Sökresultat:
293 Uppsatser om Biodynamisk odling - Sida 6 av 20
Det hållbara vattenbrukslandet
Odling av fisk sägs ha en potential att bidra till framtida livsmedelsförsörjning när fiske inte längre täcker behov och efterfrågan. En önskan från svensk sida att vara med i utvecklingen är tydlig i SOU 2009:26 Det växande vattenbrukslandet. Utredningen presenterar strategier för hur en utbyggnad av vattenbruket kan underlättas och påskyndas. Jag saknade en strategi för hur det växande vattenbrukslandet ska styras mot att också bli ett hållbart vattenbruksland. Denna uppsats handlar om hur miljörättsliga regler ska konstrueras för att en växande vattenbruksnäring inte ska medföra en negativ påverkan på naturen.
Habitatmanipulering, en tveeggad bekämpningsmetod? : potentiella möjligheter och risker med alternativa födoresurser och skyddande habitat
Bevarande biologisk bekämpning är en bekämpningsstrategi som används för att bevara eller öka mängden av en specifik naturlig fiende till den skadeorganism som ska bekämpas. En skillnad i jämförelse med andra strategier inom biologisk bekämpning är att inga biologiska bekämpningsorganismer tillförs, i stället främjas de naturliga fiender som redan finns i odlingen och det omgivande landskapet. Habitatmanipulering är en metod inom bevarande biologisk bekämpning som bygger på en förändring av de naturliga fiendernas habitat som skall resultera i en förbättrad tillgång av nödvändiga resurser så som alternativ föda, skyddande habitat och alternativa bytes- och värddjur. Den här litteraturstudien undersöker potentiella möjligheter och risker med två metoder inom habitatmanipulering. Den ena metoden bygger på att inkludera blommande växter i en odling för att skapa en förbättrad tillgång av alternativa födoresurser, så som pollen och nektar, till naturliga fiender.
Odla ditt bostadsområde! Stadsodlingens betydelse, drivkrafter och genomförande : en fallstudie av Odlingsnätverket Seved i Malmö
Vi står inför en mycket spännande framtid inom utvecklingen av odling i stadsmiljö. Den trend av stadsodling som svept över Sverige de senaste åren har lett till att en mängd nyskapande och spännande odlingsprojekt har initierats runt om i landet. Att odla i staden och att odla kollektivt är dock inget nytt fenomen. Slottsträdgården i Malmö är ett exempel på en gemensam form av stadsodling initierad av brukare själva som nu drivs i samarbete med kommunen. Med det intresse och stora engagemang som finns för stadsodling idag finns både ett behov och en mycket stor potential i att vidare utveckla och hitta nya modeller samt att
undersöka vilka effekter odlingen kan ha för människan och samhället.
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur lokala odlingsinitiativ kan påverka boende, markägare och lokalsamhällets utveckling, att undersöka varför människor väljer att delta i stadsodling samt hur odlingsverksamhet kan drivas och genomföras i befintlig stadsmiljö.
Detta görs i uppsatsen dels genom en litteraturstudie av tidigare forskning i ämnet och dels genom en fallstudie av stadsodlingsverksamheten i bostadsområdet Seved i Malmö.
Urban Building Hornsbruksgatan : Hornsbruksgatan
Projektet grundar sig i grannarnas motvilja till en kontroversiell byggnation vid Högalidsparken. Parker är som regel inte bebyggda och bebyggelse med bostadskaraktär minskar parkens offentlighet. Detta förslag bidrar med att utöka parkens yta och genom att hålla bygghöjden låg, fortfarande bibehålla grannarnas utsikt över parken. I Stockholm råder också brist på utrymmen där flyktig eller säsongsbetonad handel kan ske innomhus, därför innehåller förslaget även en marknad inriktad främst till privatpersoner och små företag..
Odlingserfarenheter av kustgran (Abies grandis) i Sverige
Kustgranen är ett snabbväxande trädslag som härstammar från nordvästra Nordamerika. IEuropa odlades den första gången i England och har sedan dess introducerats i fleraeuropeiska länder. I Danmark är kustgranen inte så ovanlig och odlas där främst längskusterna. I Sverige är kustgranen däremot väldigt ovanlig och odling har endast skett på ettfåtal lokaler i södra Sverige. Intresset får sägas vara mycket lågt för detta trädslag i Sverigetrots att det bevisligen kan producera väldigt bra här.
Ormbunkar : arter för svenskt klimat
Detta är ett examensarbete som handlar om ormbunkar, där jag försöker ge en lite mer nyanserad
bild av ormbunkarna som växtgrupp än den som vanligen är rådande. Dels genom att beskriva
deras fascinerande historia, förökning och odling och dels genom att beskriva ett större antal arter
och sorter som skulle kunna vara intressanta att använda i svenska trädgårdar och parker, samt
deras olika krav på växtförhållanden.
Första delen av arbetet, som bygger på litteraturstudier, belyser ormbunkarnas historia. Både i det
lite längre geologiska perspektivet och i det kortare perspektivet som odlade trädgårdsväxter,
genom det Viktorianska Englands ?Fern craze? fram till dagens mer begränsade användning. I ett
arbete om ormbunkar kan man nästan inte undvika att gå in på deras avvikande livscykel och
nämna någonting om hur man går till väga för att föröka dem.
Det sköna landskapet : med antroposofin som inspiration
Det finns inget som specifikt kan benämnas som antroposofisk landskapsarkitektur. Dock bidrar den antroposofiska helhetssynen till en omsorg om landskapet och en förkärlek att tydligare visualisera samband. Man menar att människan måste ta ett högre moraliskt ansvar för sin omvärld och tänka i kretslopp istället för avfall. Samtidigt finns inom antroposofin en ständig medvetenhet om de estetiska aspekterna på såväl detaljnivå som i det övergripande landskapet. Läran grundades av österrikaren Rudolf Steiner i början av 1900-talet, mycket av hans tankar var vidareutvecklingar av Johann Wolfgang von Goethes filosofier.
Lokaldemokrati genom urban odling : en outnyttjad resurs för stadsplaneringen?
En ännu förbisedd och relativt oetablerad aktör i Sveriges offentliga rum är deurbana odlingsinitiativen. Den av stadsinvånarna initierade odlingen utforskarhållbara handlingsmönster, och skapar en plattform där medborgaren tillåts samlasina kunskaper och åsikter om det offentliga rummet. Genom att undersöka hurdessa odlingsgrupper samarbetar med kommunen, vill jag utreda hur dettasamarbete kan utvecklas till en lokal demokrati.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur dessa odlingsinitiativ kananvändas som en resurs vid stadsplanering. Uppsatsen ger en övergripandeinblick i dialogen och samarbetet mellan kommunala tjänstemän och två lokalaodlingsinitiativ i Uppsala. För att undersöka vilka förutsättningar ett samarbetehar, och hur detta gestaltar sig har litteratursökningar i ämnet utförts.
Kinesiska träd och buskars potential för odling i södra Sverige : inventering och analys av Alnarps västra Kinafält
Detta arbete redogör för vilka arter som står att finna på ett av Alnarps så kallade Kinafält och i vilken
fysiologisk kondition de befinner sig i. Växterna position på fältet är delvis baserad på deras naturliga
växtplats elevationsmässigt (väst-östligt riktning på fältet), och dels utifrån vilken akt i
successionsordningen de infinner sig och kan konkurrera framgångsrikt (nord-sydlig riktning). Studien
visar att majoriteten av växtmaterialet är i gott skick och bör vidare utvärderas för eventuell
användning i södra Sverige..
Odling i staden : Vad motiverar kommun och medborgare i Uppsala till engagemang inom stadsodling?
En person som blir utsatt för ett frihetsberövande på grund av misstanke om brott är berättigad till ersättning från staten om hen sedermera inte blir dömd. Enligt frihetsberövandelagen kan sådan ersättning omfatta kostnader för utgifter, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och lidande. Syftet med uppsatsen är att beskriva och utreda hur lidandet ersätts av JK och staten samt vilka faktorer som kan påverka lidandet för den felaktigt frihetsberövade personen. För att klargöra vad som faktiskt anses påverka lidande har förarbetena till lagen samt ett flertal olika JK-avgöranden och domstolsavgöranden studerats. Ersättning för en persons lidande utgår med ett normalbelopp enligt en intern mall hos JK, som baseras på en förutbestämd summa pengar per månad.
Kulinarisk mötesplats på Djurgården : En ätande byggnad för kultur, kunskap och konsumtion
Det här examensarbetet började med en idé om att skapa en samlingsplats för mat vilket innebar att först formulera hur en sådan skulle kunna tänkas te sig och sedan utveckla ett övergripande koncept samt en idé om vad för slags arkitektur som behövs. Resultatet är byggnad för kulinariska möten på Djurgården. Löpande har det kretsat kring vad som behövs för att generera kulinarisk kunskap, kultur och konsumtion. Mångfald har varit ledordet under processen och att kombinera en sådan med möjligheter, både väntade och oväntade, En annan av grundtankarna var att se på om maten som nöje för att inte lusten och dess innebörd ska glömmas bort..
Kultur i förändring : en jämförelse av ordet kulturs efterled i SAOB och SAOL 1998
Syftet med detta arbete har varit att undersöka på vilket sätt ordet kultur förändrats i en jämförelse mellan Svenska akademiens ordbok och Svenska akademiens ordlista 1998. I undersökningen har det endast ägnats intresse åt efterleden i orden. Efterleden från SAOB har jämförts med efterleden i SAOL 98. Efter en sortering i semantiska fält har det i arbetet konstaterats att ordet kultur förändrats från betydelsen ?odling? mot ?bildning?..
Finns det paleoekologiska spår av en vikingatida storgårdsetablering i Finja, Norra Skåne? : ? En pollenanalytisk vegetationsundersökning av Vånga mosse, från yngre järnålder till sen medeltid.
Syftet med uppsatsen är att studera vegetationsutvecklingen och dess förändringar i Finja med hjälp av pollenanalys. De frågor jag önskade få svar på var om det fanns några spår av en vikingatida storgård i Finja, samt eventuella spår av betydande djuruppfödning i området. Finja är rik på fornlämningar från brons-, järnålder och meddeltid, som bekräftar min tes om att Finja/ Mölleröd haft en betydande roll i området runt Finja sjön, troligtvis med odling och handel längs Almaån.En paleoekologisk analys genomfördes från en lagerföljd från Vånga mosse, Finja. Totalt togs fyra meter torvprov upp ur mossen. I den översta metern plockades fjorton prover ut till analys.
Erfarenheter av grönsaksodling på tak : en studie i samarbete med Augustenborgs Botaniska Takträdgård
Denna uppsats syftar till att presentera erfarenheter av grönsaksodling på tak samt utreda
klimatförhållanden och odlingsförutsättningar på Augustenborgs Botaniska Takträdgård i Malmö.
Uppsatsen avslutas med förslag på förbättringar och åtgärder för grönsaksodlingen på taket i
Augustenborg. Arbetetet omfattar således en generell och en platsspecifik del. Uppsatsen har
tillkommit genom litteraturstudier, intervjuer och studier på plats i Augustenborgs takträdgård.
Takodling av grönsaker anknyter till såväl gröna tak som stadsodling och dess popularitet
ökar i världen. I Sverige förekommer gröna Sedum-tak alltmer och stadsodling har förankrats i våra
storstäder. Tak är outnyttjade platser med god potential för odling.
Går det att odla pepparmynta (Mentha piperita L) i Sverige, med syfte att framställa olja?
Pepparmynta ? Mentha x piperita L. är en ört rik på essentiell olja. Den har många olika
användningsområden, allt ifrån olika skönhetsprodukter till naturmedicin. Pepparmynta är en
hybrid mellan M.