Sökresultat:
386 Uppsatser om Biologisk bekämpning - Sida 13 av 26
Impedimentens potentiella betydelse för biologisk mÄngfald : en studie av myr- och bergimpediment i ett skogslandskap i VÀsterbotten
MÄnga impedimenttyper anses ha varit förskonade frÄn mÀnsklig pÄverkan under lÄng tid
och borde dÀrför uppvisa en lÄng skoglig kontinuitet. De skulle dÄ innehÄlla sÄ vÀl gamla,
grova trÀd som död ved i form av lÄgor och stÄende trÀd, faktorer som Àr viktiga för ett
bibehÄllande av artdiversiteten hos vÀxter och djur. Syftet med denna studie, som
utfördes pÄ uppdrag av AssiDomÀn Skog & TrÀ AB, var att analysera impedimentens
potentiella betydelse för biologisk mÄngfald. Detta gjordes genom en inventering av ett
urval av myrar, hÀllmarker och rasbranter inom ett geografiskt begrÀnsat och
landskapsplanerat omrÄde i VÀsterbottens lÀn. Ett antal parametrar sÄ som grundyta,
trÀdslagsfördelning, krontÀckningsgrad, mÀngd död ved och grova trÀd, samt
kulturpÄverkan registrerades.
Framtida förekomst och rumslig fördelning av gammal skog : en fallstudie pÄ ett landskap i BrÀcke arbetsomrÄde, SCA
Vid sÄ gott som alla skogsbolag, dÀribland SCA, utförs sk ekologisk landskapsplanering i
syfte att vÀga samman mÄlsÀttningar för virkesproduktion och bevarande av biologisk
mÄngfald. FrÄgor kring framtida mÀngd gammal skog, sÀrskilt dess rumsliga fördelning, har
hittills i liten omfattning behandlats i denna planering.
I föreliggande arbete studerades hur förekomsten av Àldre skog, i termer av areal och dess
rumsliga fördelning, förÀndras över en 60-Ärs period inom ett specifikt landskap. Landskapet,
omfattande ca 18 000 ha produktiv skogsmark, kallas GimÄprojektet och Àr belÀget inom
BrÀcke arbetsomrÄde (AO).
slutavverkningstidpunkter för avdelningarna inom landskapet berÀknades pÄ basis av en
strategisk plan för BrÀcke AO.
Ekonomistyrning i PostNord AB Region VÀxjö : Budget i kombination med prestationsmÀtning och dess styreffekter i organisationen
Bakgrund: I en konkurrenskraftig miljo? med fo?ra?nderliga villkor kra?vs en tilla?mpning av sofistikerade styrverktyg inom ett fo?retags ekonomistyrsystem. Verksamheten PostNord AB har i och med en bolagisering och avreglering genomga?tt en strukturomvandling men har fortfarande ett statligt uppdrag samtidigt som de konkurrerar med helt kommersiella fo?retag.Problemdiskussion: PostNord AB fa?r i dagsla?get inte o?nskad effekt pa? styrning i verksamheten da? det brister i fo?rha?llning till budgeten. Detta har utmynnat i en diskussion kring relationen mellan budget och prestationsma?tning och dess styreffekter i organisationen.Syfte: Studiens syfte a?r att kartla?gga PostNord ABs ekonomistyrsystem med sa?rskilt fokus pa? budget och prestationsma?tningar och dess styreffekter i organisationen.
HÄllbar lÀkemedelsanvÀndning
Syntetiska lÀkemedel Àr ett viktigt verktyg för mÀnniskors hÀlsa och konsumeras idag i mycket stora kvantiteter. De hamnar i miljön antingen genom att oanvÀnda lÀkemedel spolas ut i avloppet eller följer med urin och avföring ut ur kroppen. Eftersom lÀkemedelssubstanser har en biologisk effekt pÄ mÀnniskan, kan de ocksÄ ha det pÄ andra levande organismer, och okunskapen om vilka effekter detta kommer att ha pÄ miljön i framtiden Àr stor. Dock gÄr det redan idag att mÀta halter av lÀkemedel i vattnet, och en viss pÄverkan pÄ vattenlevande organismer
har kunnat pÄvisas. DÀrför behövs en ny syn pÄ lÀkemedel, och anvÀndningen dÀrav, dÀr Àven miljön tas i beaktning.
Kapitalstruktur och finansiell stabilitet i fastighetsbranschen En djupg?ende analys av kapitalstruktur, skuldhantering och r?ntep?verkan p? stora svenska b?rsnoterade fastighetsbolag
De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt
och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade
inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad
f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag
v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.
Stadsodling : Ett medel för hÄllbarhet?
Transporter, resursslöseri och okunskap hos konsumenter tyder pÄ att den globala matindustrin Àr ohÄllbar och ett alternativ till den industrialiserade matproduktionen Àr att konsumera mer nÀrproducerat och ekologiskt och öka medvetenheten om hur vÄr mat hamnar pÄ bordet. DÀrför Àr det intressant att studera fenomenet stadsodling som uppstÄr pÄ allt fler stÀllen runtom i vÀrlden.Syftet med detta arbete Àr att undersöka de ekologiska, sociala och ekonomiska hÄllbarhetsaspekterna med stadsodling och frÄgestÀllningen lyder: ?Hur kan stadsodling bidra till ekologisk, social och ekonomisk hÄllbarhet?? För att besvara frÄgestÀllningen studeras litteratur och ett fall i verkligheten, TrÀdgÄrd pÄ spÄret.Resultatet visar att det finns olika typer av stadsodling och att TrÀdgÄrd pÄ spÄret Àr en variant som har flera sociala och ekologiska aspekter. Det visar sig att stadsodling som ett medel till att försörja en stads invÄnare med mat Àr orealistiskt men att stadsodling har mÄnga andra aspekter inom hÄllbarhet. Stadsodling kan verka för social hÄllbarhet genom att vara en plats för rekreation och sociala möten.
En studie om elevers upplevelse av bedömning i Àmnet bild
Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka om det finns nÄgra könsrelaterade orÀttvisor i dagens betygsystem. Som blivande lÀrare i Àmnet bild var vi intresserade av frÄgor kring bedömning och betygssÀttning. MÄlet pÄ sikt Àr att vÄrt arbete ska bidra till att det tas fram ett, om möjligt, mer rÀttvist betygssystem. Vi har arbetat fram specificerade frÄgor: ?Upplever elever att deras estetiska kunskaper och utveckling i Àmnet bild bedöms olika beroende pÄ kön?? och ?Har nÄgon kön biologisk fördel framför det andra att nÄ högre resultat i Àmnet bild??
Undersökningen bestÄr av en aktionsforskning, som följs upp av gruppintervjuer.
StrÀvan mot en hÄllbar kommun : En fallstudie av strategisk grön IS i Varbergs kommun
I takt med de alltmer pÄtagliga miljöproblemen sÄsom klimatförÀndringar och minskning av biologisk mÄngfald har behovet av att agera ekologiskt hÄllbart blivit allt viktigare. Majoriteten av organisationer Àr idag eniga om att de har ett ansvar till bidragande av ett mer ekologiskt hÄllbart ageranade. Sveriges kommuner har ett ansvar att agera utifrÄn miljömÄl pÄ en lokal nivÄ. Grön IS Àr ett begrepp som syftar till hur informationssystem kan stödja organisationer till att upprÀtta mer ekologiskt hÄllbara verksamhetsprocesser. Studiens syfte Àr att pÄvisa vilka strategiska orsaker som kan ligga till grund för tillÀmpning av grön IS för en svensk kommun.
Kantzoner, skogsbruk och vattenkvalitet : modellgenererad kantzonsbredd
Kantzoner mot vattendrag Àr av stor betydelse för att upprÀtthÄlla eller förbÀttra vattenkvaliteten i vÄra vattendrag. De strandnÀra zonerna fungerar som reservat i skogen med stor biologisk mÄngfald. De utgör barriÀrer för nÀringsÀmnen, löst organiskt kol, sediment, kvicksilver och andra miljögifter. TrÀdens rötter armerar jorden nÀrmast vattendraget och minskar erosion och sedimentation. Syftet med detta arbete har varit att beskriva varför kantzoner bör anvÀndas och hur bredden pÄ kantzonen, med hjÀlp av en modell i ArcMap, kan anpassas efter förhÄllandena runt vattendraget.
Effekter av upphörd hÀvd i Lurö skÀrgÄrd : Har diversiteten av kÀrlvÀxtarter förÀndrats?
One of the main reasons for the massive loss in plant species diversity is the fragmentation of habitats. In Europe, open pastures and meadows are the habitats going through the most changes during the 20th century, according to the agricultural changes. In this study vascular plants were invented at five different islands in the Lurö archipelago, VÀnern, Sweden. The aim of the study was to sort out whether the diversity of plants has gone through any changes in abandoned managed grasslands compared to continuous managed grasslands. The aim was also to study if a change in the landscape has made any differences for the species development or decline.
Kvinnors upplevelse av livsfasen klimakteriet: En litteraturstudie
Livsfasen klimakteriet eller övergÄngsÄldern Àr en hormonell omstÀllning som prÀglas av Àggstockarnas Äldrande och slutligen totala funktionsbortfall. Klimakteriet Àr en biologisk övergÄng gemensam för alla kvinnor. I vÀstvÀrlden prÀglas den hÀr livsfasen av tre olika synsÀtt; Klimakteriet ses som ett hormonellt bristtillstÄnd som varar livet ut,en social och kulturell konstruktion och en utvecklingsfas i kvinnans liv, den tredje Äldern. Syfte med den hÀr litteraturstudien Àr att belysa hur kvinnor upplever livsfasen klimakteriet. Resultatet visar att kvinnorna upplevde klimakteriet olika men det fanns en gemensam upplevelse av att upprÀtthÄlla en kÀnsla av sammanhang i upplevelsen av förÀndring under den hÀr livsfasen.
à terförvilda Sverige?: En studie av rewilding som strategi för att bevara kulturlandskapet och gynna biologisk mÄngfald
Through millennia, humans have shaped the European landscapes. Agriculture, hunting andforestry have influenced virtually every ecosystem on the continent and formed what we todaythink of as the cultural landscape; a mosaic pattern of cropland, fields, pasture and forests. Thepast two centuries, globalization, industrialization and urbanization have come to pose a threatto the existence of these landscapes. European farmlands are now being abandoned at analarming rate, and the associated loss of landscape preservation, biodiversity and ecosystemservices is a concern to the scientific community and public alike.This thesis studies if the implementation of the relatively new conservation strategy rewilding(recreating self-sustaining ecosystems and reintroducing keystone species) can be a part of thesolution to preserve cultural landscapes and biodiversity in Sweden. Through interviewssupplemented with studies of published works, expertise from different fields has beencompiled to provide an overall picture of the capacity of rewildings as conservation method.
Utveckling av styrsystem för koncentrerandesolfÄngare
En biologisk tork produktutvecklades inom detta examensarbete. Uppdraget innefattade dels skapande av ett utmatningssystem till restprodukter och dels en förnyad utformning av produktens grÀnssnitt mot mÀnniskan för att öka brukbarheten. Den befintliga versionen av produkten, kallad biotork, innehöll inget utmatningssystem. Det innebÀr att tömningsoperationen idag mÄste utföras av anvÀndaren med hjÀlp av en separat produkt som med hjÀlp av luft samlar restprodukterna i en pÄse.Examensarbetet genomfördes pÄ Högskolan i Skövde i samarbete med företaget Pegil Innovations AB som har sin verksamhet i Skultorp. Projektet började med att analysera den existerande torkens olika funktioner.
MĂ€tning av hjulvarvshastighet med mikrokontroller
En biologisk tork produktutvecklades inom detta examensarbete. Uppdraget innefattade dels skapande av ett utmatningssystem till restprodukter och dels en förnyad utformning av produktens grÀnssnitt mot mÀnniskan för att öka brukbarheten. Den befintliga versionen av produkten, kallad biotork, innehöll inget utmatningssystem. Det innebÀr att tömningsoperationen idag mÄste utföras av anvÀndaren med hjÀlp av en separat produkt som med hjÀlp av luft samlar restprodukterna i en pÄse.Examensarbetet genomfördes pÄ Högskolan i Skövde i samarbete med företaget Pegil Innovations AB som har sin verksamhet i Skultorp. Projektet började med att analysera den existerande torkens olika funktioner.
Hur vÀl lÀmpad Àr MoraÄn som livsmiljö för havsöring?
En meandrande Ä Àr en miljötyp som bidrar till hög biologisk mÄngfald. I mÄnga fall har dessapÄverkats av mÀnniskan genom utrÀtning och uppdÀmning av det flödande vattnet, vilket harsÀnkt de biologiska vÀrdena. Sedan 1980-talet har det funnits planer pÄ att göra en del av denmeandrande MoraÄn i SödertÀlje till ett naturreservat. DÄ samlad, detaljerad dokumentationom omrÄdet saknades och Än Àr utpekad som ett sÀrskilt kÀnsligt omrÄde med hÀnsyn tillhavsöring och dess reproduktion i Stockholms lÀn, gjordes dÀrför i maj 2010 enbiotopkartering. UtifrÄn berÀkningar och bedömningar om vattendragets fysiska egenskapergjordes sedan bedömningar om öringbiotoperna lekomrÄden, uppvÀxtomrÄden samtstÄndplatser.