Sök:

Sökresultat:

386 Uppsatser om Biologisk bekämpning - Sida 17 av 26

Utredning om en ökad biologisk behandling av matavfall i Halmstads kommun

Environment and sustainable development are very current topics in today's society, bothnational and international. The government's bill 2004/05:150 ?Swedish environment objectives - a common commission? contains several environmental quality objectives, that in turn is divided up in smaller secondary objectives. One of the secondary objectives says: ?Latest year 2010 shall at least 35% of the food waste from households, restaurants, largescale kitchens and shops be recycled through biological treatment.

Tropiskt virke : ett hÄllbart materialval för svensk landskapsarkitektur?

Denna uppsats har skrivits i syfte att översiktligt undersöka hur hÄllbar den tropiska virkesproduktionen Àr med avseende pÄ dess effekt pÄ fysiska landskap och sociala strukturer. Uppsatsens syfte har dessutom varit att utforska hur landskapsarkitekter och andra tÀnkbara konsumenter av tropiskt virke kan vÀlja hÄllbart producerade tropiska trÀslag eller lokala virkesalternativ med liknande egenskaper. Med utgÄngspunkt i uppsatsens huvudfrÄgestÀllning ? Vad behöver has i Ätanke vid val av tropiskt timmer för offentliga utomhusmiljöer?? har tre underfrÄgestÀllningar formulerats. ?Hur pÄverkar produktionen fysiska landskap och sociala strukturer? ?Finns det lagar och certifieringssystem som kan bidra till hÄllbara materialval? ?Finns det lokala trÀslag med motsvarande eller bÀttre egenskaper? Uppsatsen har sammanstÀllts genom en kvalitativ litteraturstudie. Avverkning av trÀd i Tropikerna uppges kunna minska de tropiska skogarnas artrikedom och försÀmra deras ekosystemtjÀnster.

Enens betydelse för stora alvaret

Det stora alvaret Àr en unik biotop, dÀr mÄnga sÀregna arter existerar. Stora alvaret karakteriseras som ett mosaikartat landskap bestÄende av blottade kalkstensplattor, grÀsdominerade ytor, och buskmark. Den vedart som dominerar pÄ stora alvaret Àr juniperus communis Enen (hÀr efter betecknad som JC). Alvaret har sedan lÀnge varit pÄverkat av mÀnniskan, men efter 1950-talet avtog anvÀndningen. Det hÀr ledde till att JC började överta ytan pÄ alvaret.

ÄlgarĂ„s avloppsreningsverk- studie och metodisk felsökning av en biobĂ€dds BOD-rening

Wastewater contains biodegradable materials, which are often measured as BOD7.Trickling filters are sometimes used as a purification step for BOD-reduction. Atrickling filter is a tower, which is filled with a carrier material. Microorganisms growon the carrier material in the form of a biofilm. This biofilm consists mostly of bacteriathat purify water from BOD.In ÄlgarĂ„s? wastewater treatment plant the water is purified by a trickling filter.However the treatment plant has difficulties reaching the emission requirements forBOD.

Zonerat skogsbruk pÄ fastighetsnivÄ ? effekter pÄ ekonomi och miljö

Det traditionella svenska skogsbruket bygger pÄ ett trakthyggesbruk som tillÀmpas pÄ största delen av arealen. Generell hÀnsyn lÀmnas vid skogliga ÄtgÀrder i form av levande och döda trÀd samt orörda omrÄden. Utöver detta lÀmnas hela bestÄnd och nyckelbiotoper. Denna modell har fÄtt kritik för att den skapar ett fragmenterat och variationsfattigt landskap med dÄliga förutsÀttningar för mÄnga skogslevande arter att reproducera och sprida sig. Ett alternativ Àr triadskogsbruk dÀr arealen delas upp i zoner med olika mÄl.

Inverkan av anjoner pÄ MIEXŸ reningsförmÄga

Stockholms- och Uppsalaregionen tar sitt dricksvatten frÄn MÀlaren och dess tillflöden. Med ett varmare och fuktigare klimat, vilket Àr ett scenario i framtiden, kommer troligen kolhalten i vattnet att öka vilket kan leda till att nuvarande reningstekniker mÄste utvecklas. Organiskt material i dricksvatten kan orsaka en rad problem sÄ som desinfektionsbiprodukter, biologisk tillvÀxt i distributionssystemen samt Àven dÄlig lukt, smak och fÀrg. En lovande metod för rening av organiskt material har visat sig vara anjonbytaren MIEXŸ (Magnetic Ion Exchange resin process).Syftet med detta projekt var att utvÀrdera MIEXŸ förmÄga att rena vatten frÄn löst organiskt material (DOC), dÄ anjoner (Cl-, HCO3- och SO42-) som kan konkurrera finns nÀrvarande. Detta gjordes genom experiment med vatten som innehöll olika kombinationer och koncentrationer av de fyra ovan nÀmnda jonerna.

Planering av grönstruktur : utveckling frÄn 1940-talet till idag

Grönstrukturens utrymme i svenska stÀders planering har inte alltid varit sjÀlvklar, vilket den idag kan anses vara i varierad utstrÀckning. I takt med en ökad urbanisering stÀlls vÀxande krav pÄ stadsplaneringen och stÀders mÄl för utnyttjande av mark och vatten. Att se tillbaka pÄ planeringshistoria ger en inblick i de trender och förÀndringar som stÀder genomgÄtt och hur de har pÄverkat planeringen av grönstrukturen. Syftet för uppsatsen var att undersöka hur stadsplaneringen, med avseende pÄ grönstrukturen, förÀndrats sedan 1940-talet till idag i Norrköping och VÀsterÄs. MÄlet var Àven att studera hur grönstruktur har definierats, vilka stÀllningstaganden som ligger till grund för dagens grönstruktur samt om planeringen i Norrköping och VÀsterÄs skiljer sig Ät eller Àr likvÀrdig.

Förslag till skötselplan för Seths hage

Seths hage Ă€r ett cirka 15 ha stort markomrĂ„de som ligger i direkt anslutning till Gislaveds tĂ€tort. OmrĂ„det bestĂ„r av gammal jordburksmark samt vissa partier av Ă€dellöv och hagmark.I förslaget till fördjupad översiktsplan för Gislaveds tĂ€tort Ă€r Seths hage utpekat som vĂ€rdefullt naturomrĂ„de och idag finns ingen skötsel av markomrĂ„det.Syftet med mitt examensarbete Ă€r att beskriva markomrĂ„det och göra ett förslag för markomrĂ„dets framtida skötsel. En prioritering i skötselplanen blir att utveckla markomrĂ„det och tillgĂ€ngliggöra den för skolundervisningen eftersom Seths hage ligger i nĂ€rheten av Gislaveds gymnasium och LundĂ„kerskolan. Även en avvĂ€gning mellan utveckling av biologisk mĂ„ngfald och rekreation mĂ„ste göras. För att fĂ„ en insikt i vad skolorna behöver gjordes en intervju med bĂ„da skolorna.

Bostadsn?ra natur - Gamla l?sningar p? nya problem?

G?teborgs stad v?xer och befolkningsprognosen pekar p? att 153 000 nya g?teborgare kommer att ta plats i staden. Livet i st?der ?r f?rknippat med stress, fysisk och psykisk oh?lsa. Ekosystemtj?nster ?r ett alternativ f?r att motverka de negativa aspekterna f?rknippat med stadslivet.

Exploaterad surrogatmamma eller altruistisk vÀrdmamma? En diskursanalys av den svenska debatten om surrogatmödraskap

Denna uppsats syftar till att undersöka den svenska debatten om surrogatmödraskap dÀr metod och teori utgörs av diskursanalys. Det textmaterial jag valt att undersöka bestÄr av tre artiklar med medföljande kommentarer frÄn de svenska tidsskrifterna Bang och Ottar. Debatten om surrogatmödraskap i Sverige Àr polariserad, antingen Àr man för eller sÄ Àr man mot. Mitt syfte med denna uppsats Àr att redogöra för och analysera de argument och förestÀllningar som kommer till uttryck inom dessa tvÄ motsatta positioner. Min teoretiska utgÄngspunkt Àr Laclau & Mouffes diskursteori.

Inga miljövinster med ekologisk produktion? : LÀgesrapport över den svenska jordbruksdebatten

Organic agriculture is financially promoted in Sweden by special environmental support and as consumers we are all encouraged to buy organic food. At the same time scholars at the Swedish University of Agricultural Sciences claim that organic farming does not provide any environmental benefits. The main criticism is that organic farming has lower yields than conventional, which means that more land is needed to produce the same amount of food as in conventional farming, leading to deforestation and loss of biodiversity. As for climate change, the critics claim that the significantly higher productivity in conventional crop production compared to organic, releases surplus land, which could be used for bio-fuel production and thereby replace the fossil fuels. The critics also claim that organic farming causes higher nutrient leaching than conventional.

TrÀdvÄrd i historiska landskapsparker : TillvÀgagÄngssÀtt för att bevara Àldre trÀd i historiska parker. Exemplet Axmar bruk landskapspark.

BaljvÀxter kan utgöra ett hÀlsosamt och klimatvÀnligt alternativ till kött. Med lÀmpliga tillagningsmetoder utgör deras innehÄll av osmÀltbara Àmnen inget problem. I dagslÀget importeras den största delen av fÀrska och torkade baljvÀxter som konsumeras i Sverige. En ökad inhemsk ekologisk yrkesodling av baljvÀxter skulle föra med sig fördelar i form av minskad anvÀndning av gödningsmedel och gynnande effekter i ett vÀxelbruk. I Sverige odlas i stort sett bara Àrter och bruna bönor som livsmedel.

Att bli förÀlder men pÄ andra villkor ? lesbiska kvinnors upplevelser av bemötandet frÄn barnmorskor under graviditet och förlossning

LÀngtan efter att bilda familj Àr inte en heterosexuell företeelse utan denna önskan finns Àven hos kvinnor som Àr lesbiska. NÀr en kvinna som Àr lesbisk vÀljer förÀldraskap innebÀr det en process eftersom de inte per definition kan bli gravida genom sexuell kontakt med partnern. DÄ lesbiska kvinnor vÀljer att bilda familj utmanar de samhÀllets heterornoma tradition. Beslut till förÀldraskap Àr en process med mÄnga reflektioner. Syftet med denna studie var att undersöka hur lesbiska kvinnor som genomgÄtt graviditet och förlossning, antingen som biologisk förÀlder eller som medförÀlder, upplevt bemötandet frÄn barnmorskor.

Stureholms myllrande vÄtmark under 250 Är : en fallstudie av en vÄtmarks tillblivelse

Vatten, en förutsÀttning för livet pÄ jorden. För att kunna odla jorden krÀvs vatten bÄde i form av nederbörd och vÀxttillgÀngligt vatten. Alltför stor okontrollerbar tillgÄng till vatten kan skapa odlingsproblem pÄ Äkermark, i skog samt i trÀdgÄrd och park. FÄ vÀxter klarar lÀngre perioder av översvÀmning, de flesta riskerar att dö av bristen pÄ syre. Alltsedan antikens dagar har mÀnniskan med smÄ medel reglerat sitt vattenbehov.

Specifik omvÄrdnad under ambulanstransport vid hjÀrtinfarkt-JÀmförande studie mellan kvinnor och mÀn

Studie av koldioxidgradienter i havets ytskiktSofia SöderholmDenna studie bygger pÄ ett nyligen utvecklat instrument som har mÀtt koldioxidkoncentrationer pÄ tre olika djup i vattnet samt en nivÄ i luften. DÄ detta instrument var oprövat i vatten har en utvÀrdering av mÀtmetodens lÀmplighet för vattenmÀtningar utförts. Syftet med mÀtningarna var att undersöka ytvattnets vertikala koldioxidgradient för att med hjÀlp av denna kunna beskriva flödet av koldioxid mellan hav och atmosfÀr bÀttre. Detta flöde Àr en viktig del av den globala kolcykeln och en djupare förstÄelse för koldioxidflödets beteende kan i framtiden bidra till mer noggranna klimatprognoser. Hur de berÀknade flödena frÄn profilinstrumentet pÄverkas av temperaturgradienterna i vattnets ytskikt har Àven det studerats.

<- FöregÄende sida 17 NÀsta sida ->