I avloppsvattnet förekommer bÄde naturliga och antropogena Àmnen som kan orsaka en negativ miljöpÄverkan, sÄsom eutrofiering och en syrefattig recipient. Förekomsten av nÀringsÀmnen och organiskt material kan ocksÄ vara en vÀrdefull resurs, för det slam som ÄterstÄr efter reningsstegen i avloppsreningsverket kan anvÀndas för att höja nÀringshalten i till exempel skogar och pÄ Äkermark. För att minska risken för skador pÄ reningsprocessen, en negativ miljöpÄverkan pÄ recipienten genom skadliga Àmnen som passerar genom avloppsreningsverket samt en negativ miljöpÄverkan pÄ grund av ett förorenat slam Àr det betydelsefullt att fokusera pÄ mÀngden skadliga Àmnen som förs till anlÀggningen. Syftet med examensarbetet Àr att kartlÀgga förekomsten av hushÄllskemikalier hos sex hushÄll i VÀsterÄs som Àr anslutna till det kommunala reningsverket, studera befintlig litteratur som beskriver vad som sker med utvalda kemikalier dÄ de nÄr avloppsreningsverk i allmÀnhet, och sedan jÀmföra detta med KungsÀngsverket. De sex hushÄllens sammanlagda antal produkter var 293 stycken, varav 66 var rengöringsprodukter, 16 tvÀttprodukter, 112 badrumsprodukter och 99 stycken var garageprodukter.

Dagens stora stÀder byggs allt tÀtare och ofta Àr det gröna omrÄden sÄsom parker och skogsdungar som fÄr ge vika nÀr nya hus och vÀgar ska ges utrymme. Den biologiska mÄngfalden i staden Àr dock beroende av dessa fredade platser. Möjligheten att kunna fÀrdas mellan och genom bebyggda omrÄden i sÄ kalllade spridningskorridorer stÀrker bÄde vÀxt- och djurpopulationers förmÄga att överleva. Syftet med denna uppsats Àr att ge förslag pÄ hur man kan utveckla biologisk mÄngfald pÄ parkeringsytor i Uppsala stad. I arbetet undersöks vilka parkeringsytor Uppsala kommun Àger samt pÄ vilket sÀtt dessa kan utvecklas till spridningskorridorer som förstÀrker kommunens grönstrukturplan.

Syftet i studien var att fÄ en djupare förstÄelse för hur kvinnor som arbetar inom en mansdominerande industri förhÄller sig till ohÀlsa. I bakgrunden presenteras kvinnor och mÀns position i samhÀllet samt hur kvinnlig sjukskrivning ser ut pÄ ett nationellt och internationellt plan. Hur normer och synen pÄ kvinnor ser ut och pÄverkas pÄ en arbetsplats som domineras av mÀn. Studier visar att kvinnor stÄr för procentuellt högst antal sjukfrÄnvarodagar och att bidragande orsaker till detta kan vara biologiska skillnader.  Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ ansats dÀr sex intervjuer har anvÀnts som metod, detta för att fÄ den djupa förstÄelse som studien annars hade kunnat gÄ miste om ifall andra metoder anvÀnts. Resultatet visade tydligt att majoriteten av de undersökta kvinnorna hade svÄrt att beskriva sina Äsikter kring företaget.

Bakgrund: FörlossningsrÀdsla grundar sig pÄ fyra olika bakgrundsfaktorer, den biologiska, psykiska, traumatiska hÀndelser och rÀdsla för framtida förÀldraskap. MÄnga gravida kvinnor upplever en rÀdsla inför sin förlossning och nÄgra upplever att rÀdslan Àr sÄ outhÀrdlig att den utgör ett hinder i vardagen. Barnmorskans/sjuksköterskans nÀrvaro och stöd Àr en viktig del som kan pÄverka hela förlossningsupplevelsen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa kvinnans upplevelse och hantering av förlossningsrÀdsla samt barnmorskans/sjuksköterskans omvÄrdnad. Metod: Denna litteraturstudie Àr uppbyggd av vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo.

AdoptivförÀldraskapet skiljer sig en del frÄn det biologiska förÀldraskapet och adoptivförÀldrarna stÀlls inför annorlunda utmaningar. De mÄste bli godkÀnda för att kunna bli förÀldrar. Barnet har ett annat ursprung Àn förÀldern och ett internationellt adopterat barns utseende skiljer sig frÄn förÀlderns. Omgivningens reaktioner gÀllande adoptionen kan variera. Studiens syfte Àr att fördjupa kunskapen om hur adoptivförÀldrar upplever det specifika i adoptivförÀldraskapet.Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med Ätta adoptivförÀldrar.

RöntgenlÀkarna vÀljer ofta att byta undersökningsteknik för att faststÀlla misstÀnkt patologi som inte gÄr att diagnostisera med en metod. Vid röntgenundersökningar av sinus (bihÄlor) sÄ kan lÀkaren vÀlja mellan konventionell röntgen eller en datortomografiundersökning. SkÀlet Àr att diagnoser som tumör, benpÄverkan eller ansiktstrauma inte avbildas lika bra med den konventionella metoden. Syftet med den hÀr studien Àr att jÀmföra datotomografi och konventionell röntgen vid sinusundersökningar, vilka för och nackdelar som de olika metoderna har, hur bildinformationen och diagnostiken skiljer sig, vilka risker som finns med joniserad strÄlning samt vilka biologiska effekter strÄlningen har pÄ mÀnniskan. Intervju har gjorts med odontologi lÀkare som berÀttat om för och nackdelar med de olika metoderna, och litteratur och artiklar har gett kunskap för att komma fram till resultatet.

I avloppsvattnet förekommer bÄde naturliga och antropogena Àmnen som kan orsaka en negativ miljöpÄverkan, sÄsom eutrofiering och en syrefattig recipient. Förekomsten av nÀringsÀmnen och organiskt material kan ocksÄ vara en vÀrdefull resurs, för det slam som ÄterstÄr efter reningsstegen i avloppsreningsverket kan anvÀndas för att höja nÀringshalten i till exempel skogar och pÄ Äkermark. För att minska risken för skador pÄ reningsprocessen, en negativ miljöpÄverkan pÄ recipienten genom skadliga Àmnen som passerar genom avloppsreningsverket samt en negativ miljöpÄverkan pÄ grund av ett förorenat slam Àr det betydelsefullt att fokusera pÄ mÀngden skadliga Àmnen som förs till anlÀggningen. Syftet med examensarbetet Àr att kartlÀgga förekomsten av hushÄllskemikalier hos sex hushÄll i VÀsterÄs som Àr anslutna till det kommunala reningsverket, studera befintlig litteratur som beskriver vad som sker med utvalda kemikalier dÄ de nÄr avloppsreningsverk i allmÀnhet, och sedan jÀmföra detta med KungsÀngsverket. De sex hushÄllens sammanlagda antal produkter var 293 stycken, varav 66 var rengöringsprodukter, 16 tvÀttprodukter, 112 badrumsprodukter och 99 stycken var garageprodukter.

BÄde internationella och nationella kunskapsundersökningar visar att svenska elevers kunskaper i naturvetenskap har försÀmrats under flera Ärtionden. Svenska elever presterar relativt bra i naturvetenskap i Ärskurs 4 men det sker en kraftig förÀndring nÀr eleverna gÄr i Ärskurs 8. Intresset bakom studien Àr dÀrför att se hur den svenska biologiundervisningen genomförs i Ärskurs 4-6 eftersom elevernas instÀllning och kunskaper försÀmras efter dessa Ärskurser. I lÀroplanen framhÄlls ett antal förmÄgor inom vardera skolÀmne som eleverna ska utveckla i grundskolan. I biologiÀmnet finns tre förmÄgor och den förmÄga som jag upplever Àr viktig för att bibehÄlla intresset för Àmnet handlar om att eleven ska kunna anvÀnda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i mÀnniskokroppen, naturen och samhÀllet.I studien har nio grundskollÀrare intervjuats för att urskilja faktorer de upplever pÄverkar elevens möjligheter att utveckla förmÄgan.

Va?rt syfte har varit att underso?ka hur unga som placerats i familjehem fo?r fo?rsta ga?ngen da? de varit mellan 16-20 a?r upplevt att bli och vara placerade i familjehem samt hur de upplevt att detta har pa?verkat deras liv och utveckling i fra?ga om vardag, sociala relationer och autonomi. Pa? la?ngre sikt a?r fo?rhoppningen att va?r studie ska kunna bidra med kunskap kring vad en familjehemsplacering kan inneba?ra och vilka konsekvenser och resultat denna kan ge, och da?rmed vad som kan fo?rba?ttras, med hja?lp av de ungas sja?lvupplevda erfarenheter.Studien har gjorts utifra?n fem kvalitativa intervjuer med personer som de senaste a?ren avslutat familjehemsplaceringar. Intervjuerna var semistrukturerade och genomfo?rdes med hja?lp av en intervjuguide som var konstruerad utifra?n studiens fra?gesta?llningar.

Bakgrund: Fetma Àr en medicinsk diagnos och mÄnga av kroppens biologiska funktioner Àr i obalans med ökad risk för följdtillstÄnd. För att motverka ohÀlsan Àr viktminskning ofta det enda alternativet. Fetmakirurgi Àr en hÄllbar viktminskningsmetod, vanligast Àr gastric bypass, med snabba lÄngsiktiga effekter pÄ följdtillstÄnd. I riket, liksom i VÀstmanlands lÀn opereras en övervÀgande majoritet kvinnor. Varför mÀn i VÀstmanland opereras i lÀgre utstrÀckning Àn kvinnor Àr okÀnt.Syfte: Studiens syfte var att erhÄlla och analysera mÀns vÀrderingar och drivkrafter bakom fetmakirurgi.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer i uppvÀxten som kan ha betydelse för utvecklandet av ett missbruk. Fokus har varit att belysa vilka riskfaktorer i uppvÀxten som kan pÄverka utvecklandet av ett missbruk, samt vilka skyddsfaktorer som Àr viktiga för att ett barn ska utvecklas gynnsamt. Studien baseras pÄ en kvalitativ metod dÀr fyra semistrukturerade intervjuer har utförts och grundar sig pÄ fyra respondenter med erfarenhet av ett eget alkohol- och drogmissbruk, och deras berÀttelser om sin uppvÀxt. Studiens avsikt har varit att utifrÄn inlÀrningsteoretiska utgÄngspunkter förstÄ uppvÀxtens betydelse för utvecklandet av ett missbruk. Faktorer som kan pÄverka individer har delats in i tre huvudgrupper: Biologiska, psykologiska och sociala faktorer.

AdoptivförÀldraskapet skiljer sig en del frÄn det biologiska förÀldraskapet och adoptivförÀldrarna stÀlls inför annorlunda utmaningar. De mÄste bli godkÀnda för att kunna bli förÀldrar. Barnet har ett annat ursprung Àn förÀldern och ett internationellt adopterat barns utseende skiljer sig frÄn förÀlderns. Omgivningens reaktioner gÀllande adoptionen kan variera. Studiens syfte Àr att fördjupa kunskapen om hur adoptivförÀldrar upplever det specifika i adoptivförÀldraskapet.Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med Ätta adoptivförÀldrar.

Artificiella ekosystem Àr en tillÀmpning av artificiell intelligens som har funnits lÀnge. AnvÀndningsomrÄden för artificiella ekosystem innefattar frÀmst biologiska simulationer men Àven andra typer av simulationer förekommer. Genom att simulera individuella djur blir den artificiella intelligensens uppgift att styra djurens beslut utifrÄn dess individuella förutsÀttningar och kamp för överlevnad. Detta arbete behandlar frÄgestÀllningen vilken beslutsalgoritm som Àr bÀst lÀmpad att för att anvÀnda till ett artificiellt ekosystem i ett spel. TvÄ beslutsalgoritmer jÀmförs, en dynamisk som bygger pÄ maskin inlÀrning och en statisk som inte Àr kapabel att lÀra eller minnas.

Med stigande Älder sker biologiska förÀndringar som innebÀr förlust av förmÄgor. Detta brukar kallas det normala Äldrandet. Demens dÀremot innebÀr inte ett normalt Äldrande. Alzheimers sjukdom Àr den vanligaste formen av demens och orsakar förÀndringar i hjÀrnan som medför minnesproblematik och i sin tur pÄverkar de intellektuella funktionerna. Sjukdomsförloppet Àr av nedbrytande art.

Under det senaste Ärshundradet har de svenska skogarna genomgÄtt en omfattande förvandling, frÄn mer eller mindre naturligt dynamiska till hÄrt brukade skogar bestÄende av monokulturer av tall eller gran. Denna förÀndring har lett till en minskning av den biologiska mÄngfalden, att mÄnga arter som Àr beroende av skog har minskat radikalt och hotas av utrotning. Som ett försök att frÀmja variation, biologisk mÄngfald i allmÀnhet och förhindra minskningen av rödlistade skogsarter introducerades i början av 90-talet en viss naturvÄrdshÀnsyn i brukade skogar. I den hÀr studien utvÀrderas den pÄverkan som kalavverkning har och den betydelse hÀnsynstrÀd har pÄ artsammansÀttningen och förekomsten av ektomykorrhizasvampar (EMF) under de första 20 Ären efter kalavverkning. Studien utfördes genom extrahering och identifiering av svamp-DNA frÄn jordprover tagna pÄ kalavverkade ytor, nÀra hÀnsynstrÀd och i gammal skog i ett begrÀnsat geografiskt omrÄde i norra Sverige.