Inom dagens byggande i Sverige ställs allt högre krav på den värmeisolerande förmågan hos klimatskärmen i de hus som byggs. Detta ställer i sin tur högre krav på konstruktionerna och medför även ny problematik. Standardlösningar som tidigare fungerat bra byts ut mot nya, ibland obeprövade, lösningar. De hårdare kraven på energi- och fuktdimensionering innebär alltså att vikten av val av stommaterial ökar vid en projektering.Vi har här försökt ge en realistisk bild av hur valet av reglar kan påverka energi och fukttillståndet hos en byggnad med utfackningsväggar, med fokus på reglar i fält. Till undersökningen användes referensobjekt i form av ritningar som tillhandahölls av handledaren på Clarus arkitekter.

Det finns planer på att uppföra ett demonstrations-och testobjekt i form av ett attefallshus med höga krav på hållbarhet och energieffektivitet på Mittuniversitetets campus i Östersund. Attefallshus är ett begrepp för bygglovsbefriade komplementbostäder om högst 25 kvadratmeter som nyligen infördes. Huset ska byggas med Glulams limträelement som ytterväggstomme och Koljerns byggsystem med cellglasisolering som grund och takkonstruktion. För att lösa problemet har litteraturstudier gjorts inom området hållbart byggande, energisystem och byggregler. Beräkningar har gjorts för jämförande av husets genomsnittliga värmegenomgångskoefficient och specifika energianvändning mot gällande byggregler. En modell av huset har gjorts för att se till så valda energisystem ryms inom attefallshusets ramar och ändå fungerar som en bostad. Detta examensarbete undersöker hur väl klimatskärmen klarar gällande byggkrav.

This bachelor thesis describes why investors should invest in environmentally certified buildings instead of non certified buildings. The report provides an overview of possible factors influencing an investor in the investment process of an environmentally certified building. The report explains why building companies find incentive to build green buildings and how a cash flow method can be adapted so it can be used in the valuation process of an environmentally certified building. Environmentally certified buildings are used as a strategy to reduce emissions that threaten the environment as well as a strategy to obtain market shares for the building companies. This report focuses on the economic advantages of an environmentally certified building.The construction- and real estate industry stands for approximately 40 percent of the energy consumption in the world.

I am in this essay to find out how to successfully combine new development with preservation of natural values, mainly large scale vegetation and ground formations.This is done by studies of three developments. The first development, Engeltofta backe, lies 7 km northeast of Gävle. The expectations of natural preservation were not fullfilled when this area, after the explotation, did not have any vegetation of value left. The second example, Östra Kvarnskogen in the community of Sollentuna, shows, as far as one can tell at the moment, a sucsessful combination of new development and preserved nature. The third example is a development in the community of Kullön. In this area the ambition of combining preservation and development was fullfilled. After studying vital documentation in each planning process, I made interviews with different actors in each of the three processes. I thereafter compared the different documents and answers from the interviewed persons to find out if there were any significant similarities or differences which could be of importence when natural values is to be preserved in new developments. My conclusion of this study is that it is of great importence to define key expressions often used in the process, such as natural values and preservation.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur elever bygger innehåll i sina texter utifrån faktorerna genre och programtillhörighet. Materialet för undersökningen är 38 elevtexter skrivna under nationella provet i svenska. 19 texter är skrivna av elever på studieförberedande program och 19 är skrivna av elever på yrkesförberedande program. Dessa texter har en jämn fördelning av genrerna argumenterande texter och recensioner. Undersökningen utgår ifrån byggandet av texters innehåll utifrån makro- och mikroteman.

Projektering i byggbranschen är tids- och resurskrävande och ofta ställs projektörer inför uppgiften att utforma samma lösning i flera olika projekt. Det är vanligt att kopiera och anpassa ritningsunderlaget mellan olika projekt om lösningarna är likartade. Idag har många byggföretag utvecklat egna standarder för ett mer produktorienterat och modulariserat byggande, speciellt inom bostadsbyggandet. Många forskare anser att ett produktfokuserade arbetssätt kan effektivisera byggandet.För att undersöka om det är möjligt att också standardisera lösningar för infrastrukturprojekt genomfördes en fallstudie med syfte att utveckla en konfigurator som skall kunna producera specifikationer för utformning av cirkulationsplatser.Genom den enkätundersökning som genomfördes kunde slutsatser dras om vilka typer av cirkulationsplatser som var de vanligaste att projekteras vid Tyréns. I Vägor och Gators utformning, som ges ut av Trafikverket på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting, undersöktes parametrarna som bestämmer utformningen av cirkulationsplatser.

Många människor finner det fascinerande att vistas i gränszoner mellan vattenområden; hav, sjöar, floder och staden där byggnader formar en tydlig silhuett. Vatten är en attraktion både för människan och för staden. Kajområden och strandpromenader är dessutom ofta platser för möten mellan människor då förutsättningarna att träffas på ett enkelt och naturligt sätt finns genom områdenas blandade funktioner. De fyller en social funktion, en yta där generationer blandas och där mänsklig aktivitet försiggår, konserter, marknader m.m. Men detta kan även skapa intressekonflikter som bör utredas och vägas mot varandra och om möjligt undvikas med en genomtänkt planering och gestaltning av områdena. I Lysekil finns en stadsnära kajpromenad som är mer än en kilometer lång.

Detta arbete behandlar problematiken med att bygga kustnära, samtidigt som det i relation till klimatförändringen och den globala uppvärmningen sker en havsnivåhöjning. Syftet med arbetet är att upplysa om olika skydds- och bygg-nadsmetoder, som kan användas för att upprätthålla traditionen av att bygga vid kusten samt att kunna stilla den efterfrågan som idag finns för havsnära lägen utan att utsätta människor för risken av översvämningar. Arbetet börjar med en översiktlig bild av dagsprognosen för de stundande kli-matförändringarna samt vilka effekter dessa har för den globala havsnivåhöj- ningen, för att sedan beta sig ner till en mer lokal nivå och beskriva dagsläget för södra Sverige samt prognosen fram till slutet på seklet. Det presenteras även en aktuell bild för hur lagstiftningens, kommunernas, länsstyrelsernas och den fysiska planeringens roll förhåller sig till den stundande havsnivåhöjningen samt vilka kli-matanpassningsåtgärder som kan göras med havsnivåhöjningen i fokus. Avsnittet, ?Att bygga för framtiden? ger en kort översikt för olika skydds- och byggnadsmetoder som finns med hänsyn till havsnivåhöjningen.

Inköp tillmäts större betydelse i företagen och synen på byggandet börjar ändras. Byggföretagen vill alla sänka sina inköpskostnader, och ser stora möjligheter till kostnadssänkningar vid en minskning av antalet leverantörer. Som ett led i detta vill de genomföra vissa standardiseringsåtgärder, och har även börjat undersöka möjligheten att utveckla ett mer industrialiserat byggande. För tio år sedan var alla våra fallföretags Inköp decentraliserade. Vi har i vår studie kunnat konstatera att företagens synsätt har ändrats, och att företagen nu i högre eller lägre grad strävar efter en mer centraliserad inköpsorganisation.

Inom byggbranschen är två centrala frågor att höja produktiviteten och öka säkerheten. Produktiviteten inom byggbranschen anses vara, i jämförelse med andra branscher, låg då tidigare studier har visat att 30-35 % av ett byggnadsobjekts totala produktionskostnad kan kategoriseras som slöseri, då aktiviteterna inte skapar värde för kunden. Säkerhetsaspekten är viktig då byggbranschen har dubbelt så många allvarliga arbetsolyckor som övriga branscher. Detta, i kombination med att många företag skapar varor och tjänster som inte är anpassade till kundernas behov och önskemål, har lett till att en modell vid namn Utvecklad värdeflödesanalys har skapats. Målet med modellen, som består av fyra steg, är att generera kundanpassade produktutvecklingsförslag som förbättrar produkten ur ett antal definierade parametrar (Kundbehov, P2, P3,?, Pn).

En fungerade erfarenhetsåterföring leder till effektivare och lönsammare processer. Det är isynnerhet viktigt för Skanska och Ikeas industrialiserade bostadskoncept BoKlok, där sammatyp av arbeten ständigt upprepar sig. Skanska har ett verktyg för erfarenhetsåterföring somde kallar Normallägen och beskriver olika arbetsmoment i text och video. Arbetet pågårmed att utvidga innehållet för Normallägen och i dagsläget finns inga för markarbeten inomBoKlok.Syftet är att undersöka hur erfarenhetsåterföringen fungerar idag och vad som fungerarmindre bra i projekten. Finns det erfarenheter som kan användas som underlag till framtidaNormallägen.Arbetet bygger på intervjuer, litteraturstudier och information från Skanska och BoKloksintranät.Resultaten visar att den erfarenhetsåterföring som sker idag oftast är muntlig mellanarbetsledningen på olika projekt och där kunskapen är personrelaterad.

Syftet med industriellt byggande beskrivs som att uppnå en snabb och kostnadseffektiv byggprocess med få unika lösningar. Detta medför i längden en repetitiv process till låg kostnad. Industriellt byggande för flerbostadshus introduceras med miljonprogrammet 1965-1975 och beskrivs som avsevärt höjande för boendekvalitén i Sverige fast försummande för stimulerande gestaltning. En ytlig analys av miljonprogrammet och industriellt byggandes fördelar och nackdelar resulterar i insikten om standarders essentiella roll. Innebörden av detta avhandlas ytligt där kontentan fastslås som att arkitekten måste ha en djup insyn i ramarna för standardiseringen.

Sedan en tid tillbaka har det uppmärksammats att flera svenska kommuner ställer högre krav på byggnadsverks tekniska egenskaper än Boverket när de tecknar markanvisningsavtal, det vill säga, genomförandeavtal för markexploatering av kommunalägd mark. Detta torde i princip vara tillåtet då kommunerna i dessa fall agerar som markägare och inte som myndighet, men däremot är det inte möjligt att ställa sådana krav vid exploatering av privatägd mark enligt nuvarande lagstiftning. Trots detta har det framkommit många påståenden om att sådana krav, så kallade särkrav, likväl förekommer och att dessa orsakar stora merkostnader för byggherrar. Huruvida detta stämmer har dock inte kontrollerats och det har fram tills nu inte funnits någon tydlig bild av vilka krav olika kommuner egentligen ställer. Denna uppsats är avsedd att undersöka den faktiska förekomsten av särkrav i bostadsprojekt genom att granska de exploateringsavtal och planhandlingar m.m.

This report discusses the development of lessons based on laborations for middle and high school.The purpose of the project was to research the possibility to affect students' attitude towards physicsthrough well-planned stimulating lessons. The lessons were based on the Light and Lasers OutreachKit, a teaching package made by the organisation Laser Classroom, and have been adapted for physicsin middle and high school. The lessons were developed on a pedagogical and didactical ground andwere improved with surveys and peer and self assessment. The lessons were based on laser light and itsproperties. One lesson covered the topic of single-slit diffraction, while the other treated geometricaloptics.

De flesta fastigheter som ligger i samhällen runt om i Sverige ligger i en detaljplan. Det innebär att kommunen har detaljreglerat vad som får byggas. Bestämmelser gällande byggande och detaljplaner finns i plan- och bygglagen, PBL (1987:10).PBL 8:11 behandlar när bygglov skall beviljas på en fastighet som ligger inom en detaljplan. Om vissa rekvisit inte är uppfyllda får en ansökan om bygglov inte beviljas. Som i många andra lagar finns ett visst utrymme för undantag.