In time with HolmenSkog district Egenskog Norrköping´s decreasing mountain of cleaning, the office started to look around for new alternative cleaning strategies to lower the costs connected with cleaning. One option was to make the inventory strategy more effective and after a phonecall with the head of the district, Jonnie Friberg, the planning started to try inventory in pictures taken from a helicopter. The pictures was at last taken from a digtal camera and the vegetationheight was mesured with a laser. The gear was supplied from Kallax Flyg AB, Luleå. In the trial 15 stands was selected depended on age and different mixtures between pine (Pinus sylvestris), spruce (Picea abies) and birch (Betula pubescense and Betula pendula).

Syftet med studien var att undersöka vad unga vuxna samer upplever som hälsofrämjande i sina liv. Totalt deltog tre 18-åriga samer. Metoden bestod av enskilda intervjuer samt bildskapade och Bildtolkning i grupp. Vid Bildtolkningen fick deltagarna ge bilderna nyckelbegrepp, vilka användes som grund i temaskapandet. Textmaterialet analyserades med en latent innehållsanalys.

Undersökningens syfte är att ta reda på hur man i grundskolans tidigare år arbetar med bild och bildspråk samt användningen av bilderböcker i samband med läs- och skrivinlärning. Utifrån syftets frågeställningar har jag via kvalitativa intervjuer med grundskolelärare tidigare år samt granskning av litteratur försökt skapa mig en uppfattning av hur man som lärare i grundskolans tidigare år arbetar med bild bland elever. Vilken uppfattning har lärare om bild som ämne i skolan? Behövs bildundervisning i grundskolans tidigare år? Vad fyller bildspråket för syfte beträffande läs- och skrivinlärning hos eleverna? Genom tidigare forskning sammanställd av författare samt forskare har jag undersökt hur bilderboken skulle kunna komma att användas med hjälp av dess bildspråk samt visuella utformning inom skolans verksamhet. Via respondenterna kan jag urskilja en negativ syn på bild som ämne samt en antydan till en viss ängslan i att undervisa i bild.

Syftet med denna uppsats är att visa hur kontexten påverkar innehållet och budskapet gällande offentlig skulptur. De infallsvinklar som denna uppsats berör gällande kontext är närmiljön med platsen i fokus, konsthistorisk kontext, statens konstråd och konstnären. Syftet är att via verket Suitcase V på Linnéuniversitetets campus i Växjö visa hur dessa kontextkomponenter kan påverka innehållet. Vad kommunicerar detta verk? Vilken roll spelar kontexten i detta sammanhang Den metod som används är semiotisk tolkningsmetod.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur skolans pedagoger arbetar för att främja elevernas bildspråkliga medvetenhet, det vill säga om pedagogerna anser sig arbeta medvetet för att utveckla elevernas förmåga att analysera och få förståelse för sina egna och andras bildskapande. Skolans pedagoger använder ofta bilden som ett sätt för eleven att uttrycka sin kreativitet men inte för att synliggöra förståelse för det ofta förekommande temaarbetet. Därför kommer undersökningen också att undersöka om pedagogerna medvetet utnyttjar bildens möjligheter i det tematiska arbetet för synliggöra elevernas kunskap om det pågående temat. Den forskningsbakgrund som uppsatsen tar upp belyser bildämnets status, dess kommunikativa roll och styrdokumenten kontra lärarnas prioriteringar samt bemötande av elevernas bilder. Teoridelen innehåller även en redogörelse för vad bildspråklig medvetenhet är, vad bildanalys/Bildtolkning innebär och därefter följer en kort historik om hur bildämnet utvecklats.

Med utgångspunkt i närläsning av två samtida konstnärliga verk, eget gestaltande arbete samt med stöd av valda teorier vill jag undersöka hur samtidskonsten utmanar stereotypa representationer. Syftet med arbetet är att se hur konst kan laborera med vedertagna och stereotypa uttryck och hur dessa kan avslöja värderingar och normer. Det didaktiska syftet är att erbjuda exempel med vilka man kan synliggöra dessa föreställningar. Mitt föreslagna exempel visar på arbete med Bildtolkning och eget konstnärligt gestaltande. Uppsatsen behandlar alltså vanliga och förhoppningsvis angelägna frågor med fokus på visuella och språkliga representationer.Jag använder mig av teorier som de flesta är förankrade i det postkoloniala fältet och närmar mig begrepp som kulturell identitet, stereotypi och semiotik.

Studien belyser hur bemötandeaspekten av tillgänglighetsarbete för elever med funktionshinder kan se ut i samarbetet mellan museum och skola. Jag har intresserat mig för hur man som institution ser på den psykosociala miljön och vilka insatser man gör på museet i den pedagogiska verksamheten för att nå ökad tillgänglighet och bättre bemötande. Det mellanmänskliga mötet är av stor betydelse för hur en person med ett funktionshinder bemöts visar de studier jag tittat på. Samhällets lagar och förordningar visar sig ha en vägledande betydelse som påverkar på individens förutfattade meningar och attityd och som i sin tur påverkar bemötandet av personer med funktionshinder. Skolan och museets förutsättningar för att samarbete i lärande syfte har vidgats genom Skapande Skola projektet liksom museerna anpassar sin verksamhet uppmuntrar skolan att använda museet som lärmiljö.

Animal art is one of the more mystical aspects of Scandinavian Iron Age culture. It has foremost been regarded in the light of art and style history. Interpretation has also ? mainly from the 1990s and onwards ? been made through iconographic analysis. But the problem here is that iconography requires textual analogy, something that the Scandinavian Iron Age lacks.The purpose of this paper is to lift some of the ?mystical fog? that engulfs the scandinavian animal art, by developing a method for interpretation of pre-historic images that evades the flaws in the iconographic method.

Olika erfarenheter, uppväxtmiljöer och synsätt kan göra att bara tanken på att ge sig ut i naturen kan tyckas onödig, skrämmande och farlig. En allt större del av befolkningen växer upp i tätorter utan någon naturlig kontakt med naturen. En växande del av Sveriges befolkning har invandrarbakgrund och av dessa har många inte någon eller begränsad relation till den svenska naturen. Avsaknad av naturupplevelse i barndomen kan medverka till att nästa vuxna generation kommer att sakna intresse av att vårda naturen och hushålla med naturresurserna.Mitt arbete handlar om hur man kan utforma informativa illustrationer till nyanlända invandrare som inspirerar dem till att nyttja Eskilstunas tätortsnära natur. Jag har undersökt hur man med hjälp av bilden underlättar kommunikationen till människor från andra kulturer som inte förstår det svenska språket.Jag har till stor del undersökt hur Bildtolkning kan skifta beroende på sändarens erfarenheter och referenser till olika visuella representationsformer.

Utifrån frågeställningen hur femininitet representeras i modebilder, eller mer specifikt modeteckningar eller modeillustrationer, undersöks och analyseras tre modebilder som representerar tre konstruerade kategorier:voyeurism-makt-sexualitet; estetik-makt-skönhet och feminina mellangrupper-obestämbara genus.Bilderna analyseras med diskursanalys som teoriram, kompositionsanalys och psykoanalytiskt inspirerad Bildtolkning ugör metod. I tolkning och gestaltande arbete undersöks hur subjektet som betraktare formas av modebilder, beroende av genus i denna diskurs. Syftet är att utveckla en modell för hur jag som bildlärare kan arbeta med konst och mode, och hur jag utifrån modebilder, vilka barn och ungdomar kommer i kontakt med genom media, nätet, tv, reklam, tidningar och modeböcker, kan diskutera värderingar som berör femininitet, könsstereotyper, genus och normer.Uppsatsen tittar på hur bilderna är en disciplinering, hur mötet med modediskursen och modebilder konstituerar blicken, hur skönheten och skönhetsidealen speglar den tid som skapar dem. Modet har makt att styra ideal och påverka människors självbild. Modebilderna i kategori voyeurism-makt-sexualitet och estetik-makt-skönhet förekommer mer som regel än undantag för hur femininitet representeras.

Under 2011 pågick diskussioner kring bildämnet i och med att Sverige antog nya läroplaner i grundskolan och gymnasiet. Röster hördes som menade att bild är mer av ett hobbyämne samtidigt som andra visade på ämnets värde och hur viktigt det är med visuell kompetens i dagen samhälle. År 2003 gjordes en nationell utvärdering av bildämnet som visade att de flesta elever tycker att bild är roligt men inte gav dem kunskaper som var nyttiga för kommande yrke. Denna utvärdering visade också att i bildämnet arbetade elever främst med hantverksmässig metoder trots att Bildtolkning och analys samt digital bild borde ha plats i undervisningen. Det har nu gått nästan 10 år sedan denna utvärdering gjordes och en ny kursplan har införts där digitalt skapande och analys är tydligare inskrivet.

Under 2011 pågick diskussioner kring bildämnet i och med att Sverige antog nya läroplaner i grundskolan och gymnasiet. Röster hördes som menade att bild är mer av ett hobbyämne samtidigt som andra visade på ämnets värde och hur viktigt det är med visuell kompetens i dagen samhälle. År 2003 gjordes en nationell utvärdering av bildämnet som visade att de flesta elever tycker att bild är roligt men inte gav dem kunskaper som var nyttiga för kommande yrke. Denna utvärdering visade också att i bildämnet arbetade elever främst med hantverksmässig metoder trots att Bildtolkning och analys samt digital bild borde ha plats i undervisningen. Det har nu gått nästan 10 år sedan denna utvärdering gjordes och en ny kursplan har införts där digitalt skapande och analys är tydligare inskrivet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två målgrupper tolkar Vings visuella kommunikation med hjälp av två bilder ur deras annonsering för att sedan jämföra detta mellan de två grupperna samt Vings intention med kommunikationen.  För att besvara detta syfte har vi utformat följande forskningsfrågor:Vad vill resebolaget förmedla med sina bilder i sin annonsering?Vilka skillnader och likheter finns det i målgruppers tolkning av resebilder? På vilka sätt stämmer sändarens intention med bilderna överens med mottagarnas uppfattning och tolkning av dessa?Vi har valt att utföra en kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats. Valet föll på denna undersökningsmetod då vi ville inbringa förståelse för vårt problem. Vårt empiriska material är insamlat med hjälp av åtta personliga intervjuer med två målgrupper samt en telefonintervju med Ving för att få information om bilderna som använts i undersökningen.Vi har kommit fram till att resebolaget Ving vill förmedla följande budskap med sina bilder i sin annonsering: kunden ska besöka deras hemsida, kvinnor ska framställas som starka och med respekt, de vill förmedla känslor av avkoppling, lugn, harmoni och semesterkänsla samt differentiera sig på marknaden. Skillnader i målgruppernas tolkning har vi kommit fram till att vara följande: åsikter kring svartvita resebilder, förmågan att urskilja fler komponenter och den manliga modellens framställning.

Under de senaste årtiondena har det kommit att riktas kritik mot de sätt som museer ställer utoch arbeta med föremål. Ofta har kritiken riktats mot hur museer gett uttryck för etnocentrismoch nationalism men också mot att museer har ett maskulint och evolutionsinriktat framställningssätt.I den nya museiologin som växt fram vill man istället belysa hur den kunskap sommuseet skapar är kontextuell och situerad i sin samtid. Många museer har kommit att arbetamed besökaren och betraktaren på nya sätt och bjuder in denne till utforskande och deltagande.Med den nya museiologin som bakgrund vill denna studie undersöka hur Nationalmuseum iStockholm har valt att utforma sin pedagogiska verksamhet. I uppsatsen undersöks museetsverksamhet som riktar sig till grundskolan åk 4-9 samt gymnasiet. Eftersom museet framföralltställer ut och arbetar med äldre konst tänker jag mig att detta också innebär att det finnstraditioner av hur sådan konst visas upp och lärs ut, men att verksamheten också måste förhållasig till den kritik som den nya museiologin innebär.

Bilder säger mer än ord, och det är en del av konstens uppgift. I min uppsats vill jag skapa förståelse för bildteckens semantiska beroende och oberoende till det som de betecknar, och utforma en metod för öppen bildteckenläsning utan kommunikativ effektivitet.Mitt intresse för konstens bildtecken som väcker frågor, trotsar gängse uppfattningar samt öppnar upp till diskussion, ligger till grund för denna uppsats. Frågorna kring bildteckentolkning har framkommit genom undersökande arbete i eget konstnärligt skapande, samt blivit aktuellt i diskussioner på skolor där jag varit lärarkandidat. Funderingar om bildskapandet, och dess syfte, har kommit från elevers bilder som tydligt svarar mot givna uppgifter i klassrummet. De bildtecken som jag då funderat kring är sådana som är tydliga i sin kommunikation mellan skaparen och betraktaren, som är tydliga att tyda och blir begreppsliga.