Studien behandlar huruvida en avdelning inom den offenliga vården uppnår god effektivitet eller inte. Kvalitet är något som inom den offentliga sektorn fått större betydelse de senaste decennierna och fokus ligger här på att öka kvaliteten inom samhällsvård. Det har också skett ett skifte i vår marknadsanpassade värld från traditionella hierarkiorganisationer till mer horisontella och decentraliserade. Fokus läggs i denna studie, som i ett led av detta, på individen och dennes betydelse i organisationen..

Kurs: Examensarbete i logistik för Civilekonomprogramet, 4FE05E, VT14Författare: Christian Sjöström och Joel Cederberg Handledare: Linnéuniversitetet: Åsa Gustavsson                       VCE i Braås: Cecilia Ekstrand och Carl Sigfridsson Examinator: Helena Forslund Titel: En studie om kvalitetsbrister samt förslag till förbättring av godshanteringsprocessen på VCE i Braås Bakgrund: Företag har skiftat fokus från priskonkurrens till fokus på kvalitet och leveransförmåga. Kvalitet är en nyckelfaktor för att kunna tillfredsställa kunden, skapa lönsamhet i företaget och skapa ekonomisk tillväxt. Om processer som finns för att tillfredställa kunden innehåller kvalitetsbrister orsakar det problem för hela företaget. Det är av vikt att effektivisera processerna som finns i företag genom verktyg som processkartläggning för att motverka kvalitetsbristerna. Syfte: Syftet med uppsatsen är att, genom en kartläggning av godshanteringsprocessen från godsregistreringen till intern kund, identifiera kvalitetsbrister samt orsaker till dessa i processen samt föreslå åtgärder för minimering av dessa kvalitetsbrister. Metod: Studien är deduktiv och följer ett positivistiskt synsätt och empiri har samlats in genom en kvalitativ fallstudie där observationer, ostrukturerade och semi-strukturerade intervjuer har använts. Den teoretiska datainsamlingen har gjorts genom databaser och litteratur från Linnéuniversitetes universitetsbibliotek.

Mastit är en sjukdom som leder till stora problem i svenska mjölkkobesättningar. De flesta mastiter är subkliniska inflammationer som ofta inte upptäcks på grund av avsaknaden av synliga sjukdomssymtom, men där SCC är förhöjt och mjölkkvaliteten försämrad precis som vid klinisk mastit. Detta leder till att mjölk med förändrad sammansättning och kvalitet levereras till mejerierna som därmed har sämre förutsättningar att framställa mejeriprodukter av hög kvalitet. Även lantbrukaren drabbas ekonomiskt, dels på grund av att ett förhöjt celltal inte ger maximalt betalt för mjölken och dels på grund av en minskad mjölkmängd då all mjölk från kor med konstaterad subklinisk mastit ofta kasseras. Vid mjölkning i automatiska mjölkningssystem finns möjlighet att separera mjölken på fjärdedelsnivå redan vid mjölkning, detta sker dock inte idag.

Kurs: Examensarbete i logistik för Civilekonomprogramet, 4FE05E, VT14Författare: Christian Sjöström och Joel Cederberg Handledare: Linnéuniversitetet: Åsa Gustavsson                       VCE i Braås: Cecilia Ekstrand och Carl Sigfridsson Examinator: Helena Forslund Titel: En studie om kvalitetsbrister samt förslag till förbättring av godshanteringsprocessen på VCE i Braås Bakgrund: Företag har skiftat fokus från priskonkurrens till fokus på kvalitet och leveransförmåga. Kvalitet är en nyckelfaktor för att kunna tillfredsställa kunden, skapa lönsamhet i företaget och skapa ekonomisk tillväxt. Om processer som finns för att tillfredställa kunden innehåller kvalitetsbrister orsakar det problem för hela företaget. Det är av vikt att effektivisera processerna som finns i företag genom verktyg som processkartläggning för att motverka kvalitetsbristerna. Syfte: Syftet med uppsatsen är att, genom en kartläggning av godshanteringsprocessen från godsregistreringen till intern kund, identifiera kvalitetsbrister samt orsaker till dessa i processen samt föreslå åtgärder för minimering av dessa kvalitetsbrister. Metod: Studien är deduktiv och följer ett positivistiskt synsätt och empiri har samlats in genom en kvalitativ fallstudie där observationer, ostrukturerade och semi-strukturerade intervjuer har använts. Den teoretiska datainsamlingen har gjorts genom databaser och litteratur från Linnéuniversitetes universitetsbibliotek.

Arbetet om komplexa artrika planteringar handlar om hur man kan arbeta med en högre komplexitet och en högre artrikedom än vad vi är vana att se i urbana miljöer. Syftet med arbetet är att undersöka hur komplexa artrika planteringar kan användas i urbana miljöer. Benämningen komplexa artrika planteringar är skapad som en urbaniserad variant av naturalistiska planteringar. Naturalistiska planteringar har ofta ett organiskt planteringsmönster och innehåller främst rena eller vilda arter. I komplexa artrika planteringarna inkluderas även mindre grupplanteringar samt användning av sorter som uppstått genom växtförädling, med dubbla blommor eller brokiga blad. Arbetet har tre frågeställningar: Vad är en komplex artrik plantering (definition och innehåll) och hur kan den se ut? Vad kan komplexa artrika planteringar bidra med i urbana miljöer och vad finns det för svårigheter med dem? I vilka miljöer fungerar komplexa artrika planteringar och vad är det för kunskaper som behövs för att skapa dem? Frågorna besvarades genom litteraturstudier, intervjuer med Ulf Nordfjell och Piet Oudolf och analys och jämförelse av Skogens trädgård i Ockelbo, Norra Kajpromenaden i Norrköping, Drömparken i Enköping och Skärholmens perennpark. Arbetet struktureras upp efter nio aspekter: Komplexitet, Artantal, Växtgestaltarens kunskaper, Stabilitet, Förlängd säsong, Estetik, Biologisk mångfald, Succession och Fyllda nischer. Arbetets slutsats är att komplexa artrika planteringar kan bidra med många fördelar i urbana miljöer och för att skapa estetiskt tilltalande och mer hållbara stadsmiljöer är det viktigt att växtgestaltare tänker på att ta hänsyn till aspekterna som presenteras i detta arbete..

I vår kurslitteratur fann vi att skolbarn inte har kännedom om dem vanligaste arterna i närmiljön, vilket gav oss en tankeställare och inspirerade oss att skriva detta examensarbete. Syftet med vår studie är att undersöka en grupp fem-åringars artkunskap och vilka erfarenheter barnen har av olika arter. Vi vill även ta reda på om det finns några skillnader på barnens artkunskap vad gäller djur respektive växter, samt vilka dessa i så fall är.Eftersom vi vill få fram barnens erfarenheter så valde vi att göra semistrukturerade intervjuer. Då har intervjuaren färdiga frågor, men den intervjuade får möjlighet att svara öppet och utveckla sina svar. Intervjuerna utfördes med elva fem-åringar på en förskola i en liten ort med ungefär 500 invånare i södra Sverige.Resultatet av studien visar att denna grupp förskolebarn har bättre kännedom om djur än om växter.

Virke av björk (Betula pendula och Betula pubescens) används främst som massaved och brännved. Dock finns efterfrågan på sortiment som fanertimmer och tumstockstimmer med höga krav på kvalitet. Nuvarande kvalitetskriterier för sågtimmer av björk avser grova stockar och berör antal och storlek av kvistar, andel rödkärna samt stockens rakhet. Ett björkbestånd som skall generera stammar av hög kvalitet kan kräva ett intensivt och anpassat skötselsystem där röjningen är central. Vid röjningen väljs det framtida beståndets huvudstammar och de oönskade sågas av.

Röntgensjuksköterskan hade omvårdnadsansvaret för patientens tillstånd så länge denne befann sig på röntgenavdelningen och skulle förbereda patienten inför undersökningen med den information och det stöd som krävdes. Även moment såsom planering av undersökning, patientomvårdnad, undersökningen i sig, bedömning av undersökningens kvalitet, bildgranskning, underhåll av apparatur samt verksamhetsuppföljning ingick i röntgensjuksköterskans arbete. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva röntgensjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till patienter som genomgår röntgenundersökning med intravenöst kontrastmedel. Artiklarna till studien hittades i databaserna PubMed, Academic Search Elite och Cinahl. Studien baserades på 27 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskat utifrån ett granskningsprotokoll, där de skulle ha kvalitetsnivå medel eller hög.

BakgrundPedagogisk dokumentation kan ses som ett verktyg eller som en metod för att säkerställa förskolans kvalitet. I läroplanen för förskolan, Lpfö 98, (Skolverket, 2010) står det tydligt angivet att pedagogerna är ålagda att kontinuerligt genomföra dokumentationer av verksamheten. Vi vill liksom skolverket (2010) betona att pedagogisk dokumentation i många fall leder till att förskolans verksamhet får en högre kvalitet. Vi anser vidare att pedagogisk dokumentation är ett sätt att ta vara på barnens tidigare kunskaper och bygga verksamheten från denna utgångspunkt. Därigenom kan pedagogerna utforma verksamheten efter barnen och inte barnen efter verksamheten.SyfteSyftet med undersökningen är att studera vilken inställning ett antal pedagoger har till pedagogisk dokumentation samt hur de använder sig av den pedagogiska dokumentationen i den dagliga verksamheten i förskolan.MetodDet empiriska material som ligger till grund för denna uppsats består av kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer som genomförts med sex förskollärare på sex olika förskolor i en mellanstor västsvensk kommun.ResultatVi har genom våra intervjuer kommit fram till att många av våra informanter hade liknande åsikter om pedagogisk dokumentation.

Problemdiskussion: En undersökning som har gjorts av SKI (Svenskt kvalitetsindex) visar att nöjdheten bland kunderna inte uppfylls på pakettjänster och att kundernas förväntningar inte blir tillfredsställda. Detta kan bero på att olika faktorer som paketskador, leveransförseningar eller dålig kundservice leder till att kundernas missnöje på kvaliteten och de utförda tjänsterna går ned. För att skapa en positiv utveckling i branschen måste transportörerna förstå, uppfylla och överträffa kundernas behov så att de blir nöjda med kvaliteten. Genom god kvalitet vinner transportörerna nöjda och trogna kunder som återkommer.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka varför kundnöjdheten på pakettjänster minskar.Frågeställning: Vilka faktorer påverkar kundnöjdhet på pakettjänster? I vilken utsträckning är transportköparnas behov tillfredställda?Metod: Undersökningen är baserad på en kvantitativ metod.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilken syn gymnasielärare och elever har på estetiska läroprocesser och schemaläggning. Inledningsvis ges en litteraturöversikt kring estetiska läroprocesser och tidsanvändning i skolan. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts, tre med gymnasielärare och tre med gymnasieelever om deras syn på dessa frågor. Uppsatsen avslutas med ett diskussionskapitel där litteraturen vävs samman med resultaten från intervjuerna. Framförallt eleverna har en traditionell syn på schemaläggning och det tycks råda en hierarki mellan de estetiska och de teoretiska ämnena. Schemaläggningen är en viktig faktor för läroprocessernas kvalitet men även andra faktorer spelar in..

Syftet med denna uppsats ?r att f? en ?kad f?rst?else f?r hur tillitsbaserad styrning och ledning ordnas av och ordnar akt?rer i en kunskapsintensiv h?gteknologisk del av den offentligt drivna h?lso- och sjukv?rden. Med teoretisk utg?ngspunkt i teknik och vetenskapsstudier ?r utg?ngspunkten att b?de forskning och till?mpningen av resultaten ?r sociala aktiviteter och kan d?rigenom studeras som s?dana. Med konceptuella resurser fr?n standardiseringssociologi och modes of ordering analyseras de uttryck tillitsbaserad styrning och ledning f?r i verksamheten. Detta ?r en empirisk fallstudie med intervjuer och genomg?ng av dokument. Genom kvalitativa intervjuer och dokument har jag f?tt beskrivningar om vad tillitsbaserad styrning och ledning uppfattas vara, antaganden om effekt och insyn i vilka konkreta uttryck en tillitsbaserad styrning och ledning kan ta sig. Utifr?n genererat material identifierar jag tv? olika s?tt som akt?rer ordnar och ordnas utifr?n id?n om tillitsbaserad styrning och ledning.

Byggandet i Sverige är idag bundet till vissa bestämda lagar, förordningar och samhällskrav gällande kvalitet, miljö och arbetsmiljö.För att säkerställa att man som byggföretag följer kraven finns idag framarbetade ledningssystem.Produktcertifieringsverktyget BF9k är ett speciellt anpassat kvalitetssystem för byggbranschen. Systemet ska på ett fördelaktigt sätt skapa trygghet och en systematiserad bild av vad verksamheten står för och strävar efter. KMA-handboken är en företagsspecifik verksamhetsbeskrivning där det framgår hur allt arbete kopplat till kvalitet, miljö och arbetsmiljö bedrivs. KMA-manualen är en del i den KMA-handbok som företaget lämnar in för att bli BF9K-certifierade.Rapporten har inriktats på att undersöka processer och arbetssätt i en bestämd miljö. Intresse för studien är att få kunskap om hur individerna i den studerade miljön uppfattar sin situation och omgivning.

Inledning: Resursproblemen inom vården ökar genom att behandlingar och mediciner blir dyrare, andelen äldre blir fler och för att möta dessa problem måste vården bli effektivare. Utbildningar inom förbättringsarbete är på framtåg och Lean Production blir alltmer populärt. Bakgrund: Redan på 1800-talet tog Florence Nightingale upp betydelsen av en säker och god vård. Styrdokument som lagar och riktlinjer beskriver att sjuksköterskan kontinuerligt ska arbeta med att förbättra och skapa kvalitet på vården. Verksamheter som använder sig av Lean Production har visat sig kunna förbättra kvalitet och genom värdeflödeskarta kan värdeskapande steg för patienten identifieras och icke värdeskapande plockas bort.

Under det senaste årshundradet har de svenska skogarna genomgått en omfattande förvandling, från mer eller mindre naturligt dynamiska till hårt brukade skogar bestående av monokulturer av tall eller gran. Denna förändring har lett till en minskning av den biologiska mångfalden, att många arter som är beroende av skog har minskat radikalt och hotas av utrotning. Som ett försök att främja variation, biologisk mångfald i allmänhet och förhindra minskningen av rödlistade skogsarter introducerades i början av 90-talet en viss naturvårdshänsyn i brukade skogar. I den här studien utvärderas den påverkan som kalavverkning har och den betydelse hänsynsträd har på artsammansättningen och förekomsten av ektomykorrhizasvampar (EMF) under de första 20 åren efter kalavverkning. Studien utfördes genom extrahering och identifiering av svamp-DNA från jordprover tagna på kalavverkade ytor, nära hänsynsträd och i gammal skog i ett begränsat geografiskt område i norra Sverige.