Samtidskonst har en unik förmåga att ställa frågor om vår nuvarande tid utifrån ett synnerligen intressant perspektiv. Detta därför att den ofta skildrar vårt samtida samhälle utifrån ett mindre traditionellt synsätt. Eftersom förutsättningarna att arbeta med samtidskonst i bildundervisning beror på pedagogens inställning till ämnet och dennes konstsyn, valde vi att undersöka på vilket sätt samtidkonsten utnyttjas av Bildpedagoger. Arbetets syfte var att undersöka om ett mer traditionellt synsätt präglar bildundervisningen på gymnasiet eller hur man som bildpedagog använder sig av samtidskonst i sin undervisning. Vi valde att intervjua sex stycken Bildpedagoger på tre stycken olika gymnasier för att få en övergripande bild av området.

Jag har undersökt bilders påverkan på flerspråkiga elevers språkutveckling. Jag har lagt fokus på elever som precis har kommit till Sverige. Jag har undersökt hur och vilka tekniker Bildpedagoger tar till hjälp för att hjälpa nyanlända flerspråkiga elever att kommunicera. Genom att jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra Bildpedagoger som har olika arbetserfarenheter och har arbetat som pedagoger i flertal år. Förutom de kvalitativa intervjuerna har jag sökt inom relevant teori för just denna studie. Mitt resultat visar att bild i olika former kan användas flitigt på skolorna och att den främjar flerspråkiga elevers språkutveckling.

Syftet med min studie var att undersöka hur bildlärare på gymnasiets estetiska program uppfattade begreppet personligt uttryck samt hur de resonerade kring metoder för att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna. Begreppet, som förekommer på flera håll i skolans styrdokument, upplevs av många pedagoger som diffust. Undersökningen bygger på litteraturstudier samt kvalitativa forskningsintervjuer, med fyra stycken bildlärare. Resultat visade, att de deltagande lärarna, hade varierande föreställningar kring begreppet. Samtliga lärare bedömde att de arbetade med att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna och deras resonemang kring metoder resulterade i olika tillvägagångssätt.

Det lättlästa språket undersöks inom tre olika texttyper på Centrum för lättläst. Texttyperna är tidningen 8 SIDOR, böcker från LL-förlaget samt samhällsinformation (broschyrer) från Lättläst-tjänsten. Syftet är att ta reda på hur texttypen påverkar den lättlästa texten. Texterna undersöks när det gäller ordnivå, meningsnivå och textbindning.Undersökningen visar att det finns ett tydligt lättläst koncept. Men det finns också stora skillnader, både mellan texttyperna och mellan enskilda texter.

Syftet med min studie var att undersöka hur bildlärare på gymnasiets estetiska program uppfattade begreppet personligt uttryck samt hur de resonerade kring metoder för att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna. Begreppet, som förekommer på flera håll i skolans styrdokument, upplevs av många pedagoger som diffust. Undersökningen bygger på litteraturstudier samt kvalitativa forskningsintervjuer, med fyra stycken bildlärare. Resultat visade, att de deltagande lärarna, hade varierande föreställningar kring begreppet. Samtliga lärare bedömde att de arbetade med att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna och deras resonemang kring metoder resulterade i olika tillvägagångssätt.

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om hur pedagoger ser på sin egen roll vid bildaktiviteter, samt hur detta påverkar det faktiska arbetet med barnen. Syftet med studien är att utröna pedagogers inställning till bildämnet inom förskole- och förskoleklassverksamheter för att påvisa hur detta i förlängningen påverkar deras bildaktiviteter. Empirin har jag fått genom framförallt intervjuer med förskollärare inom förskola och skola, samt enkäter. Mina frågeställningar lyder: Hur pedagogen ser på sin egen roll vid bildaktiviteter, hur pedagoger planerar sina bildaktiviteter, hur pedagogen ser på sin egen roll som skapande individ, samt om bildens historia kan skönjas i dagens bildaktiviteter. Det framkommer i studien att flertalet av informanterna flitigt använder sig av det så kallade fria skapandet när de planerar och utför bildaktiviteter.

Detta examensarbete syftar till att observera och diskutera bruket av en pedagogisk praxis som berör populär- och ungdomskultur inom bildämnet. Problemställningen täcker aspekter som den populärkulturella integrationen i dagens bildundervisning, ungdoms-kulturens fördelar och nackdelar i undervisningssammanhang, samt hur Bildpedagoger kan närma sig en engagemangspedagogik som på lämpligt sätt drar fördel av populär- och ungdomskultur. Undersökningen som utfördes är en kvalitativ-kvantitativ intervju/enkät som fokuserar på tjugo stycken kommunalt yrkesverksamma lärare. Frågorna berörde punkter som deras föreställningar och resonemang kring den egna praktiken och dess tematiska innehåll och arbetsmetoder, samt vilka professionella värderingar de lägger till begrepp som tradition, ungdomskultur och senmodernitet i koppling till bildundervisning. Studien samlade också in data på lärararnas observationer gällande önskemål och viljor hos elever kring ett populärkulturellt ämnesinnehåll.

I min examensuppsats behandlar jag det konstrum, där konstteoretiker och konstutövande blandas med lekmän. För ett nyanserat konstbegrepp behövs en genusmedveten och breddad syn på såväl konsthistorien som samtidskonsten . Min frågeställning är: Hur hanterar och hur kan skolan hantera konsthistorien och konstbegreppet på ett utvidgat och genusmedvetet sätt? Jag är nyfiken på hur elever och lärare närmar sig konstfältet och hur de upplever konsten och konstbegreppet i stort. Hur pass integrerad är teorin och praktiken och hur väl appliceras genusbegreppet på undervisningen.

Under min utbildning till bildlärare på Konstfack har besökt flera skolor med slitna inne- och utemiljöer. Trots det har jag aldrig erfarit att elever involveras i projekt som rör utformningen av skolan, deras arbetsmiljö. Elevernas möjlighet att påverka sin skolmiljö bottnar i frågor om elevinflytande. Inom ramen för mitt examensarbete har jag, med detta som utgångspunkt, genomfört ett designpedagogiskt projekt om skolmiljö och elevinflytande tillsammans med elever i en sjätteklass. De frågor som behandlades var:Hur kan Bildpedagoger använda design- och hantverksmetoder för arbete med elevinflytande inom ramen för bild- och slöjdundervisning? Hur beskriver elever, inom ramen för ett designpedagogiskt projekt, sin möjlighet att påverka den fysiska skolmiljön? Hur förändras elevernas sätt att positionera sig själva i relation till lärare och rektor under projektets gång? Under projektet uppdaterades lektionsarbete i bild och slöjd till en arena för elevinflytande.