Avfall Sverige äger två certifieringssystem: SPCR 120 Biogödsel och SPCR 152 Kompost. Dessa två certifieringssystem används för att certifiera biogasanläggningar och kompostanläggningar. Certifieringen säkerställer att biogödseln respektive komposten har en hög kvalité och kan användas inom till exempel jordbruk. Certifieringssystemen har varit i bruk sedan 1999 och har än så länge resulterat i åtta certifierade biogasanläggningar och tre certifierade kompostanläggningar. Det är SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut som genomför besiktningarna ute hos de olika anläggningarna samt ansvarar för utfärdandet av certifikaten.Denna rapport föregicks av en inläsning på certifieringsreglerna SPCR 120 Biogödsel och SPCR 152 Kompost, samt genomgång av samtliga besiktningsrapporter från 2005 och framåt.

I det moderna samhället, som tydligt präglats av de senaste årtiondenas närmast explosiva utveckling av den digitala världen, kämpar myndigheter som Försvarsmakten allt mer med sin kommunikation och möjligheten att sprida sina egna narrativ.Framför allt har framväxten av de sociala medierna och deras särställning som informationsspridare påverkat hur myndigheter idag kommunicerar med allmänheten. Mot bakgrund av detta ställs frågan huruvida svenska försvars- och säkerhetspolitiska bloggara bör ses som utmanare till, eller en tillgång för, Försvarsmakten i dess strävan att kommunicera med medborgarna.Studien tar sin grund i en kvalitativ innehållsanalys, kompletterat av en kvantitativ analys, av blogginlägg publicerade under en sex veckor lång tidsperiod under våren 2014 av två oberoende svenska försvarspolitiska bloggare, Wiseman's Wisdoms och Skipper. Dessa analyseras utifrån tre gemensamma nämnare, tidsfokus, samhällsreform och försvarsmaktsperspektiv, deducerade från Försvarsmaktens dokument  Direktiv för Försvarsmaktens strategiska kommunikation 2013:1 samt  PM Försvarsmaktens Centrala budskap och talepunkter.Resultatet av studien visar att de båda bloggarna generellt förhåller sig väl till Försvarsmakten med utgångspunkt i de identifierade gemensamma nämnarna. Vidare konstateras att dessa utgör ett tydligt stöd för Försvarsmakten i den försvarspolitiska debatten. Studien avslutas med en diskussion om vad som kan vara de bakomliggande orsakerna till resultaten och vad konsekvenserna av de samma kan bli..

Det har skett en stor förändring inom det svenska jordbruket det senaste seklet, traditionell slåtter och beteshävd har nästan upphört helt. Förändrad markanvändning orsakar habitatförlust för många växter och djur. Slåtter och betesmarkerna som hör till de artrikaste växtsamhällena i Sverige hotas av igenväxning. I denna uppsats studerar jag Länsstyrelsen i Jämtlands läns uppföljning av den starkt hotade orkidén brunkulla (Gymnadenia nigra) som är en hävdgynnad art på tillbakagång. Studien baseras på intervjuer med anställda på Länsstyrelsen i Jämtlands län samt de inventeringsdata man samlat inom uppföljningen.

Öresundskraft driver en kraftvärmeanläggning med deponigas från Filborna avfalls- och återvinningsanläggning. Deponigasens kvalitet har försämrats, främst med avseende på en ökad halt av svavelväte. Svavelväte är en korrosiv komponent som inte är önskvärd och deponigasen har idag en svavelvätehalt på 1000-2000 ppm. På grund av den höga svavelvätehalten i deponigasen har underhållskostnaderna för kraftvärmeanläggningen stigit och reinvesteringar måste göras oftare än vad som är normalt. Det finns planer på en ny kraftvärmeanläggning för avfallsförbränning och deponigasen kan i framtiden förbrännas i den pannan istället för i denna mindre och underhållskrävande kraftvärmeanläggningen men fram till dess att den nya anläggningen finns på plats kommer problemen med deponigasen att kvarstå.

A secondary and a pioneer tree species can with advantage be included in a mixed stand to increase the use of sunlight. Nitrogen-fixing plants have been shown to increase the supply of nitrogen in the soil by, for example, litter fall. This deposition acts as a biological fertilization, which may be used by non-fixing plants. Alder is a nitrogen-fixing, pioneer tree species that loses its nitrogen-rich leaves late in the autumn. The aim of this study was to examine the effect on the total volume of production, when different proportions of nitrogen-fixing Alder were part of spruce stands.

I denna studie undersöks hur parken Tantolunden på Södermalm i Stockholm förvaltas ur ett biodiversitetsperspektiv. Syftet är att undersöka hur Stockholms stadsdelsförvaltning hanterar grönområdet, beskriva dess förvaltningsmässiga planer och åtgärder, samt väga biodiversitetens betydelse gentemot andra intressen. Detta för att kunna koppla till Sveriges miljöarbete samt diskutera ifall parkområdet tillhandahåller en hög ekologisk status. En fältundersökning gjordes där tre inventerade naturytor på 100 kvm har studerats utifrån antalet växtarter, i koppling till ett större delområde där det söktes efter fyra utvalda biodiversitetsindikatorer. Dessa tre områden har benämnts som Berghällsområde, Traditionellt skött park samt Trädgårdsodlingsområde, efter hur de förvaltas.

Svenska mjölkkor utfodras med proteinfodermedel där en del ofta består av importerat sojamjöl från Brasilien. Sojamjöl är den fraktion av sojabönan som blir kvar sedan oljan extraherats. Sojamjöl är rikt på råprotein och genom ytterligare behandling ökar proteinets våmstabilitet vilket leder till mer aminosyror absorberade i kons tunntarm. Produktionen av brasiliansk soja sker i viss utsträckning på ett tvivelaktigt sätt där regnskogen skövlas, biologisk mångfald går förlorad och invånarna påverkas negativt i och med föroreningar från bekämpningsmedel. Svensk mjölkproduktion har istället för soja möjligheten att utfodra mjölkkorna med inhemska proteinfodermedel, till exempel raps, ärtor, åkerbönor eller biprodukter från öl- och etanolframställning, som drav och drank.

Världen över pågår urbaniseringen. Fler och fler människor flyttar in till städerna och det blir allt vanligare att stadsbor får sin enda kontakt med naturen genom stadens grönområden. En undersökning gjord i Malmö visar att djurlivet är det som de tillfrågade tycker är allra viktigast i ett grönområde. Förutom insekter så är fåglar den djurgrupp som snabbast kunnat anpassa sig till stadens olika förutsättningar, mycket beroende på en av fåglarnas utmärkande egenskaper: flygförmågan. Eftersom att fåglarna utgör en så stor del av den totala faunan som man finner i staden så spelar de en stor roll i att skapa naturlika miljöer, där besökarna kan få känslan av ?vild? natur på väg hem från jobbet eller skolan. Artantalet och arttätheten i våra städer är dock lägre än i naturen.

Abstract In order to make the modern agriculture less dependent on non-renewable external inputs, it has to rely more on ecosystem services. The agricultural system produce not only food, fiber and fuel, it also generates other ecosystem services such as e.g. photosynthesis, recycling of nutrients, influencing local microclimate, pollination, biological control and detoxification of noxious chemicals. This study is an attempt to get a better understanding about the interaction among different ecosystem services and different habitats capacity to generate them. An evaluation of eight different methods is done. The ecosystem services studied are the ability to absorb solar energy, biomass production, botanical diversity, decomposition and natural predation of aphids.

Detta examensarbete har utförts vid Sundets avloppsreningsverk i Växjö och avhandlar rejektvattenbehandling med SBR-teknik (satsvis biologisk reningsteknik). Uppgiften har varit att ge förslag till en förbättrad rejektvattneprocess. Rejektvattnet som är mycket kväverikt behandlas med SBR-teknik. Varje sats genomgår nitrifikation och denitrifikation. Vid försök att få processen att fungera har vikten lagts vid att få en fungerande nitrifikation.

En expansion av grönytor i urbana och semiurbana miljöer skedde under 1960- och 1980-talet och pågår fortfarande i takt med att städer breder ut sig. Den kraftiga expansionen har inneburit ett ökat skötselbehov som ofta ska tillgodoses med samma budget som innan. Detta har lett till att många gräsytor idag lider av en eftersatt skötsel. Nya tillvägagångssätt söks för att minska kostnader och för att göra tidsbesparingar beträffande grässkötseln, vilken idag står för ca 20-25 % av de kommunala förvaltningarnas skötselbudget. Andelen ängsmark utgör endast 3 % av den totala parkmarken i svenska kommuner och är idag vår mest hotade naturtyp. I föreliggande arbete undersöks ängens betydelse i urbana och semiurbana miljöer.

Arbetet om komplexa artrika planteringar handlar om hur man kan arbeta med en högre komplexitet och en högre artrikedom än vad vi är vana att se i urbana miljöer. Syftet med arbetet är att undersöka hur komplexa artrika planteringar kan användas i urbana miljöer. Benämningen komplexa artrika planteringar är skapad som en urbaniserad variant av naturalistiska planteringar. Naturalistiska planteringar har ofta ett organiskt planteringsmönster och innehåller främst rena eller vilda arter. I komplexa artrika planteringarna inkluderas även mindre grupplanteringar samt användning av sorter som uppstått genom växtförädling, med dubbla blommor eller brokiga blad. Arbetet har tre frågeställningar: Vad är en komplex artrik plantering (definition och innehåll) och hur kan den se ut? Vad kan komplexa artrika planteringar bidra med i urbana miljöer och vad finns det för svårigheter med dem? I vilka miljöer fungerar komplexa artrika planteringar och vad är det för kunskaper som behövs för att skapa dem? Frågorna besvarades genom litteraturstudier, intervjuer med Ulf Nordfjell och Piet Oudolf och analys och jämförelse av Skogens trädgård i Ockelbo, Norra Kajpromenaden i Norrköping, Drömparken i Enköping och Skärholmens perennpark. Arbetet struktureras upp efter nio aspekter: Komplexitet, Artantal, Växtgestaltarens kunskaper, Stabilitet, Förlängd säsong, Estetik, Biologisk mångfald, Succession och Fyllda nischer. Arbetets slutsats är att komplexa artrika planteringar kan bidra med många fördelar i urbana miljöer och för att skapa estetiskt tilltalande och mer hållbara stadsmiljöer är det viktigt att växtgestaltare tänker på att ta hänsyn till aspekterna som presenteras i detta arbete..

I vår kurslitteratur fann vi att skolbarn inte har kännedom om dem vanligaste arterna i närmiljön, vilket gav oss en tankeställare och inspirerade oss att skriva detta examensarbete. Syftet med vår studie är att undersöka en grupp fem-åringars artkunskap och vilka erfarenheter barnen har av olika arter. Vi vill även ta reda på om det finns några skillnader på barnens artkunskap vad gäller djur respektive växter, samt vilka dessa i så fall är.Eftersom vi vill få fram barnens erfarenheter så valde vi att göra semistrukturerade intervjuer. Då har intervjuaren färdiga frågor, men den intervjuade får möjlighet att svara öppet och utveckla sina svar. Intervjuerna utfördes med elva fem-åringar på en förskola i en liten ort med ungefär 500 invånare i södra Sverige.Resultatet av studien visar att denna grupp förskolebarn har bättre kännedom om djur än om växter.

Under det senaste årshundradet har de svenska skogarna genomgått en omfattande förvandling, från mer eller mindre naturligt dynamiska till hårt brukade skogar bestående av monokulturer av tall eller gran. Denna förändring har lett till en minskning av den biologiska mångfalden, att många arter som är beroende av skog har minskat radikalt och hotas av utrotning. Som ett försök att främja variation, biologisk mångfald i allmänhet och förhindra minskningen av rödlistade skogsarter introducerades i början av 90-talet en viss naturvårdshänsyn i brukade skogar. I den här studien utvärderas den påverkan som kalavverkning har och den betydelse hänsynsträd har på artsammansättningen och förekomsten av ektomykorrhizasvampar (EMF) under de första 20 åren efter kalavverkning. Studien utfördes genom extrahering och identifiering av svamp-DNA från jordprover tagna på kalavverkade ytor, nära hänsynsträd och i gammal skog i ett begränsat geografiskt område i norra Sverige.

Situationen för torskbestånden i Östersjön är idag så pass allvarlig att ett flertal forskare, miljörörelser och även en del politiker kräver att ett fiskestopp för torsken genast måste införas. Kraven bygger på Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rekommendationer, vilka kan sägas representera den rådande vetenskapliga uppfattningen, men trots en internationell vetenskaplig enighet i frågan har inte forskarnas rekommendationer lyckats få politiskt gehör. Torskens väg från hav till förhandlingsbord är med andra ord en komplicerad process där ett flertal aktörer är inblandade och relationerna inte alltid är helt tydliga. Denna studie söker kartlägga varför forskarnas rekommendationer om ett stopp för torskfisket inte omsatts i handling. Studien visar bland annat att ICES forskare genom sin rådgivande roll erhåller ett visst mått av politiskt inflytande, men att möjligheterna att påverka frågans utgång huvudsakligen avgörs av i vilken mån rekommendationerna kolliderar med andra intressen.