While almost 23 percent of the students in the Swedish upper secondary school are foreigners, only a fraction of the school libraries? collections consists of literature written in other languages than Swedish or English. This study examines how five school librarians experience the task of working with literature composed in foreign languages in the multicultural and multilingual school of today. The results of the qualitative interviews are analyzed in relation to the legislation and policy documents that the school libraries are working by, and also in relation to the theoretical framework of sociocultural theory and the theories on second language acquisition developed by linguist Jim Cummins.The study shows that while multilingualism is discussed as an important matter in the legislation and policy documents that the school libraries work by, the librarians in this study largely view the question of foreign literature as peripheral. Most part of the librarians connects first language reading to leisure-time activities rather than curricular activities, and stresses that the Swedish language should be prioritized in Swedish schools.

The multicultural society of today where individuals have varied cultures and languages is different to the homogeneous society of the past, and sets new demands upon the school. The school library can play an important role when it comes to the integration and the acceptance of students with a different mother tongue. Provision and access to literature in the student?s mother tongue is seen as a strong indicator of a school that promotes a multicultural environment, and it?s also linked to the student?s feelings of identity and self-confidence. Their knowledge in their mothers tongue is crucial to the acquisition of a second language, and learning in extension.The purpose of this bachelor is to examine how school librarians work with multilingual students in junior high school, and what they consider to be their roles in this context.Confirming previous research, mediation of information and promotion of reading was a central task to the school librarians we interviewed.

Detta examensarbete belyser fenomenet kodväxling som kommunikativ strategi hos en grupp gymnasieelever med svenska som modersmål och svenska som andraspråk, vid samtal på engelska. Med en sociokulturell syn på kunskap och lärande och med språkanvändning som förargument, antogs en samtalsanalytisk inriktning med avsikt att studera form och funktioner för kodväxling. För att belysa det som sker i ett samtal mellan dessa elever och konkret ge exempel på olika former och funktioner för kodväxling genomfördes både en ljud-och videoinspelning med eleverna i två omgångar följt av en transkribering av det inspelade materialet. Det centrala materialet i studien har därför sin grund i transkriberingen och bygger ur metodologisk synpunkt på samtalsanalytiska aspekter som på kommunikativa strategier. Studien visar att deltagarna använde kodväxling för en mängd olika funktioner där målet var att få fram sitt budskap.

Syftet med denna studie var att underso?ka och kartla?gga den komplexa spra?ksituationen och - anva?ndningen hos en flerspråkig person. Den underso?kta personen kallas fo?r Frida. Hon hade redan i ung ålder la?rt sig mer a?n två språk och har sedermera varit i kontakt med sju språk på en signifikant kunskapsnivå.

Abstract We are two teacher students with an ethnic background and we thought that it could be, exciting to work with subjects, like a multicultural environment in schools and the challenges within this environment for students, but also teachers. In this study, we focus on how the teachers work with bilingual students in a multicultural school. We wanted to get an understanding of the subject and to be able do so, we conducted some qualitative interviews. These interviews went through with teachers currently working at the same public school, teaching in classes from 1-5. Through this qualitative research, we were able to analyse, what the teachers attitude towards multilingualism is and what kind of methods they use organizing their teaching.

SammanfattningBakgrund: Demens drabbar främst äldre och är en sjukdom där delar av hjärnan avvecklas. Personer med demenssjukdom får en nedsatt kognitiv förmåga och har svårt att minnas saker och utföra vardagliga aktiviteter. Många lider av ätsvårigheter vilket ökar risken för undernäring.Syfte:Att beskriva omvårdnadsåtgärder för att främja näringsintag hos personer med demenssjukdom.Metod: Studien är en litteraturstudie där sökningar i databaserna CINAHL,  PubMed och SweMed+  gjordes för att besvara syftet . Omvårdnadsåtgärder i artiklarna identifierades och kunde sorteras under olika kategorier och subkategorier.Resultat: För att främja näringsintaget hos personer med demenssjukdom identifierades fyra huvudsakliga åtgärder. De som lyftes fram var måltidssituation och matning, näringstillskott, miljöåtgärder och pedagogiska åtgärder.Slutsatser: Resultatet visar att vårdpersonalen har en viktig roll för att främja patienternas näringsstatus och kan tillgodose en gemytlig måltidsmiljö samt näringsrik och allsidig kost.

The underlying purpose of this study is to see whether a library focused solely on providing literature in other languages than Swedish serves as a unifying, integrating force, or as an agent for division and exclusion. The study focuses on the International Library in Stockholm. The authors have created a profile of the visitors of the selected library, concerning their characteristics, their library habits and their perceptions of the International library. This profile has then been compared with the staff?s perception of the visitors as a group.

The purpose of this master?s thesis is to investigate how librarians approach to the multicultural collection development and which methods they use in providing library materials in minority languages. The questions to be answered are: which methods the libraries use when purchasing library materials in minority languages, how the respondents experience that the minority user groups needs are met in the library and how the multicultural competence of the staff is used in the libraries. For this purpose the qualitative interviews with 6 librarians in Gothenburg are conducted, mainly from the libraries in the immigrant-dense parts of the city, while the study being concentrated on 6 language groups of library users. The study?s theoretical framework is based on theories of multiculturalism, culture, identity and bilingualism.

The purpose of this study was to broaden knowledge about how native language support works in three pre-schools departments in a multicultural area. The questions were how native support works in the current pre-schools departments, which language development methods and forms used by educators to work with native language support, and if they experience any difficulties. I used interviews as a research method, with three child-care and one preschool teacher.The results showed that all departments on both of the pre-schools have native language support with a permanent bilingual staff, outside the ordinary activity. The mother tongue is also spoken in the everyday activities in two of the departments. The third department is only spoken native language with their children if they do not understand what they say in Swedish, or if they are sad.The concrete material is lifted up as a good and important tool in all three language groups, because verbal language is not always enough for all children to understand.

Ett ökat antal frågor från verksamma lärare kring hur undervisningen kan anpassas för elever som har en kombinerad flerspråkighet och språkstörning ligger till grund för uppsatsen. Syftet med studien är att undersöka hur stödet vid flerspråkighet kombinerad med språkstörning är utformat. Fokus är att studera hur stödet är organiserat, vilka insatser som lärare och elever anser utgör ett stöd i skolarbetet samt hur stödet kan utvecklas. Utifrån det sociokulturella perspektivet och ifrån KoRP, ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv, har en fallstudie i två skolor i två olika kommuner genomförts. Data har samlats in genom observationer och intervjuer, varav två med elever.Resultatet är en mångfald av trådar men bland annat visar studien att hur kommunen väljer att organisera sitt stöd påverkar hur specialpedagogen på den enskilda skolan agerar i sin yrkesroll.

The underlying purpose of this study is to see whether a library focused solely on providing literature in other languages than Swedish serves as a unifying, integrating force, or as an agent for division and exclusion. The study focuses on the International Library in Stockholm. The authors have created a profile of the visitors of the selected library, concerning their characteristics, their library habits and their perceptions of the International library. This profile has then been compared with the staff?s perception of the visitors as a group.

This thesis focuses on Chinese?Swedish code-switching of bilingual children in Sweden. The purpose is to, through a case study, study what Chinese?Swedish code-switching looks like in daily conversations between bilingual children and their parents. Three main questions are formulated from the purpose of the thesis, foucusing on the types and frequencies of code-switching, the grammar of code-switching, and the motivation of code-switching.The linguistic material comes from voice recordings of naturally occurring conversations between three children and their parents, which are transcribed afterwards.

The Swedish School Board reported in 2007 that students with a foreign background to a larger extent than Swedish students leave school without grades in one or more subjects in the ninth grade. The report also reveals that during the year 2007/2008 17 percent of elementary school pupils had the right to home language instruction. Students with an other mother tongue than Swedish are considered a separate group that doesn?t perform as well in school.My study investigates how eleven Arabic-speaking ninth-graders at age 15-16 perceive the importance of their mother tongue for learning and identity development. To this purpose I have conducted semi-structured interviews ? one comprising six students in group and five individual ? in a school in one of the suburbs of Stockholms.

Mitt syfte med detta examensarbete är att få en djupare förståelse om pedagogers tankar, erfarenheter och kunskap till att stödja tvåspråkiga barns språkutveckling. Genom intervjuer har jag kunnat ta del av hur pedagogerna enligt dem själva, anser hur de går tillväga för att stimulera språkutvecklingen i förskolan. Vilka möjligheter ges till barnen i förskolan för att främja det svenska språket hos tvåspråkiga barn. Resultatet visar att pedagogerna anser att barnens vistelse på förskolan är en språkstimulerande miljö där barnen dagligen tränar det svenska språket. Trygga barn har lättare att ta till sig ett nytt språk, därför ska pedagogerna arbeta väldigt nära barnen. Pedagogerna arbetar aktivt med språkutveckling på många olika sätt.

Skolverket skickade ut ett pressmeddelande som ifrågasätter kvaliteten inom undervisningen av ämnet svenska som andraspråk i grundskolan. Skolverket ville belysa den koppling som finns mellan modersmålsundervisning och goda resultat i svenskundervisning. I den här studien studerades erfarna lärares förhållnings- och tillvägagångssätt i undervisningen av flerspråkiga elever. Lärarna studerades för att ta reda på vad som kännetecknar och stimulerar undervisning av flerspråkiga elever. I studien användes kvalitativa intervjuer och observationer i kombination.