tas upp och behandlas med fokus pÄ den konflikt som kan uppstÄ dÄ olika aktörer som arbetar med trÀd pÄ begravningsplatser har olika intressen. Kulturhistoria, biologisk mÄngfald och sÀkerhet Àr alla viktiga att ta hÀnsyn till vid förvaltning och planering av trÀd pÄ begravningsplatser. Detta kan bara ske om det skapas ett större samarbete mellan dessa aktörer som kan utgöras av lÀnsstyrelse, biologer, antikvarier pÄ lÀnsmuseer och kyrkogÄrds förvaltning. I samband med arbetet har en inventering av trÀd pÄ nÄgra av de Àldsta kvarteren pÄ VÀstra kyrkogÄrden i Göteborg genomförts.