Denna uppsats har baserats på en undersökning av vad en specificerad målgrupp föredrar och vilka faktorer de tycker är viktigast kring onlinefilm. Med onlinefilm menas film som i ett digitalt format distribueras och konsumeras via Internet, antingen genom att ladda ned eller streama filmen. Målgruppen för undersökningen bestod av civilingenjörsstudenter inom informationsteknologiska programmet vid Uppsala Universitet. För att kunna ta fram faktorer att behandla i enkätundersökningen användes ett sätt att se på produkten som innehåller tre olika nivåer. För att anpassa synsättet till produkten onlinefilm och denna uppsats har modellen som från början innehöll nivåerna kärnprodukt, den faktiska produkten och den utvidgade produkten breddats till att också innefatta pris och konsumentbeteende.

Den vanligaste orsaken till att röntgenläkaren byter undersökningsteknik vid en njurundersökning från konventionell röntgen till datortomografi är att läkaren misstänker annat i buken än njursten, exempelvis tumörer som inte går att visualisera lika lätt med konventionell röntgen. Syftet med den här studien är att göra en jämförelse mellan dessa röntgentekniker för att kartlägga vilka för- och nackdelar det finns med respektive metod. Samt vilka risker det finns med joniserande strålning och hur stråldosen till patienten påverkades vid byte mellan röntgenteknikerna. För att komma fram till vårt resultat har litteraturstudier gjorts samt mätningar och beräkningar av stråldoser. Även intervjuer med röntgenläkare har gjorts om deras åsikter om för- och nackdelar med respektive metod.

Syftet med arbetet är att studera vad forskningen säger om hur stråldosen till gravida kan minskas vid akutsituationer - arbetet är en litteraturstudie. Röntgenstrålningen kan orsaka skador och därför är det viktigt med strålskydd för att hålla stråldoserna låga. För att hitta relevanta artiklar utformade författarna sökord som användes i sökmotorerna. Författarna läste igenom alla titlar i sökningen och då titlarna verkade intressanta lästes även sammanfattningen. För de artiklar som relaterade till syftet lästes hela artikeln igenom.

Under våra kliniska studier på radiologisk avdelning har vi noterat att patienter med ländryggsbesvär undersöks i ungefär lika stor utsträckning med metoderna DT och MRT. Detta har väckt intresse för att utreda om det finns skillnader i det diagnostiska utfallet mellan metoderna. Fram tills idag saknas det forskning inom det aktuella området vilket föranledde denna studie. Syftet med denna studie är att utvärdera metodernas tekniska möjligheter och begränsningar för säkerställande av diagnos, samt att se om det finns skillnader i det diagnostiska utfallet mellan dessa tekniker. 100 patientfall från Norrbottens läns landsting studeras, 50 patienter för respektive metod.

Bakgrund: Datortomografiundersökningar har under de senaste åren ökat markant över hela världen då det är en snabb och lättillgänglig metod. Undersökningen ger detaljrik information om patientens anatomi men innebär också relativt hög stråldos. Vid datortomografiundersökningar exponeras patienten för joniserande strålning vilket utgör en risk för strålningsinducerad cancer. Syfte: Att belysa strålsäkerhetsåtgärder som kan vidtas för att minimera stråldosen till patienten i samband med datortomografiundersökning. Metod: Examensrapporten har genomförts som en litteraturöversikt där 18 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats analyserades för att svara på rapportens syfte.

Bakgrund: Det finns tre grundprinciper för strålskydd; berättigande, optimering och dosgränser. Utifrån detta ska röntgenundersökningarna balansera kraven på tillräcklig Bildkvalitet för diagnostiseringsbara bilder och minimal patientstråldos. De dosbegrepp som används för att uppskatta stråldosen är bland annat; Dos-Area-produkt är produkten av dosen i luft och arean på strålfältet i samma position, enheten är graykvadratcentimeter (Gycm2), används vid konventionell röntgen och genomlysning. Dos-Längd-Produkten används vid datortomografi med enheten milliGraycentimeter (mGycm). Diagnostisk referensnivå (DRN) bestäms av Strålsäkerhetsmyndigheten utifrån 75%-percentilvärdet för uppmätta stråldoser för vuxna.

Bakgrund: Det finns tre grundprinciper för strålskydd; berättigande, optimering och dosgränser. Utifrån detta ska röntgenundersökningarna balansera kraven på tillräcklig Bildkvalitet för diagnostiseringsbara bilder och minimal patientstråldos. De dosbegrepp som används för att uppskatta stråldosen är bland annat; Dos-Area-produkt är produkten av dosen i luft och arean på strålfältet i samma position, enheten är graykvadratcentimeter (Gycm2), används vid konventionell röntgen och genomlysning. Dos-Längd-Produkten används vid datortomografi med enheten milliGraycentimeter (mGycm). Diagnostisk referensnivå (DRN) bestäms av Strålsäkerhetsmyndigheten utifrån 75%-percentilvärdet för uppmätta stråldoser för vuxna.

Inom nuklearmedicinsk diagnostik används radioaktiva läkemedel för att utvärdera olika organs metabolism och fysiologiska beteende. Genom att använda en scintillationskamera kan strålningen som erhålls när det administrerade läkemedlet sönderfaller i kroppen detekteras och en funktionell bild över aktivitetsfördelningen erhålls. En tredimensionell bildvolym kan erhållas om gammakameran får rotera runt patienten vilket kallas SPECT (Single Photon Emission Computed Tomography). Bildernas kvalitet är av stor betydelse för att kunna göra en noggrann bedömning av olika patologiska tillstånd. Kvaliteten begränsas av en mängd faktorer och en av dem är Comptonspridda fotoner.I denna studie optimerades Bildkvaliteten för SPECT-undersökningar med 111In-Octreoscan för ett Infinia Hawkeye 4 (GE Healthcare, Wisconsin, USA) SPECT-system vid Norrlands universitetssjukhus (NUS).

Målsättningen med färgåtergivning i katalogproduktion är att färgen på produkten i katalogen ska upplevas samma som färgen på själva produkten. ICSAB (IKEA Catalogue Services) producerar varje år IKEA-katalogen som innehåller ca 15000 olika produktbilder. Att reproducera dessa bilder är ett komplext problem som ställer höga krav på färghanteringssystemet, färgspecificering av produktfärger, färgverifieringsmetoder samt den visuella bedömningen av produktbilderna. Rapporten beskriver produktionsflödet på ICSAB från fotografering av produkterna i fotostudion till utmatning av förprovtryck. Utifrån detta arbetsflöde analyseras de faktorer som påverkar färgreproduktionen.

Distribuerat ingenjörsarbete (DING) är ett arbetssätt som förmodligen kommer att användas mer och mer i framtiden. Syftet med detta examensarbete är att hitta en passande utrustning och ett arbetssätt för att implementera DING i offert- och orderprocessen vid avdelningen för Konstruktion/utveckling på Ferruform AB i Luleå. Under detta examensarbete har flera mötesstudier gjorts på aktiva projekt rörande avdelningen för Konstruktion/utveckling. Både telefonmöten och fysiska möten har studerats. Projektmötena är väldigt lika varandra angående innehåll och tillvägagångssätt samt att fysiska ritningar är vanligt förekommande för diskussionsstöd.

Information på webben konsumeras idag via en mängd heterogena enheter. Faktorer som nätverksunderlag och skärmupplösning påverkar vilken bild som är lämplig att leverera till klienten, då en bild i sitt originaltillstånd på en tekniskt begränsad enhet tar lång tid att hämta samt kräver en stor datamängd. Eftersom surfandet på mobila enheter via mobila nätverk förväntas att öka är en lösning för adaptiv bildladdning relevant. Syftet är att undersöka huruvida en webbtjänst, bestående av en klient och en server, kan avgöra bäst lämpad Bildkvalitet att leverera till klienten, baserat på dennes aktuella nätverksprestanda och skärmupplösning. En enhet med lägre skärmupplösning och ett långsammare nätverk berättigar en bild i sämre kvalitet och lägre bildupplösning.

Magasinprogrammet Go?kväll sänder i regel fem program per vecka under hela vinterhalvåret. Programmet produceras och sänds ut av SVT allmän-TV i Umeå. Till vissa delar av programmet önskas gäster som uttalar sig om aktuella ämnen. Vid några tillfällen har redaktionen upplevt att man inte kunnat plocka in de mest optimala gästerna för kommentarer på grund av rent logistiska skäl, i regel att den efterfrågade gästen i fråga inte kunnat närvara fysiskt i Umeå, ofta på grund av kort varsel, något som nuvarande programutformning kräver av alla som medverkar i direktsändning.