Syftet med studien var att ta reda på hur unga vuxna som bott i familjehem under hela eller delar av barndomen såg på sin tid i familjehem. Vidare var syftet att ta reda på hur de såg på relationerna till sina biologiska föräldrar och familjehemsföräldrar, hur de såg på social-tjänsten, hur avslutningen av placeringen gick till samt hur deras situation såg ut i vuxen ålder.Kvalitativa intervjuer användes som metod för materialinsamling. Resultat teoretiserades med hjälp av anknytningsteori och Antonovskys känslan av sammanhang (KASAM). Det informanterna hade gemensamt var att de hade varit placerade i familjehem som barn, var villiga att dela med sig av sina erfarenheter samt uppgav att de hade det bra idag. Utöver det hade de haft ganska olika erfarenheter av familjehemsvården.

Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för hur umgänget mellan de biologiska föräldrarna och familjehemsplacerade barn kan ordnas med fokus på vad som är bäst för barnet. Genom kvalitativa intervjuer med personal inom socialtjänsten och en litteraturstudie utvecklas resonemang kring barnets rätt till sitt ursprung. Studiens resultat visar på vikten av kontakt med ursprunget bland annat för barnets identitetsutveckling och anknytning. Omfånget på och formen av denna kontakt bör avgöras genom en bedömning av barnets behov av att träffa föräldern, där samtliga inblandades perspektiv bör lyftas, och planeringen för placeringens längd bör vägas in. Det är vidare viktigt att föräldern har förmåga att fungera som förälder under umgänget.

Psoriasis är en kronisk inflammatorisk hudsjukdom som drabbar tre procent av Sveriges befolkning. Sjukdomen är en kombination av abnorm och snabb celldelning och en överreaktion i immunsystemet. Psoriasis kan variera i svårighetsgrad från lätt psoriasis till svår psoriasis men är ingen livshotande sjukdom. Sjukdomen kan dock påverka livskvaliteten kraftigt. Om man får psoriasis så har man fått psoriasis livet ut.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur familjehems- och släktinghemsföräldrarupplevde stödet från socialtjänsten. Skillnader i stödet mellan familjehem ochsläktinghem undersöktes också samt hur stödet påverkades av socialtjänstensstöd- och maktfunktion. Definitionen av stöd hölls medvetet bred för attmöjliggöra för informanterna att uttrycka sig på ett fritt sätt. Kvalitativa intervjuergenomfördes med åtta informanter från tre släktinghem och fyra familjehem.Resultaten indikerade att informanterna behövde mer stöd på flera områden,exempelvis mer information, handledning/utbildning, avlastning och stöd ikontakten med de placerade barnens biologiska föräldrar. Kontakten med debiologiska föräldrarna var ett centralt område där många informanter efterfrågadestörre krav på de biologiska föräldrarna samt mer bestämmanderätt i frågorrörande de placerade barnen.

Denna uppsats ämnar att utifrån redovisningenskvalitetsaspekter reda ut vilka för- och nackdelar som uppstår vid värdering av biologiska tillgångar till verkligt värde enligt IAS 41. Uppsatsen undersöker hur skogsföretagen, aktuella revisorer och utomstående värderare ser på redovisningen ur ett kvalitetsperspektiv. Genom resultatet diskuteras vidare funktionaliteten av värdering till verkligt värde. Studien avser att bidra med ny forskning inom ämnet redovisningskvalitet..

Många arter av dagrovfåglar har varit och är fortfarande hotade. Återinplantering är en vanlig åtgärd för att restaurera rovfågelpopulationer. Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan hur väl man följt IUCN:s riktlinjer för återinplantering och framgången hos projekten. Jag har också utvärderat vilka som är de vanligaste återinplanteringsmetoderna. Dessutom har jag analyserat sambandet mellan projektresultaten och projekttid och antalet utplanterade fåglar.

Syftet med denna studie är att åskådliggöra och analysera de konsekvenser som IAS 41 medför. Vi avser att uppfylla studiens syfte genom att svara på följande forskningsfråga: Vilka fördelar och nackdelar uppkommer i svensk redovisning då IAS 41 implementeras? För att genomföra studien på ett vetenskapligt sätt har en induktiv/kvalitativ ansats använts. Det empiriska materialet baseras på intervjuer med respondenter från närinslivet, normsättare och revisorer. Den generella uppfattningen hos respondenterna är att det inte är förknippat med några större svårigheter att värdera de biologiska tillgångarna till verkligt värde.

SOS-barnbyar är ett hem för omhändertagna barn och finns som världsomfattande verksamhet och i vårt grannland Finland. Här placeras barn som på grund av biologiska föräldrars bristande föräldraförmåga inte längre kan bo kvar hemma. Målet med SOS-barnbyar är att alla barn ska få en trygg familj att växa upp i där de får sina behov tillgodosedda och en familjär uppväxt. Syftet med studien var att belysa hur barnhemsmammor på SOS-barnbyar i Finland ser på barns anknytning och vad barnhemsmammans egen roll är gällande att främja barns anknytning. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys som genom kodning och kategorisering.

Syftet med uppsatsen var att förklara betydelsen av ?barnets bästa? i vårdnadstvister och LVU, allt enligt svensk lag och FN:s barnkonvention. Syftet var även se till hur barns talerätt ser ut i de olika situationerna och vilken part barnen spelar in i tvister som involverar dem. Uppsatsen är skriven utifrån den traditionella juridiska metoden. Barnets bästa har med åren blivit en viktig faktor i svensk lagstiftning, och i tvister som involverar barn ska det ses till vilken slutsats som är bäst för dem.

Det här examensarbetet behandlar unga mäns kriminalitet. Syftet var att undersöka varför det är så många unga män som åtalas och döms för brott. Syftet var att undersöka om biologiska eller sociala faktorer är orsaker till kriminalitet, det vill säga om kriminalitet är ärftligt eller om det helt och hållet beror på social påverkan. Metoden som användes var kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer med män mellan 18 och 21 år som studerade på Luleå tekniska universitet samt män i samma ålder intagna på en ungdomsanstalt i Luleå. Resultaten visade att de unga männen påverkades starkt av sin sociala närmiljö, så som hem och umgängeskrets, vilket påverkade deras värderingar och förhållningssätt till våld och brott, men även att kriminalitet skulle kunna vara ärftligt.

Vid brister i föräldraförmågan, där modern inte kan se till att sitt barn får de grundläggande behoven tillgodosedda tvingas hon ibland till familjehemsplacering av sitt barn enligt Socialtjänstlagen (SoL, SFS 2001:453) eller enligt Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU, SFS 1990:52). Dessa mödrar har enligt lag rätt till stöd för att bearbeta de känslor som kan uppstå vid denna typ av trauma. Mödrar med egna erfarenheter, exempel Widerlöv (2012) och Trullson (2008) har skrivit // artiklar och böcker där de berättar om att mödrar kan drabbas av känslor som skuld, skam och sorg, och att de har ett behov av stöd i samband med familjehemsplaceringarna.Studien är gjord efter en kvalitativ metod med ett induktivt förhållningssätt. För att kunna besvara studiens syfte och svara på frågeställningarna har sju semi-strukturerade intervjuer med biologiska mödrar genomförts.I resultatet har det framkommit att alla mödrar utom en är missnöjd det stöd som de har erbjudits. Det handlar både om att de inte har blivit erbjudna stöd och att det har varit fel sorts stöd för dem.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur familjehemsföräldrar upplever och hanterar de familjehemsplacerade barnens kontakt med sina biologiska syskon. Fokus ligger på kontakten med syskon som är placerade i andra familjehem men även kontakten med syskon som inte är placerade berörs i viss mån. Vi har genomfört sju kvalitativa intervjuer med familjehemsföräldrar som har skilda erfarenheter på området. Uppsatsen behandlar vilket upplevt ansvar familjehemsföräldrarna har för att upprätthålla syskonkontakterna, hur de agerar för att upprätthålla dem, vilka hinder som kan finnas i denna del av uppdraget, hur de ser på syskon som fenomen och på specifika syskonrelationer samt hur de upplever det stöd och den handledning som de får av familjehemssekreterarna.Vi har analyserat vår empiri utifrån symbolisk interaktionism, rollteori, socialkonstruktionism samt kognitiva strukturer. Vi fann att många olika faktorer påverkade hur familjehemsföräldrarna upplevde och hanterade barnets syskonkontakter.

With this research we aim to examine foster parents and social workers perceptions about the relationship between foster parents and the foster child?s biological parents and their perceptions about the support to the foster parents in the contact with the child?s biological parents. The research will provide a deeper understanding of the actors? perceptions and explain possible differences in their opinions. This study has a qualitative approach and contains eight semi-structured interviews with foster parents and social workers in a smaller town in the south of Sweden.

Uppsatsen syftar till att öka förståelsen om golfbanans roll i landskapsplanering för att öka eller bevara biologisk mångfald. Tidigare har det i litteraturen framlagts att golfsektorn kan bli en viktig del för att bevara processer i ekosystemen och den biologiska mångfalden. Genom en litteraturstudie undersöks hur golfbanor påverkar den biologiska mångfalden. Genom en fallstudie av en golfklubb undersöker uppsatsen hur klubben har arbetat med biologisk mångfald och vad förutsättningarna för det har varit. Dessa två studier tillsammans har gjort det möjligt att hitta kopplingar mellan hur golfbanan påverkar den biologiska mångfalden och orsakerna som påverkar golfbanans förmåga att skapa biologisk mångfald. Det ökar förståelsen för planerare för var och hur en golfbana kan användas i planeringen och vilka faktorer som påverkar för att golfbanan kan bli ett redskap i bevarandet av biologisk mångfald och processer i ekosystemen. Litteraturen visar att golfbanan kan användas för att öka den biologiska mångfalden i övrigt artfattiga miljöer men den kan också bidra till bevarandet av hotade arter. Fallstudien visar att frivilligt engagerade och potenta medlemmar i stor utsträckning är avgörande för golfklubbens arbete mot ökad biologisk mångfald.

Bakgrund: Varje år avlider 1,4 miljoner människor till följd av våld i världen, varav 34000 är barn. I Sverige rapporteras i genomsnitt 95 fall av dödligt våld där tre av dessa fall är dödligt våld mot barn. Det dödliga våldet mot barn sker till stor del i hemmet, av en familjemedlem. Det övergripande syftet med den systematiska litteraturstudien var att redogöra för dödligt våld mot barn inom familjen. Följande frågeställningar skulle besvaras: redogöra för vilka förövarna var vid dödligt våld mot barn inom familjen, redogöra för vilka dödsorsakerna var vid dödligt våld mot barn inom familjen, redgöra för ålder på offret vid dödligt våld mot barn inom familjen.