The purpose of this study has been to examine reading habits and the use of the library by pre­school teachers in a mainly multicultural community, and also explore to what extent activities in the local library are aimed at preschoolers.The study used a sociocultural approach based on Vygotsky?s theories of learning and development and Söderbergh?s theory of early childhood language development, and was carried out during the summer 2009. The methodology used was both quantitative and qualitative, with a combination of questionnaires and interviews. Questionnaires were sent out to each section of the municipal pre­schools within the catchments area of the local public library in a multicultural suburb of Uppsala. Three short interviews were carried out with staff at the local and main library branches, as well as library staff at the County Council.The results show that, although preschool teachers find reading important in their work, many teachers read spontaneously and/or sporadically.

In the context of world globalization, Sweden has today become a multicultural society, where many different cultures, religions, values and approaches are trying to co-exist. When the Swedish government's integration policy was put into effect, one sought to open the way for a more peaceful coexistence between majority and minority people. The intention was that everyone, through mutual interaction, would learn to come together and learn to respect each other's differences. It was suggested that an intercultural approach should permeate all education, including preschool activity. There are particular guidelines for a culture and tradition promotion work within the preschool in the new revised curriculum (Lpfö 98, rev.

Syftet med denna litteraturstudie är att analysera tvåspråkighet med fokus på andraspråk, modersmål och interaktion. Vi ville också undersöka hur dessa effekter påverkar elevens utveckling och kommunikation i klassrummet. Dagens skola har blivit en kulturell mötesplats för både elever och lärare där flerspråkigheten utvecklas. Interaktion i skolan är en viktig faktor för att alla elever ska känna en gemenskap i klassrummet. Syftet med denna studie är att med hjälp av forskning om tvåspråkighet undersöka hur tvåspråkighet påverkar elevernas kunskapsutveckling.

Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barn i förskolan. Jag valde att använda mig av en kvalitativ intervjumetod, då jag ville ha pedagogernas resonemang och åsikter.Båda förskolorna som jag har varit på och gjort mina intervjuer på visar att pedagogerna visar ett stort intresse genom sin nyfikenhet av att lära sig ord och fraser på barnens olika språk. Pedagogerna tar sin hjälp genom att de använder sig av föräldrarna för att få tillgång till ord och fraser som hjälper pedagogerna i verksamheten. Det är övervägande bland pedagogerna att de uppmuntrar barnen om att prata sitt modersmål även på förskolan med varandra, pedagogerna påpekar även hur viktigt det är att föräldrarna pratar sitt modersmål hemma med barnen. Pedagogerna vill att varje barn ska känna stolthet över sitt ursprung, språk och kultur.Förskolorna använder sig av sång, musik och sagor, de delade även in barnen i smågrupper för att alla ska få komma till tals.

My purpose with this essay is to examine the relationship between esthetic learning processes and language development to find good practices in my work with multilingual children. In my report, I describe a few activities from my work as a preschool pedagogue in a multicultural area, with a large group of children where age and knowledge of Swedish varies. The background to this essay is the problems I experienced in my work with children´s language development in an organization that, in my opinion, is limited by economic factors. The questions I poses are about the way esthetic learning processes can help children develop their language skills as well as their participation in preschool activities. I also pose the question whether there is a connection between the musical ear and children´s development of language.

Den här studien syftade till att belysa hur några pedagoger med olika typ av bakgrund, verksamma i ett homogent svensktalande respektive ett mer mångkulturellt område, tänker om och arbetar med flerspråkiga barn i förskolan. Frågeställningarna rörde pedagogernas syn på hur en språkstimulerande miljö bör utformas, positiva samt negativa aspekter i arbetet med flerspråkiga förskolebarn, samt om skillnader i uttalanden hos de olika yrkesrollerna kunde utrönas. Jag ville också ta reda på om barnens modersmål talades i verksamheten eller om dess ursprung lyftes fram på något annat vis. Jag använde mig av intervjuer som forskningsmetod.Min resultatanalys visade att samtliga pedagoger betonar användandet av ett nyanserat, rikt och benämnande språk i det vardagliga talet, under alla situationer i verksamheten. För barn med annat modersmål än svenska blir det extra viktigt med stöd i form av bilder och konkret material, enligt pedagogerna.

Thanks to preschool Bamse and the entire literature I have related to in my degree work I have both got an explanation for my question at issue, and a clearer insight for my main question "The treating of bilingual children after acclimatization". I have within the investigation chosen to study on the basis of the educationalists perspective on bilingual way of working. My question at issue on this investigation has been to see how a regular day of language development looks and how the group of children developed the Swedish language.The purpose with my degree work was to be able to get an insight in the educationalists way of working and methods and also to see how the educationalists treats bilingually individuals after the acclimatization. I have when it concerns choice of method and material collections assumed from a qualitative investigation and gathered the material with help from participation notices and interviews.Down here I will sum up the investigation in poles and describe the aspect the informants have pointed out under the interviews.Bilingually children?s develop the Swedish language with the educationalists by:Converse and communicate with the childName word and objectsUsing the body language at conversationsBuilding security in the group of childrenIntegrate the playing to a language development in the regular dayConfirm the child?s meaning at different connectionsCreate a god relation with the individualTake part of the mother tongue in the program to name single wordsGiving the individual the opportunity to express their thoughts freelyPlace the child at the center of attention among the group of childrenTake part of the parents experience with the mother tongueGiving space to create own imagination with the playing for the individualHave the language as an approachEven the theories mediate that the educationalists shall promote the work with bilingual children so that they control the purpose and see the meaning of activity.

The purpose of my study has been to find out how mother tongue teachers working in preschools where a majority of the children have a mother tongue other than Swedish make use of fictional children?s books during the mother tongue support lessons. In order to determine this, I am asking the following questions:- What is the range of children's books in the children's mother tongue available at the preschool?- In what ways are the native language teachers encouraging literacy development through the usage of children's books?- How do native language teachers view the childrens? linguistic development as well as the enhancement of cultural identity through the usage of the books?These questions have formed the basis of the methodical approach, which is based on a qualitative research method. The data collection consists of three parts; the observation of mother tongue support, interviews with language teachers as well as with the nursery manager and lastly a survey of children's books in languages other than Swedish at the preschool.The essay has as its theoretical basis the socio-cultural view of learning and development.

År 2009 startades det europeiska forskningsprojektet COST Action IS0804 med syfte att få mer kunskap om flerspråkiga barns språkutveckling och utveckla bedömningsmaterial anpassade för flerspråkiga barn. Inom COST Action fokuserar arbetsgruppen Narrative and discourse på berättelser (narrativer) som ett sätt att bedöma språk hos barn. Berättande liknar naturlig språkanvändning och anses ge en mer rättvisande bild av flerspråkiga barns förmåga än andra logopediska test. Av narrativgruppen utvecklades bedömningsmaterialet MAIN (Multilingual Assessment Instrument for Narratives). Med MAIN kan barns produktion och förståelse av berättelser undersökas på makrostrukturell nivå.

Det saknas logopediskt bedömningsmaterial normerat för flerspråkiga barn, och kunskapen om dessa barns typiska tal- och språkutveckling är begränsad hos logopeder i Sverige. Detta leder till över- och underdiagnostisering av språkstörning. Denna studie syftar till att undersöka svensk-engelsktalande barns narrativer (berättelser). Dessa analyseras kvantitativt och kvalitativt, både makrostrukturellt (story grammar) och mikrostrukturellt (lingvistiska mått). Även narrativ förståelse undersöks och jämförs med produktion.

Ämnet för mitt examensarbete är tvåspråkighet. Mitt fokus ligger på tysktalande barn som har levt en stor del av sitt liv med sin familj utanför ett tysktalande land, dvs. i Sverige eller som är födda i Sverige med tysktalande föräldrar. Mitt syfte är att få en inblick hur tvåspråkiga elever ser på deras tvåspråkighet och hur de upplever att vara tvåspråkiga. Min motivering till detta val av ämne beror på att jag själv är tvåspråkig uppvuxen mellan två olika kulturer och jag tycker att samarbete mellan familj och ämnes-/klass-/special- modersmålslärarna ska intensifieras mer för att eleverna ska nå bättre resultat i ämnena och ändå bibehålla och lära sig något om sin kultur.

I dagens mångkulturella samhälle är det många barn som talar två eller flera språk. Det är viktigt att kunna bemöta flerspråkiga barn och ge dem rätt språkligt stöd vid behov. Denna studie baseras på MAINs testmaterial som är utformat inom ramarna för COST projekt IS0804 för bedömning av barns narrativa förmåga och använder berättelser till bildserier som ett sätt att samla in barns narrativer. Syftet med studien är att beskriva narrativ förmåga hos tvåspråkiga rysk-svensktalande barn och bidra med referensdata till ovannämnda projekt. Deltagarna var tio simultant tvåspråkiga rysk-svensktalade barn mellan 6:8 och 7:10 samt tre successivt tvåspråkiga barn.

The purpose of this essay is to examine how public libraries work with children's books, in other languages thanSwedish, regarding acquisitions. The purpose is also to describe what the libraries assignments are in regard tochildren with non-Swedish backgrounds. This is then put in a relation to the libraries democratic assignment.The main questions are: What are the libraries' assignments, as described in the libraries regulations? How do thelibraries work to fulfil their assignments?To answer these questions a survey in two parts has been carried out. The first is a study of the libraries'regulations, and various handbooks that serve as an inspiration for librarians.

Denna studie grundas i ett intresse för hur pedagoger inom förskolan arbetar med barn med annan kulturell bakgrund än infödda svenskar. Detta för att få en god utveckling av det svenska språket, hos de barn som behöver extra stöd. Det ges även en inblick av hur förskollärare uppfattar föräldrarnas delaktighet i barnens språkliga utveckling, då det är ett faktum att föräldrarnas engagemang ses mycket betydande i hur positivt barn uppfattar sin kultur, sitt modersmål och sitt identitetsskapande. Vidare utgår det pedagogiska perspektivet från Vygotskij's utvecklingsteori tillsammans med de tankar som Maria Montessori hade kring barns utveckling och den förskole ? samt skolverksamhet hon bedrev.

I dagens globaliserade samhälle blir det allt vanligare att barn växer upp med fler än ettspråk i sin omgivning. Det kräver en ökad kunskap om flerspråkighet och vad somsärskiljer flerspråkiga barn från enspråkiga barn. Då de mätinstrument som idaganvänds i Sverige för att utröna om ett barn har en språkstörning endast är utformade förenspråkiga barn riskerar flerspråkiga barn att över- eller underdiagnostiseras. För attråda bot på den problematik som uppkommit i samband med diagnostisering avflerspråkiga barn och språkstörning har ett europeiskt forskningsnätverk bildats, kallatCOST Action IS0804. Syftet med nätverket är att kartlägga SLI (specific languageimpairment) hos flerspråkiga barn genom att koordinera forskning inom lingvistisk ochkognitiv förmåga över ett stort antal länder.