För att undvika komplikationer vid blodtransfusioner fenotypas blodgivarens blod med avseende pÄ kliniskt relevanta blodgruppsantigen. Fenotypning innebÀr att erytrocytantigen pÄvisas, vilket kan utföras med bland annat rör- eller gelkortsteknik. Dessa tekniker bygger pÄ antigen-antikroppsreaktioner, agglutination. Agglutinat kan uppstÄ direkt nÀr antikroppar binder samman erytrocyter eller uppstÄ sekundÀrt nÀr antihumanglobulin reagerar med antikroppar bundna till erytrocyter.Syftet med studien var att jÀmföra rörteknik och gelkortsteknik för fenotypning avantigenerna RhC, -c, -E, -e inom Rh-systemet samt antigenerna inom Kell- (K), Duffy-(Fya)och Kidd-systemen (Jka). Detta med avseende pÄ sÀkerhet, tid, ekonomi samt att utföra en validering av fenotypning med gelkortsteknik.Blod frÄn 80 blodgivare fenotypades manuellt (direkt agglutination och indirekt antihumanglobulinteknik) med rör- och gelkortsteknik.Resultaten visade ingen skillnad mellan rör- och gelkortsteknik avseende de i studien fenotypade erytrocytantigen.Resultaten visade att rörtekniken Àr ett kostnadseffektivt verktyg för fenotypning.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt specialpedagoger/speciallÀrare anvÀnder Screeningplanen i sin verksamhet samt om och i sÄ fall hur Screeningplanen har förÀndrat deras syn pÄ elevers lÀs- och skrivutveckling. Ett underliggande syfte Àr att undersöka vilka pedagogiska insatser som sÀtts in som trÀning och kompensation sÄ att skolan kan stötta eleven i sin lÀs- och skrivutveckling.Teori: LÀsning Àr produkten av avkodning och förstÄelse, L= A x F, dÀr A Àr avkodning och F Àr förstÄelse (Taube, 2007). Lundberg (2010) menar att detta Àr en förenklad syn pÄ lÀsning och menar att förutsÀttningen för lÀsning Àr att eleven Àr motiverad och har mental energi för att utveckla en god lÀsning. Ytterligare en viktig faktor tas dÀrför med i formeln, nÀmligen motivation (M): L= A x F x M. Jacobson (2006) menar att det finns olika faktorer till lÀs- och skrivsvÄrigheter; sprÄkliga faktorer, begÄvning, sociala och emotionella, mognad, hörsel och synnedsÀttningar, medicinska problem, neuropsykiatriska faktorer, brist pÄ lÀsövning och fo-nologiska faktorer.

Bakgrund Stressrelaterad oh?lsa ?r den sjukskrivningsorsak som ?kar mest och utmattningssyndrom ?r en av de vanligaste diagnoserna. Symtom p? utmattning g?r det sv?rt att klara arbete, fritidsaktiviteter, hush?llsaktiviteter och annat som kan vara meningsfullt att utf?ra. Arbetsterapeuter har kunskap om vardagens aktiviteter och hur dessa interagerar med person och milj?. Eftersom arbetsterapeuter m?ter denna m?lgrupp i prim?rv?rden ?r det av vikt att utforska deras resonemang kring vad de kan bidra med i rehabiliteringsprocessen.

Alternativ splicing av pre-mRNA ger upphov till proteindiversitet. Histonmodifieringar kopplas till den alternativa splicingens reglering genom adaptorsystem som overfor den epigenetiska informationen direkt till splicingfaktorerna. De cis- agerande RNA- elementen pa exoner och introner med tillhorande trans- reglerande splicingfaktorer paverkas darfor direkt av specifika histonmodifieringar. En sammankopplande integrerad modell over en rad DNA- baserade processer foreslas. Denna komplexa modell ger en bild av interaktioner och paverkan mellan dessa delar.

Med globalt ökat klimathot och ett ökat anvÀndande av biologiskt nedbrytbara material för att bland annat driva vÄr motorpark och vÀrma vÄra hus kommer Àven ett krav pÄ ökat produktion av utslÀppsreducerande (koldioxid CO2) material sÄ som biobrÀnsle.För att kunna reducera utslÀppen krÀvs inte bara att vi ökar produktionen av biologiskt nedbrytbart Àmnen utan att dessa material har de egenskaperna som de förbrÀnningssystem de anvÀnds till optimalt krÀver.Ett av de biologiskt nedbrytbara materialen Àr biobrÀnsle, framstÀllt av skogsavfall (grot). Dess hantering ifrÄn avverkningstillfÀllet tills in- transport till förbrÀnningen har varit kÀrnan i detta arbete. De tvÄ grundfrÄgorna som har varit sjÀlva motorn i arbetet har kretsat kring;o Vem Àger vad i olika hanteringssteg?o Vem vet vad i olika hanteringssteg?Syftet med denna undersökning var att bland annat försöka fÄ reda pÄ svaren pÄ frÄgorna ovan men Àven att vÀcka ett ökat intresse och förstÄelse kring hanteringen av biobrÀnslet frÄn avverkningstillfÀllet fram till in- transport till en terminal alternativt direkt in till panncentralen.Undersökningen gjordes genom en enkÀtundersökning pÄ Internet. EnkÀten skickades ut till berörda parter i Sverige per e-post och adressaterna kunde svara direkt i datorn och skicka tillbaka enkÀten utan att skriva ut den.

Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.

Denna uppsats undersöker om högstadieelevers utsatthet för mobbning Àr en konsekvens av att de avviker frÄn de normativa kategoriska tillhörigheterna, vilka definieras av den kulturellt idealiserade formen av maskulinitet respektive femininitet inom skolkontexten. Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnds Messerschmidts structured action theory, som gÄr ut pÄ att individens handlingar och beteenden pÄverkas av och reproducerar den rÄdande sociala strukturen. I denna uppsats förstÄs den sociala strukturen som den ojÀmlika maktfördelningen mellan elever i skolkontexten, utifrÄn kön, klass och etnisk bakgrund. I vÄrt vÀsterlÀndska samhÀlle Àr det den vita heterosexuella medelklassmannen som besitter den största makten, och kallas för hegemonisk maskulinitet. Flickor kan nÄ upp till en normativ femininet som definieras utifrÄn liknande statusmarkörer.

Bakgrund Cirka sju procent av barnen i Sverige har diagnosen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), som ?r en neuropsykiatrisk funktionsneds?ttning som ofta f?ljs av sociala och empatiska sv?righeter. Lek utg?r en betydande del av barnets l?randeprocess. Genom lek socialiseras barn och utvecklas i samspel med andra.

Jag har utgÄtt frÄn premissen att djur bör tillskrivas rÀttigheter, och dÀrefter analyserat huruvida utilitarismen kan anvÀndas för att ge djur rÀttigheter, och kommit fram till att utilitarismen visserligen kan ge en mycket lÄg nivÄ av en direkt rÀttighet (nÀmligen rÀttigheten att fÄ sina intressen visade lika hÀnsyn som andras intressen) men inte kan ge nÄgra mer garanterade rÀttigheter utöver denna. Utilitarismen brottas ocksÄ med mÄnga grundlÀggande problem, bland annat frÄgan om hur man kan jÀmföra utilitet och kunskapsproblemet (att vi omöjligen kan förutse alla konsekvenser av en handling), och dÀrför har denna teori inte kraft nog att ge djur den nivÄ av rÀttigheter jag sökt efter hÀr. Inte heller naturrÀttsteorin lyckades med detta. Den kan visserligen ge individuella djur ett stort nÀtverk av rÀttigheter, men eftersom naturrÀttsteorin sjÀlv inte kan förklara vilken grund dessa rÀttigheter vilar pÄ sÄ kan de inte accepteras som giltiga. Kontraktualismen togs ocksÄ upp, och den verkar vila pÄ ett stadigt fundament: andras rÀttigheter gentemot mig Àr giltiga i den mÄn jag ger dem till andra (och mina rÀttigheter gentemot andra Àr giltiga i den mÄn dessa personer ger dem till mig), och ger jag dem direkt till en annan person utan en tredje person inblandad blir de direkta rÀttigheter.

En utmaning som pedagoger st?r inf?r i m?tet med barnens fria lek ber?r balansen mellan pedagogers delaktighet och fr?mjandet av barnens inflytande samt sj?lvst?ndighet. Mot bakgrund av detta syftar denna kvalitativa intervjustudie till att unders?ka en grupp fyraoch fem?riga f?rskolebarns uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken. De fr?gest?llningar vi unders?ker ?r: vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken? Vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers roll i den fria leken? Vad f?rmedlar barnen kring pedagogers agerande i den fria leken? Med avstamp i livsv?rldsfenomenologi som ansats unders?ker vi vad som ?r meningsfullt f?r barnen utifr?n deras livsv?rld och erfarenheter.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka nuvarande kost- och n?ringspraxis inom allsvenska fotbollsklubbar 2024 samt identifiera brister och utmaningar i arbetet mot Relative Energy Deficiency in Sport (RED-S). Metod: Enk?tunders?kningen, som baserats p? UEFAs n?ringsriktlinjer, distribuerades via e- post till allsvenska fotbollsklubbar, inneh?llande b?de kvantitativa och kvalitativa fr?gor (n=8). Svaren samlades in under en sexveckorsperiod och ytterligare en enveckasperiod. ?ven kvalitativa intervjuer utf?rdes med en del av klubbarna (n=4). Resultat: En majoritet av respondenterna saknade relevant utbildningsbakgrund inom idrottsnutrition f?r besvarande av fr?gorna, dessa personer bekr?ftades dock genom intervjuerna att vara de med mest insikt/kunskap inom organisationerna.

Psykisk ohÀlsa Àr sedan flera Är tillbaka den frÀmsta orsaken till lÀngre sjukskrivningar i Sverige och FörsÀkringskassan har dragit slutsatsen att en stor del av arbetet med att förebygga psykisk ohÀlsa bör ske pÄ vÄra arbetsplatser. En urban livsstil, vilket inkluderar fler timmar pÄ kontoret, tidsbrist och separation frÄn naturen kan ge skadliga effekter pÄ bÄde vÄr allmÀnna och personliga hÀlsa och lycka. Litteraturstudien i det hÀr examensarbetet Àmnar sammanstÀlla evidensbaserad forskning som berör effekterna av kontakt med naturelement pÄ arbetsplatsen, för att belysa naturelements eventuella positiva pÄverkan pÄ den anstÀllde. Studien avgrÀnsade sig till arbetsplatser dÀr de anstÀlldas arbetsuppgifter huvudsakligen Àr lokaliserade inne i en byggnad och kontakten till naturelementen delades in i tre olika kategorier; direkt inomhuskontakt med naturelement, passiv kontakt med naturelement och direkt utomhuskontakt med naturelement. Litteraturstudien visade att samtliga tre kontakter till naturelement kunde understödja flertalet positiva effekter pÄ den anstÀllde som till exempel ökat vÀlbefinnande, arbetstillfredsstÀllelse, trivsel och vÀlmÄende. Resultaten pekade ocksÄ pÄ en komplexitet i frÄgan om naturelements effekter och det var svÄrt att dra nÄgra slutsatser angÄende effekternas storlek eller betydelse i praktiken.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad mellan populÀrlitteratur och den litteratur som anses vara exklusiv. För att fÄ svar pÄ detta genomfördes en sprÄklig analys av fyra böcker. Tre av böckerna anses vara populÀrlitterÀra medan den fjÀrde anses vara exklusiv.Den sprÄkliga analysen innehöll tre huvuddelar: en textuell analys, en ideationell analys samt en stilanalys, detta för att fÄ en sÄ bra översikt samt bred infallsvinkel som möjligt. Efter den sprÄkliga analysen jÀmförde jag böckerna som anses vara populÀrlitterÀra med den som anses vara exklusiv, för att se om det fanns nÄgon skillnad de olika litterÀra klassificeringarna emellan.Den sprÄkliga analysen visade att det inte fanns nÄgon direkt sprÄklig skillnad mellan de böcker som anses vara populÀrlitterÀra och den som anses vara exklusiv. Inte heller mellan de populÀrlitterÀra böckerna fanns det nÄgon direkt skillnad.

Denna studie behandlar Gy11:s pa?verkan pa? engelskla?rares formativa arbete med kommunikation och feedback. Underso?kningen har utrett om la?rare anser att reformen pa?verkat deras arbetssa?tt ga?llande undervisning, bedo?mning och betygssa?ttning. A?ven hur dessa la?rare arbetar formativt med kommunikation och feedback fo?r att erha?lla en fo?rsta?else fo?r hur fo?ra?ndringen tilla?mpats.

Ökning av bedrĂ€gerier i den finansiella rapporteringen anses ha skadat förtroendet för bolagsledningar och revisorer vilket i sin tur har lett till ett ökat krav pĂ„ ansvarstagande för bolag. Svag bolagsstyrning anses vara en av de bakomliggande orsakerna till det förtroendeproblem som uppstĂ„tt inom det svenska nĂ€ringslivet. För att försöka Ă„terfĂ„ investerarnas förtroende har ett antal Ă„tgĂ€rder vidtagits. Svensk Kod för bolagsstyrning uppkom delvis med syftet att stĂ€rka förtroendet för de svenska börsbolagen. Styrelsen Ă€r ansvarig för transparens och upprĂ€ttandet av intern kontroll och i ett försök till att höja dess kvalitĂ©t skall styrelsen inrĂ€tta ett revisionsutskott.Som ett i led i att försöka stĂ€rka allmĂ€nhetens förtroende för bolagsledningar och revision skall revisionsutskotten sĂ€kerstĂ€lla den interna och externa rapporteringen i bolagen.