Föreliggande examensarbete på 20 högskolepoäng har utförts i samarbete mellan Korsnäs ABoch Kungliga tekniska högskolan. Arbetets syfte var att:Utifrån kunskaper om fosforströmmarna, i Korsnäsverkets externa vattenreningssystem,föreslå lämpliga vägar att reducera utsläppen av vattenburet fosfor till recipienten.Pappersbruket Korsnäsverken är lokaliserat strax utanför Gävle och ägs av Korsnäs AB somär en del av Kinnevik AB. Detta pappersbruk har Östersjön som recipient där fosfor är det begränsade tillväxtämnet. Då Korsnäsverken släpper ut fosfor bidrar de därmed till Östersjönspågående eutrofieringen. För att klara miljödomstolens satta utredningsvillkor, angående fosforreducering i Östersjön, måste Korsnäsverken halvera sina fosforutsläpp.Under detta arbete inriktades de utförda laborationerna mot kemisk fällning, som reduceringsmetod.

I denna studie undersöks hur parken Tantolunden på Södermalm i Stockholm förvaltas ur ett biodiversitetsperspektiv. Syftet är att undersöka hur Stockholms stadsdelsförvaltning hanterar grönområdet, beskriva dess förvaltningsmässiga planer och åtgärder, samt väga biodiversitetens betydelse gentemot andra intressen. Detta för att kunna koppla till Sveriges miljöarbete samt diskutera ifall parkområdet tillhandahåller en hög ekologisk status. En fältundersökning gjordes där tre inventerade naturytor på 100 kvm har studerats utifrån antalet växtarter, i koppling till ett större delområde där det söktes efter fyra utvalda biodiversitetsindikatorer. Dessa tre områden har benämnts som Berghällsområde, Traditionellt skött park samt Trädgårdsodlingsområde, efter hur de förvaltas.

Svenska mjölkkor utfodras med proteinfodermedel där en del ofta består av importerat sojamjöl från Brasilien. Sojamjöl är den fraktion av sojabönan som blir kvar sedan oljan extraherats. Sojamjöl är rikt på råprotein och genom ytterligare behandling ökar proteinets våmstabilitet vilket leder till mer aminosyror absorberade i kons tunntarm. Produktionen av brasiliansk soja sker i viss utsträckning på ett tvivelaktigt sätt där regnskogen skövlas, biologisk mångfald går förlorad och invånarna påverkas negativt i och med föroreningar från bekämpningsmedel. Svensk mjölkproduktion har istället för soja möjligheten att utfodra mjölkkorna med inhemska proteinfodermedel, till exempel raps, ärtor, åkerbönor eller biprodukter från öl- och etanolframställning, som drav och drank.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur olika yrkesgrupper skiljer sig i acceptans inför olika radikala operativa ingrepp och sjukdomsbehandlingar på hund närmare bestämt tumörbehandlingar, pacemakeroperationer och amputationer/rullstolsanvändning. Data samlades in genom en enkät som delades ut till sjuksköterskor och djursjukvårdare i sydvästra Sverige och svarsfrekvensen blev 80 % respektive 57 %. Enkäten bestod av fem allmänna frågor och tre frågor som illustrerade foton med olika ingrepp på hund. VAS- skala (Visuell Analog Skala) användes för att bedöma graden av acceptans på respektive ingrepp då den var lämplig vid beskrivning av känslor. Acceptansvärdena bearbetades som kontinuerliga värden mellan 0 (inte alls acceptabla) och 1 (helt acceptabla).

Världen över pågår urbaniseringen. Fler och fler människor flyttar in till städerna och det blir allt vanligare att stadsbor får sin enda kontakt med naturen genom stadens grönområden. En undersökning gjord i Malmö visar att djurlivet är det som de tillfrågade tycker är allra viktigast i ett grönområde. Förutom insekter så är fåglar den djurgrupp som snabbast kunnat anpassa sig till stadens olika förutsättningar, mycket beroende på en av fåglarnas utmärkande egenskaper: flygförmågan. Eftersom att fåglarna utgör en så stor del av den totala faunan som man finner i staden så spelar de en stor roll i att skapa naturlika miljöer, där besökarna kan få känslan av ?vild? natur på väg hem från jobbet eller skolan. Artantalet och arttätheten i våra städer är dock lägre än i naturen.

Lakvatten har varierande föroreningsgrad och karaktär. Det bildas då regnvatten perkolerar igenom en deponi. I en deponiverksamhet är lakvattnet den huvudsakliga påverkan på den omgivande miljön. För att begränsa föroreningshalten i naturen behöver lakvattnet samlas upp och omhändertas. Olika tekniker har utvecklats för att rena lakvatten lokalt.

För ett genomsnittligt småhus i Sverige idag går ca 5000 kWh till hushållsel. Av dessa 5000 kWh går 7% till att driva diskmaskiner. Effektiviseringen av diskmaskiner har framförallt strävat efter en låg vatten- och energianvändning, en kort processtid samt en effektiv rening av disken.Det finns dock gränser för hur effektiva diskmaskinerna kan göras med traditionell teknik. Därför har producenter under de senaste åren börjat se sig om efter mindre traditionella metoder som till exempel bruket av en värmepump för att få ned energiförbrukningen.Syftet med det här examensarbetet har varit att ta fram systemlösningar för värmepump i diskmaskin samt att utvärdera energibesparingspotentialen i denna tillämpning.Målet har varit att ta fram och beskriva de möjliga systemlösningar som uppstår vid en idégenerering. Att välja ut två lösningar för närmare undersökning, att bestämma en lämplig kompressoreffekt samt att beräkna energibesparingen dessa lösningar ger.En litteraturstudie har gjorts av teknik och tillämpningar inom området, som till exempel värmeväxlaranvändning i diskmaskiner samt användandet av värmepumpar i andra vitvaror.

Abstract In order to make the modern agriculture less dependent on non-renewable external inputs, it has to rely more on ecosystem services. The agricultural system produce not only food, fiber and fuel, it also generates other ecosystem services such as e.g. photosynthesis, recycling of nutrients, influencing local microclimate, pollination, biological control and detoxification of noxious chemicals. This study is an attempt to get a better understanding about the interaction among different ecosystem services and different habitats capacity to generate them. An evaluation of eight different methods is done. The ecosystem services studied are the ability to absorb solar energy, biomass production, botanical diversity, decomposition and natural predation of aphids.

Detta examensarbete har utförts vid Sundets avloppsreningsverk i Växjö och avhandlar rejektvattenbehandling med SBR-teknik (satsvis biologisk reningsteknik). Uppgiften har varit att ge förslag till en förbättrad rejektvattneprocess. Rejektvattnet som är mycket kväverikt behandlas med SBR-teknik. Varje sats genomgår nitrifikation och denitrifikation. Vid försök att få processen att fungera har vikten lagts vid att få en fungerande nitrifikation.

Fytoremediering är samlingsnamnet på den marksaneringsmetod som utnyttjar växters förmåga att tolerera, extrahera, degradera eller stabilisera olika typer av föroreningar i mark och vatten. Att växters olika egenskaper genom historien använts för att utveckla och förbättra förutsättningar i bl.a. jordbruket är ingenting nytt. Vi lever i en tid där ett allt högre tryck på naturen och jordens resurser påverkas av att vi blir fler och fler människor som ska dela på dem. I våra postindustriella städer finns många restytor påverkade av de verksamheter som tidigare huserat där, med förorenad och förstörd mark som följd.

Snö transporteras till en snödeponi för att inte hindra framkomlighet eller skymma sikt för trafikanter i staden. Snödeponin kan vara placerade på land eller i vatten. När snön smälter vid en deponi frigörs föroreningarna och hamnar på marken som sediment eller rinner med smältvattnet till ett vattendrag eller infiltrerar i marken. Föroreningarna i snö kommer främst från avgaser och slitage av väg och däck från biltrafiken, föroreningarna som är i luften och salt och sand från halkbekämpning. Hur stora mängder det är beror på trafikintensitet och hur länge snö ligger på marken.

En expansion av grönytor i urbana och semiurbana miljöer skedde under 1960- och 1980-talet och pågår fortfarande i takt med att städer breder ut sig. Den kraftiga expansionen har inneburit ett ökat skötselbehov som ofta ska tillgodoses med samma budget som innan. Detta har lett till att många gräsytor idag lider av en eftersatt skötsel. Nya tillvägagångssätt söks för att minska kostnader och för att göra tidsbesparingar beträffande grässkötseln, vilken idag står för ca 20-25 % av de kommunala förvaltningarnas skötselbudget. Andelen ängsmark utgör endast 3 % av den totala parkmarken i svenska kommuner och är idag vår mest hotade naturtyp. I föreliggande arbete undersöks ängens betydelse i urbana och semiurbana miljöer.

Arbetet om komplexa artrika planteringar handlar om hur man kan arbeta med en högre komplexitet och en högre artrikedom än vad vi är vana att se i urbana miljöer. Syftet med arbetet är att undersöka hur komplexa artrika planteringar kan användas i urbana miljöer. Benämningen komplexa artrika planteringar är skapad som en urbaniserad variant av naturalistiska planteringar. Naturalistiska planteringar har ofta ett organiskt planteringsmönster och innehåller främst rena eller vilda arter. I komplexa artrika planteringarna inkluderas även mindre grupplanteringar samt användning av sorter som uppstått genom växtförädling, med dubbla blommor eller brokiga blad. Arbetet har tre frågeställningar: Vad är en komplex artrik plantering (definition och innehåll) och hur kan den se ut? Vad kan komplexa artrika planteringar bidra med i urbana miljöer och vad finns det för svårigheter med dem? I vilka miljöer fungerar komplexa artrika planteringar och vad är det för kunskaper som behövs för att skapa dem? Frågorna besvarades genom litteraturstudier, intervjuer med Ulf Nordfjell och Piet Oudolf och analys och jämförelse av Skogens trädgård i Ockelbo, Norra Kajpromenaden i Norrköping, Drömparken i Enköping och Skärholmens perennpark. Arbetet struktureras upp efter nio aspekter: Komplexitet, Artantal, Växtgestaltarens kunskaper, Stabilitet, Förlängd säsong, Estetik, Biologisk mångfald, Succession och Fyllda nischer. Arbetets slutsats är att komplexa artrika planteringar kan bidra med många fördelar i urbana miljöer och för att skapa estetiskt tilltalande och mer hållbara stadsmiljöer är det viktigt att växtgestaltare tänker på att ta hänsyn till aspekterna som presenteras i detta arbete..

I vår kurslitteratur fann vi att skolbarn inte har kännedom om dem vanligaste arterna i närmiljön, vilket gav oss en tankeställare och inspirerade oss att skriva detta examensarbete. Syftet med vår studie är att undersöka en grupp fem-åringars artkunskap och vilka erfarenheter barnen har av olika arter. Vi vill även ta reda på om det finns några skillnader på barnens artkunskap vad gäller djur respektive växter, samt vilka dessa i så fall är.Eftersom vi vill få fram barnens erfarenheter så valde vi att göra semistrukturerade intervjuer. Då har intervjuaren färdiga frågor, men den intervjuade får möjlighet att svara öppet och utveckla sina svar. Intervjuerna utfördes med elva fem-åringar på en förskola i en liten ort med ungefär 500 invånare i södra Sverige.Resultatet av studien visar att denna grupp förskolebarn har bättre kännedom om djur än om växter.

Kvarteret Limkokaren/Oden, Hässleholm, Skåne, skall bebyggas och förtätas. Hässleholms Vatten AB, har ställt kravet att den avrinningsvolym som får komma från området efter byggnation inte får överstiga 1 l/s ha. Hela området är på ca 2 hektar. Genom att bebygga ett område förändras avrinningsvolymen och -hastigheten för dagvattnet. Mer hårgjorda ytor minskar också möjligheten för nederbörden att infiltrera och återgå till grundvattnet.